Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet

Nästa tillfälle i teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är: Om skönlitteraturen i historievetenskapen. Kan skönlitteratur användas för att belysa teknik- och vetenskapshistoriska frågeställningar? Historikern och publicisten Anders Björnsson inleder seminariet med en diskussion av erfarenheterna från arbetet med boken Anders Björnsson & Björn Rombach, red., Tjänstemannen i skönlitteraturen: Bilder av goda och mindre goda byråkrater (Stockholm: Santérus, 2017).

Tid: torsdag 7 juni 2018 kl 15-17.

Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.

Detta är sista tillfället i vårens serie av seminarier.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Forskartjänster i efterkrigstidens kunskapshistoria

Den kunskapshistoriska forskargruppen vid Historiska institutionen i Lund fortsätter att expandera sin spännande verksamhet. Nu utlyser man 1-2 forskartjänster i efterkrigstidens kunskapshistoria:

Vi söker nu 1–2 forskare i efterkrigstidens kunskapshistoria som vill vara en del av det större programmet ”Kunskap i rörelse”. Anställningen är på 75 procent under minst två års tid. Utöver detta kan undervisning förekomma, dock till högst 25 procent av en heltidsanställning.

Anställningen är knuten till forskningsprogrammet ”Kunskap i rörelse: Samhällelig cirkulation av kunskap i efterkrigstidens Sverige och Tyskland”, som leds av docent Johan Östling (Wallenberg Academy Fellow) och finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet med programmet är både att förbättra den generella förståelsen av kunskapscirkulation och att lämna konkreta bidrag till utforskningen av efterkrigstidens kunskapssamhälle. I centrum för programmet står en serie komparativa studier av hur humanistisk kunskap cirkulerade i Sverige och Västtyskland under 1960- och 1970-talen. Programmet är en del av den större kunskapshistoriska miljö som finns vid Historiska institutionen i Lund.

Deadline 15 september. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Ett vikariat som universitetslektor i idé- och lärdomshistoria är utlyst vid Uppsala universitet. 75 %, tillträde 2018-09-01 och till och med 2019-09-01 med eventuell möjlighet till förlängning. Deadline 27 maj. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Seminarium med Anders Lundgren

Nästa tillfälle i det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet infaller på torsdag den 17 maj kl 15-17 då Anders Lundgren, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, presenterar sin nya bok Kunskap och kemisk industri i 1800-talets Sverige (Lund: Arkiv, 2017). Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.

Underlag kan rekviveras från mig.

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är ett samarbete mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Seminarieansvariga är Per Lundin (Chalmers) och undertecknad (GU). Här finns schema för vårterminens seminarieserie.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Två tjänster på idéhistoria i Århus

Två tjänster i idéhistoria är utlysta vid Århus universitet: en professur och en femårig tjänst (med möjlighet till tre års förlängning). Det skall bli intressant att se vem som söker. Deadline: 15 augusti. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Seminarium med Thomas Kaiserfeld om the European Spallation Source

Nästa tillfälle på teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg:

Torsdag 26 april 2018, 15-17. Thomas Kaiserfeld, Idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet, presenterar texten “Global Science and National Policy: The Realization of a Pan-European Research Infrastructure at a Swedish University”. Seminariet hålls i H821, Språkskrapan plan 8, Lundgrensgatan 7.

Underlag kan rekviveras från mig.

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet är ett samarbete mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Här finns schema för vårterminens seminarieserie.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Symboliken i den storskaliga forskningen

I veckan som gick höll jag min fjärde föreläsning i en kurs i vetenskapshistoria på Chalmers. Nittonhundratalet handlade den om och en sak som togs upp både i kurslitteraturen och på min föreläsning var Big Science-faciliteter.1 Framväxten av storskaliga forskningsanläggningar gick hand i hand med förändrade organisationsformer för vetenskapen, en högre grad av arbetsdelning och specialisering (det som Peter Galison velat fånga i sina teoretiska begrepp vetenskapliga subkulturer och utbyteszoner), ökad byråkrati i vetenskapen, en koncentration av resurser till ett mindre antal anläggningar, mer målinriktad forskning.

Hand i hand med dessa så att säga mer interna förändringar i de vetenskaper som hade med Big Science att göra följde även förändringar i vetenskapernas relation till det yttre. Nya forskningspolitiska kontakter och kontrakt (i både bildlig och bokstavlig mening) slöts med aktörer som militären. Dessutom hände något med den politiska signifikansen och symboliken kopplad till de här anläggningarna, som laddades med diverse budskap av nationellt eller övernationellt slag vilket gjorde att politiker och andra makthavare gärna förknippades med dem. Mången president, påve och monark har solat sig i den storskaliga forskningens glans genom åren.

Bilden, från november 1989, är tagen vid invigningen av the Large Electron-Positron (LEP) collider vid CERN. Kungligheter och presidenter från ett antal europeiska länder syns här tillsammans med CERNs generaldirektör, Nobelpristagaren Carlo Rubbia. Bild: CERN.

Men få saker varar för evigt. Den storskaliga forskningen som under efterkrigstiden varit så välförsedd med resurser förändrades i och med de politiska händelserna kring 1989. Berlinmurens fall och lite senare Sovjetunionens kollaps har i vissa historiska narrativ setts som orsaker till en förändrad forskningspolitisk logik kring de storskaliga anläggningarna. När det kalla kriget tog slut (eller tinade upp: har det tagit slut?) försvann en del av de logiker som i decennier gett discipliner som högenergifysik goda resurser. The Superconducting Super Collider blev till några hål i marken och några spöklika byggnader av det där slaget som brukar fascinera folk som håller på med “urban exploration” utanför Waxahachie, Texas, när det påbörjade bygget stoppades i och med att kongressen drog in anslaget ett par år efter Sovjetkommunismens fall.

Jag vet inte om den här historiografin med ett så tydligt brott stämmer fullt ut, men den förekommer ganska ofta. På ett område stämmer den kanske extra dåligt, ett område där det snarare är läge att tala om kontinuitet istället för ett brott.

I går kväll hovrade en helikopter över Lund. Ljudet av hovrande helikoptrar i de två städer där jag tillbringar mest tid, Göteborg och Lund, brukar antingen betyda att fotbollssupporters måste övervakas av polismakt på väg till eller från en match, politiska extremister bedriver politisk agitation på gator och torg eller att det är VIP-folk på besök. (Och, slår det mig, ytterligare en grej i Lund som kan föranleda helikopterhovrande är förstås siste april.)

I går var det VIP-folk på besök i Lund. FN:s säkerhetsråd stannade till i Lund på väg mot Österlen för att besöka just ESS.

Storskaliga anläggningar är fortfarande förhoppningsmaskiner med stort politiskt symbolvärde. Kalla krig kan komma och gå, men politiker lär fortsätta att synas vid Big Science-faciliteterna.

  1. Kurslitteraturen utgörs här av några kapitel ur Peter Bowler och Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey och Jon Agar Science in the 20th century and beyond. []
Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Amatörastronomins underjordiska publikationer

Jag sitter på forskarsalen på UB och redigerar manustext, närmare bestämt ett kapitel ur den bok om amatörastronomins historia som Johan Kärnfelt och jag arbetat med.

Ett projekts sluttamp är annorlunda än dess uppstart … Det känns härligt att se den tjocka manusbunten och känna tyngden när jag hanterar manuspärmen, resultatet av flera års arbete, det är kul att sitta och redigera text som skrivits tidigare i projektet. Och eftersom det är sluttampstider för projektet så rör sig tankarna ibland kring hur projektet varit.

En sak som vi bägge två funderade en del över när vi startade projektet gällde materialsituationen. Både Johan och jag har ju annars forskat på professionella astronomer; deras arkivmaterial och publikationer har förstås varit relativt lättåtkomliga, men vilka är de materiella lämningarna efter astronomer som inte är statstjänstemän vid statliga observatorier med allt vad det innebär av arkivlagsstyrd omsorg om papper, som inte publicerat sig i vetenskaplig fackpress som är lätt åtkomlig på Universitetsbiblioteket? Skulle det finnas källor?

Tidigt i projektet visade det sig emellertid att det inte skulle vara några problem med källmaterial. Det fanns gott om material som gjorde det möjligt att skriva den svenska amatörastronomins historia.

I och för sig krävdes det lite extra fotarbete för att komma åt detta. Mycket har bevarats bland amatörastronomerna själva, och genom att interagera med amatörerna – via vår projektblogg, genom att göra intervjuer med amatörer samt besöka klubbobservatorier och delta i stjärnträffar och andra amatörastronomiska möten – etablerades ett källäge som jag bedömer som gott. Visst, det finns vita fläckar och ihåliga luckor, men generellt är det gott.

Jag tycker att ett roligt sidospår har varit de olika materialtyperna. Tidiga digitala verktyg som den BBS som Svensk Amatörastronomisk Förening drev långt innan internet fanns hemma hos gemene man; den astronomiska telefonsvararservicen för att sända och ta emot nyheter av celest karaktär; men kanske framför allt den stora tidskriftsfloran.

Amatörastronomerna har varit ett entusiastiskt publicistsläkte som gett ut en strid ström av klubbtidskrifter, föreningspublikationer, nyhetscirkulär och sektionsbulletiner, allt för att sprida nyheter om extraordinära himmelsfenomen, berätta om sina nya teleskopbyggen, lära nybörjare att hitta på stjärnhimlen, hålla ihop klubben socialt (foton från korvgrillningen vid observatoriet) och organisatoriskt (dagordning för nästa månadsmöte).

Tekniskt har jag här sett hela spektrat, från sladdriga fåbladspublikationer i sextiotalsstencilteknik, via dussinsidiga xeroxpublikationer i häftad vikt A4 till offsettryck. Tryckteknikerna har varierat men överallt: entusiasm.

Jag har känt igen det här från några andra subkulturer som jag genom åren deltagit i. Synth- och industrifanzinen som jag läste som gymnasist i mitten av 1980-talet: fyllda med intervjuer och recensioner gjorde fanzines som Laboratorium Lady (Markus Arvidson var ju inte bara musiker utan även utgivare av fanzines) att musikhorisonterna vidgades. Via fanzinen kunde jag beställa spännande kassettdistribuerad musik av Njurmännen, Tor Sigvardson, Arvid Tuba och många fler.

Och även om jag var en högst perifer SF-fan så fascinerades jag av SF-fandoms vitala och brokiga flora av publikationer, ett slags spridd kommunikationskultur med mängder av skribenter långt innan internet. Bröderna Andreasson, Jan-Erik Zandersson och jag-har-glömt-namnet-men-han-gav-ut skräckfilmsfanzinet Den Galne Grefven är bara några av dessa; kanske ligger några sladdriga SF-fanzines fortfarande kvar uppe i vindsförrådet?

Gårdagens post på Daily JSTOR, “Before blogs, there were zines” ger en liten forskningsöversikt över aktuell litteratur kring fanzinehistoria i diverse subkulturer och är en text som lite grand reflekterar över hur tryckkulturen under nittonhundratalet även har en spännande undervegetation.

Så är alltså även fallet med amatörastronomernas kommunikationskultur.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorand i kärnkraftshistoria

I ett forskningsprojekt kring kärnkraftens historia vid KTH, som leds av Per Högselius, utlyses nu två doktorandtjänster. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

CFP: Valuations of life

Workshopen Valuations of Life: Birth defects, prenatal diagnoses, and disability organiseras i Uppsala den 25-26 september.

Definitions of what counts as a valuable life implicitly and explicitly saturate both historical and contemporary narratives about birth defects, prenatal diagnoses, and disability. The aim of this workshop is to contribute knowledge of how life has been valued and by what means. We are interested in both historical and contemporary studies.

We are particularly interested in how different technologies, historically and currently, have guided, aided, or informed the valuation process. How, for example, have methods such as amniocentesis, ultrasound, new abortion methods, blood marker tests, but also prosthesis-technologies, bio-engineering methods, and economic calculation models, influenced the valuations? Which value scales, old or new, have collided in the processes, and with which consequences? How has the valuing and evaluation of life and its relation to different technologies been discussed and negotiated by scientists, medical professionals, lobbyists, policy makers, media, economists, pregnant women, individuals, parents, families, interest groups, or political and religious organizations?

Deadline för abstracts är 1 juni 2018. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Inte mycket till action men trots det fascinerande

Jag observerade solen för några timmar sedan. En rutinartad amatörastronomisk observation som tog fem minuter eller så: jag monterar solfiltret på min 90 mm Maksutov-Cassegrain, ploppar i okularet (ett 82-graders 14 mm Explore Scientific, favoritokularet), observerar och noterar antalet solfläckar i min observationsjournal, monterar ner teleskopet och loggar in på det internationella solfläcksdatacentrets databas (samt, förstås, även Svensk Amatörastronomisk Förenings databas) och rapporterar in min observation, som så ofta förr.

Idag var det inte en enda solfläck på solytan. På sätt och vis borde detta göra dagens observation till en synnerligen tråkig observation; idag var solytan en detaljbefriad gul skiva utan några som helst detaljer att notera, ganska långt från den solyta med flera hundra solfläckar som jag ibland observerat.

Men ibland är även en icke-detektion en intressant observation. Och när det gäller solfläcksstatistik är amatörastronomer med sina småteleskop och analoga observationstekniker fortfarande en källa till en långvarig dataserie över solaktivitet som har betydelse för forskningen.

Den senaste solfläckscykeln har varit ganska svag, man får gå tillbaka ungefär ett århundrade för att hitta en lika svag cykel.

Antalet solfläckar enligt den internationella solfläcksdatabasen (årliga medeltal).

Till detta kan läggas ett ganska uppmärksammat forskningsresultat från 2010 där astronomerna Matthew Penn och William Livingston noterade en minskande trend i solfläckarnas magnetfält, vilket gör det än mer intressant att följa solfläcksaktiviteten.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i idéhistoria vid Stockholms universitet utlysta

Två doktorandtjänster i idéhistoria vid Stockholms universitet är utlysta. Deadline: 4 juni. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet är utlyst. Tjänsten ingår i forskningsprogrammet Engaging vulnerability. Läs mer här. Deadline 25 april.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tjänst som postdoktor i miljöhistoria vid Umeå universitet

Idéhistorikerna i Umeå utlyser nu en postdoktor i miljöhistoria med inriktning mot skog och klimat. Deadline 16 april. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , | Lämna en kommentar

CFP: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019

Den 27 – 29 mars 2019 anordnas konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar i Kiruna. Deadline för att skicka in individuella bidrag och sessioner: 1 oktober 2018. Arrangör för 2019 års konferens är Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria i samarbete med enheten för historia, Luleå tekniska universitet. Första call for papers finns här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar