Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet är utlyst. Tjänsten ingår i forskningsprogrammet Engaging vulnerability. Läs mer här. Deadline 25 april.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tjänst som postdoktor i miljöhistoria vid Umeå universitet

Idéhistorikerna i Umeå utlyser nu en postdoktor i miljöhistoria med inriktning mot skog och klimat. Deadline 16 april. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , | Lämna en kommentar

CFP: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019

Den 27 – 29 mars 2019 anordnas konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar i Kiruna. Deadline för att skicka in individuella bidrag och sessioner: 1 oktober 2018. Arrangör för 2019 års konferens är Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria i samarbete med enheten för historia, Luleå tekniska universitet. Första call for papers finns här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Call for papers – Stranded encyclopedias: encyclopedic dreams and practices c. 1600–2000

This call for papers goes out to scholars who study unfinished and unpublished encyclopedias, compiled c. 1600–2000.

The history of modern encyclopedias has long been dominated by serial narratives of successful, influential publications. However, if we want to refine our understanding of modern encyclopedism as practice – its varieties, development, motivations, and geographical expansion – best-selling works may not necessarily be the most useful sources. As Richard Yeo has remarked, ‘encyclopedic dreams have almost always outrun achievements’ and throughout history, many ‘large projects were left unfinished, stranded at some volume before the end of the alphabet’. Now, for the first time, this international and interdisciplinary symposium places this category of works and their production histories at the center.

Symposium vid idéhistoria Stockholms universitet, 13-14 september 2018, organiserat av Linn Holmberg (Stockholm) och Maria Simonsen (Ålborg). Deadline för abstracts 1 mars 2018.

Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst som biträdande lektor i idéhistoria utlyst vid Stockholms universitet

En tjänst som biträdande lektor är utlyst vid Stockholms universitet. 70 % forskning och 30 % undervisning i fyra år, därefter möjlighet till att befordras till tillsvidareanställd lektor. Deadline: 19 mars 2018.

Bland behörighetskraven finns bland annat följande formulering:

Främst bör den komma ifråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem år före ansökningstidens utgång samt har visat pedagogisk skicklighet.

Man skall alltså ha hunnit med att skriva en bra doktorsavhandling gärna följt av postdoktoral forskning och dessutom ha visat prov på pedagogisk skicklighet för att kunna konkurrera. Det finns ganska många duktiga doktorer med ett postdoktoralt projekt (kanske finansierat av VR eller RJ) utfört inom femårsramen som kan komma i fråga.

Frågan är när den pedagogiska utvecklingen kommer in. Jag argumenterade nyligen, tillsammans med doktorandrepresentanten som drev frågan, vid ett möte i institutionsrådet för vikten av att doktoranderna undervisar under forskarutbildningen om de vill. Jag tycker, givet den här typen av tjänster, att det är bra att ge doktoranderna chansen att skaffa sig pedagogisk erfarenhet redan före disputationen.

Länk till utlysningen här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria

Humanistisk fakultet vid Umeå universitet utlyser tolv doktorandtjänster, bland annat i idéhistoria. Deadline: 9 mars. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sommarskola i digital humaniora

Sommarskola i digital humaniora i Oxford: läs mer här. Riksbankens jubileumsfond finansierar 25 svenska deltagare. Deadline: 6 mars. Per Widén deltog förra året och är nöjd.

Publicerat i ditigala verktyg | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Konferensåret 2017

Konferenser och andra forskningsrelaterade resor 2017: en tillbakablick.

I januari åkte institutionens doktorander till Stockholm, som en del av en kurs i vetenskapshistoria som Johan Kärnfelt och undertecknad höll i. Kursens seminarier och föreläsningar på hemmaplan kompletterades med besök på Centrum för Vetenskapshistoria, KVA, Hagströmerbiblioteket och Naturhistoriska Riksmuseet.

Hjalmar Fors, Hagströmerbiblioteket, KI.

Eva Åhrén, Hagströmerbiblioteket, KI.

Karl Grandin, Centrum för vetenskapshistoria, KVA.

Lisa Svensson och Malin Nordvall, sessionssalen KVA

I maj deltog jag i Historikermötet som den här gången hölls i Sundsvall. Jag vet hur mycket jobb det är med att arrangera en stor konferens (jag var med och gjorde TVHD häromåret och den hade bara 80-90 deltagare, här var det i runda tal 500 deltagare) och Mittuniversitetet fick till en jättebra konferens! Programmet var som vanligt digert.

Själv deltog jag i en session om framtidsstudier organiserad av David Larsson Heidenblad där jag presenterade min undersökning av framtidsstudier i svenskt 1960- och 1970-tal.

Bland övriga sessioner som var minnesvärda fanns bland annat “Samhällskroppar” med Lena Lennerhed (aborter) och Ingemar Pettersson (livsmedelsindustri och sensorik) och en om samhällsvetenskapernas historia organiserad av Kirsti Niskanen och Per Wisselgren.

Sessionen Humanvetenskaplig disciplinering − transnationella perspektiv på Historikermötet 2017 med Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt Winter, Per Wisselgren, Anders Pedersson och Thomas Kaiserfeld.

Men som på många konferenser var det extra roligt att träffa kollegor från när och fjärran. Inte minst var det kul att det var så många idéhistoriker där; jag sympatiserar med idén att vi alla är historiker oavsett vilket prefix det står före institutionstillhörigheten och jag gillar att historikermötet är en samlingsplats för olika slags historiker. Mötet gav mersmak och jag är sugen på att åka på nästa Historikermöte som organiseras i Växjö 8-10 maj 2019.

Därpå blev det dags för en resa till Stocholm och en workshop kring tematiken tid: Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950, som organiserades av Staffan Bergwik på SU 8-9 juni. Som framgår av schemat var det ett intressant program (tyvärr missade jag första dagen på grund av andra engagemang). Själv presenterade jag min forskning om tidssynkronisering från mitten av 1800-talet till 1920. En superbt organiserad workshop med en spännande blandning av idéhistoriker!

Lise Camille Ruud presenterar


Stine Alling Jacobsen undersöker en bit torvmosse. I bakgrunden Nina Wormbs.


Innan sommarsemestern bröt ut med full styrka åkte Johan och jag till University of Notre Dame och NDXIII, den trettonde upplagan av en serie av varannanårliga workshops i astronomihistoria som hålls vid University of Notre Dame sedan 1993.

Jag har varit där tidigare och tycker det är en mycket bra konferens. Det astronomihistoriska fältet är inte jättestort (jämför oss med biologihistorikerna eller medicinhistorikerna!) och i det här formatet, strax under 100 deltagare, får man många möjligheter att prata med områdets centralgestalter – Steven Dick, Robert Smith, Owen Gingerich, David DeVorkin, Marc Rothenberg – och återknyta bekantskapen med kollegor som man träffat ett antal gånger som Pedro Raposo men det är också ett sätt att träffa nyare medlemmar i fältet. Av praktiska skäl är förstås nordamerikanerna överrepresenterade, men det dyker upp ett försvarligt gäng européer som är intressanta att träffa. Denna gången mötte jag flera nya spännande kollegor, till exempel Louise Devoy och Rory McEvoy, bägge Greenwich, Jake Bridges från University of Alberta och Chaokang Tai från universitetet i Amsterdam.

Programmet innehöll mycket intressant men till detta kommer alla trevliga och lärorika utbyten mellan programpunkterna.

Stefan Zieme, Louise Devoy och Teresa Wilson.

Deltagarna på NDXIII. källa.

Till detta kommer en mellanlandning i Chicago med givande besök på Fields museum, där utställningen Specimens var en höjdpunkt. Och för första gången besökte jag The Art Institute of Chicago där framför allt de permanenta samlingarna av fotografi imponerade.

The Art Institute of Chicago


Specimens på Fields museum var en bra utställning.

Slutligen: i september deltog jag i Swedish Space History på KTH, där såväl historiker (Nina Wormbs, Michael Godhe, Martin Emanuel) som aktörer (Kerstin Fredga, Sven Grahn) deltog med intressanta bidrag kring svensk rymdhistoria. Själv presenterade jag min och Johans forskning om amatörastronomins historia samt höll i en paneldebatt.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Postdok i Europaforskning, Göteborgs universitet

En postdoktorstjänst i Europaforskning vid CERGU, Centrum för Europastudier, Göteborgs universitet, är utlyst. Deadline 25 mars. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i historia, Lunds universitet

En doktorandtjänst i historia vid Lunds universitet är utlyst. Deadline 1 mars 2018.

Givet lundahistorikernas nya inriktning mot det kunskapshistoriska hållet till borde det finnas vissa möjligheter även för studenter med en bakgrund i idé- och lärdomshistoria.

Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i bokhistoria, Lunds universitet

En doktorandtjänst i bokhistoria vid Lunds universitet är utlyst. Deadline 1 mars 2018. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg

Här är schemat för vårterminens aktiviteter på Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarrangemang mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Science and the First World War: the aftermath

Intressant konferens:

Call for papers

As part of a series of Europe-wide conferences on the history of science during the First World War, this one-day conference will be held at the Royal Society on Thursday 13 September 2018. We invite papers from historians of the early 20th century.

We wish to focus on science and society in the later stages of WW1 and the longer-term consequences of conflict into the 1920s. Topics of interest include how international scientific relationships, both personal and institutional, reasserted themselves – or perished – after the Great War. Papers that reflect upon how European and other scientific academies acted to reunite, or divide, common activities along national lines would be welcome; we are also interested in war-related social change, notably how women in science and engineering fared in the post-War landscape.

Mer information här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Historikerns arbetsmarknad efter disputation

Ibland funderar jag över var historiker tar vägen efter disputation och vad man kan göra inom ramen för forskarutbildningen för att underlätta för att historiker kan få framgångsrika arbetsliv även utanför moderämnets universitetsinstitutioner. Jag är också nyfiken på hur historikerskråets organisationer i olika länder hanterar denna och näraliggande frågor – är man bara inriktad på att utbilda nästa generations universitetslektorer, forskare och professorer, eller tänker man proaktivt kring att förbättra nydisputerades möjligheter på arbetsmarknaden?

American Historical Association driver ett flerårigt projekt, Career Diversity initiative, som syftar till att bättre förbereda doktorander för den bredd av möjliga arbetsmarknader som finns efter disputation.

Som ett led i detta arbete tar man fram uppgifter över var historiker faktiskt tar vägen. Det beskrivs såhär:

a multi-year project to help PhD programs better prepare their graduate students for a range of career options, the AHA is gathering data to understand where historians actually work. With an improved statistical sense of the employment outcomes of history PhDs, we’re seeing a crucial, and durable, pattern emerge: since the mid-1990s, most historians have found employment within higher education, but a significant minority have built careers beyond it. This pattern is challenging us to rethink our notions of who historians are and driving our evolving understanding of how PhD programs can better prepare students for professional lives.

Tre fjärdedelar av de amerikanska historiedoktorerna arbetar som lärare eller övrig personal vid postgymnasiala utbildningsinstitutioner, en fjärdedel arbetar utanför akademin. Här är det, enligt rapporten som länkas ovan, en stor bredd på vad historikerdoktorer arbetar med.

Det finns även en tidigare rapport från 2013 som undersöker arbetsmarknaden för amerikanska disputerade historiker.

Publicerat i Historia, idéhistoria | Etiketter | Lämna en kommentar

Svensk vetenskap och Tredje riket

Högre seminariet på LIR gästas av Sven Widmalm som under rubriken “Svensk vetenskap och tysk kulturpolitik under Tredje riket” presenterar forskning från projektet Bruna nätverk bland svenska intellektuella under mellankrigstiden och andra världskriget.

tid: onsdagen den 8 november, 15.15 – 17.00.
plats: Humanisten, E322.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar