Postdoktorstjänst i kunskapshistoria

Historiska institutionen vid Lunds universitet utlyser en tjänst som postdoktor i kunskapshistoria:

Historiska institutionen söker nu en postdoktor med inriktning mot kunskapshistoria med placering vid Avdelningen för historia.

Historiker har länge varit intresserade av kunskap, men det är först under 2000-talet som kunskapshistoria har börjat växa fram som ett forskningsfält i sin egen rätt. Utmärkande för denna nya inriktning är att det analytiska intresset riktas mot kunskapens plats i historien och de system och samhälleliga sammanhang som den har ingått i. Teoretisk och metodisk inspiration hämtas ofta från nya former av medie-, vetenskaps- och kulturhistoria. Den kunskapshistoriska forskningsmiljön vid Historiska institutionen omfattar kronologiskt såväl tidigmodern tid som modern historia/samtidshistoria. Vi välkomnar alla ansökningar oavsett tidsperiod och oavsett geografiskt fokus.

Läs mer här.

Publicerat i Historia | Etiketter , | Lämna en kommentar

Fysikerfrisyrer

Jag har ett intresse för hur akademiker ser ut: kolla här och här. Därför vill jag puffa för den här gamla bloggposten på Alex Wellersteins blogg.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Mediating and materialising time

Hemma igen efter en mycket bra workshop organiserad av Staffan Bergwik på SU, “Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950”, med intressanta papers och stimulerande diskussioner. Jag vill ha mer!

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

In Our Time

In Our Time är en av mina favoritpoddar. En bred uppsättning ämnen, men med tonvikt på idé- och vetenskapshistoria, och oftast bra paneldeltagare under ledning av Melvyn Bragg. I bästa public service-anda ligger dessutom det jättestora arkivet ute på nätet för lyssning.

Nu arbetar man tydligen med schemaläggning av höstens program och vill ha in förslag på ämnen och deltagare.

Jag föreslog Simon Schaffer som gjort goda insatser i till exempel avsnittet om Robert Boyle, avsnittet om uppfinningen av fotografiet, avsnittet om James Cook (där även astronomihistorikern Rebekah Higgitt är bra), avsnittet om astronomins kopplingar till imperialism med flera avsnitt.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Delicious stänger

Delicious stänger ner den 15 juni.

Jag började använda sajten i mars 2006 och den har genom årens lopp av och till ingått i mitt vardagliga arbetsflöde. Det var smidigt att kunna spara bokmärken från flera datorer, och vid något tillfälle har jag använt den i undervisningen.

Sajten har under några år bollats fram och tillbaka mellan olika ägare och går nu alltså in i något slags zombiemode.

Frågan är vad jag gör med de drygt 3500 länkarna, försedda med taggar, som samlats i mitt konto? Det verkar vara en icke-trivial uppgift att exportera länkarna, om det ens går; egentligen är det väl mest av nätnostalgiska skäl jag är intresserad av att exportera, eftersom jag inte använder tjänsten så ofta nuförtiden.

Mer allmänt kan man peka på hur liten betydelse användarna tillmäts i sådana här sammanhang. Som jag skrev när användarna försökte förmå Google att inte döda Google Reader:

Det hela framstår som ännu ett led i framväxten av en digital bevarandeaktivism som, tror jag, är dömt att misslyckas gång efter annan. Vi såg det när Yahoo stängde ner Geocities, när Google (Google igen!) stängde ner Jaiku: användare som vant sig vid att använda ett “gratis” verktyg möter ägarens beslut att lägga ner; det är ett förhållande på ytterst ojämlika grunder, ännu ett slags näthierarki.

Utan någon större framgång. Förstås.

Delicious är nog knappast den sista gratistjänsten som stänger ner och lämnar användare med frågor om hur man skall hantera grejer man lagt in under många år. I takt med att allt mer bilder, texter, videos läggs in på sociala sajter som fylls på år efter år blir det också intressant att fundera över de här tjänsterna ur ett bevarandeperspektiv, inte minst när det handlar om samlingar av ett allmänt intresse, som det som produceras vid museer och liknande organisationer. Håkan Lindgren var inne på frågan i en artikel häromåret (se även mina inlägg här och här).

Update Folk är sura på del.icio.us: ett par twitterinlägg finns här och här.

Lagom till att man lägger ner Delicious har man alltså stängt ner exportfunktionen. Men det finns sätt att på något sätt spara undan länkarna från Delicious. Jag provade den här metoden och fick ut fungerande länklistor (dock utan taggar, datum för sparande och annan metadata); fungerade bara i Chrome. Se även den här och den här sidan.

Publicerat i nätkultur | Etiketter , , | 5 kommentarer

Samhällsstatistik, fakultet kontra institution och blodiglar

När man började göra kvantitativa undersökningar av det svenska samhället – uppdraget gick till naturvetare som astronomen Wargentin – i mitten av 1700-talet var vissa av resultaten så skrämmande att de hemlighölls.1 Sekretessen kring svensk samhällsstatistik tycks leva vidare, mer än 250 år senare. Just tillgänglighet är nämligen en av sakerna som Daniel Waldenström tar upp i ett inlägg på Ekonomistas (se även detta inlägg).

Thomas Kaiserfeld: tryck ut pengarna på institutionerna.

Blodiglar för medicinskt bruk: JSTOR Daily. Här framgår att Sverige var en stor producent av blodiglar för medicinskt bruk under 1800-talet. Vem har skrivit om blodiglar i svensk 1800-talsmedicin (förutom Margareta Modigs artikel från 1986 som länkas till från JSTOR Daily)?

  1. Läs mer om denna del av svensk vetenskapshistoria i Karin Johannisson, Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Europa. Stockholm, 1988. []
Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Utlysning: tjänst som författare på Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Spännande utlysning: författare sökes till Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

För att förstärka och utveckla vår forskningsverksamhet rekryterar vi nu en författare för att under ett halvår ge seminarier, handleda i skrivande och delta i institutionens forskningsaktiviteter. Det är en nytt initiativ med inspiration hämtad från “writer-in-residence”-program i andra länder, som också ska ge underlag att reflektera över hur vi långsiktigt kan utveckla skrivandet i vår verksamhet.

Det sägs ofta att språket är den humanistiska forskningens viktigaste verktyg. Det kan förstås som ett närmast banalt påpekande, men det ligger också något mer fundamentalt i det. Ett levande intresse för språkets möjligheter och för skrivande som en skapande aktivitet är ett omistligt medel då forskare preciserar sina frågor, studieobjekt och sätt att argumentera. Dessutom är förmågan att kommunicera utanför kretsen av specialister avgörande såväl för att driva fram forskningsutveckling i en tid som utmärks av allt mer interdisciplinära problem som för att upprätthålla och förstärka den humanistiska forskningens samhällsrelevans.

Deadline: 11 juni 2017. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Doktorandkurs i kunskapshistoria

Johan Östling och Kenneth Nyberg ger en kurs i kunskapshistoria inom ramen för Nationella forskarskolan i historiska studier. Deadline för anmälan är 15 juni. Mer information här.

Publicerat i Historia | Etiketter , | Lämna en kommentar

Historikermötet 2017

Så var det måndag igen och man är tillbaka i den vardagliga blandningen av undervisning, forskning och annat, efter en vecka som präglades av konferensande, nämligen Historikermötet 2017 som gick av stapeln i Sundsvall.

Det var en väldigt lyckad konferens. Socialt, förstås, jag träffade en massa trevliga idéhistoriker, som det var kul att hänga med på Bishop’s Arms och Gambrinus på kvällarna – gamla bekantingar från förr och nya bekantskaper.

Till detta kommer det smörgåsbord av forskning som presenterades i dryga dussintalet parallella sessioner under tre fullmatade dagar. Jag besökte bland annat intressanta sessioner om humanvetenskapernas historia, med bidrag av Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt-Winter, Per Wisselgren och Anders Pedersson, en session som för övrigt snyggt summerades av kommentatorn Thomas Kaiserfeld. Vidare en modehistorisk med bland annat ett intressant paper om 1900-talets kostymer av Anna Hedtjärn Wester och bra kommentatorsinspel av Leif Runefelt; en session med spännande forskning av Lena Lennerhed om abortfrågan under 1900-talet och Ingemar Pettersson om smakens teknovetenskap.

Själv medverkade jag på en session om framtid organiserad av David Larsson Heidenblad (historia, LU) som innehöll spännande presentationer av, förutom David, Gustaf Johansson, Katarina Nordström (bägge historia, UU) och Hampus Östh Gustafsson (idé- och lärdomshistoria, UU). Mitt bidrag till den sessionen handlade om förhistorien till Sekretariatet för framtidsstudier och den debatt som stod kring framtidsstudierna under några år samt Birgitta Odéns insatser, baserat på mitt kapitel “Framtiden: historikerna blickar framåt”, i Gunnar Broberg och David Dunér red., Beredd till bådadera: Lunds universitet och omvärlden (Lunds universitet, 2017) pdf

Sammantaget gav konferensen mersmak och jag vill åka igen (nästa gång är på Linnéuniversitetet om två år).

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Jurij Gagarin och det ryska rymdprogrammet

Idag, den 12 april, är det datum då Jurij Gagarin blev den första människan i rymden 1961, ett gott tillfälle att länka till en artikel som Asif Siddiqi publicerade för ett och ett halvt år sedan. Om inte annat visar den på hur mycket historisk forskning som återstår att göra när det gäller det kalla kriget och rymdkapplöpningen.

Publicerat i rymdhistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Några länkar

Ett inlägg med välmotiverad kritik mot ISI:s dåliga täckning vad gäller humaniora och samhällsvetenskap.

Thomas Kaiserfeld om att inse att man är en privilegierad akademiker.

Darin Hayton remixar vetenskapshistoria och omslag från pulp fiction-eran.

Carl Sagan och Ann Druyan skriver brev till Chuck Berry.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Jag begriper mig inte på Libris

Charlie Järpvall och jag satt och pratade om bibliografering och av någon anledning hamnade vi på Librisposten för hans doktorsavhandling. När man klickar på detaljer kommer det upp en lista över ämnesord och genrebeteckningar som är hyfsat rimlig. Däremot blir det konstigare när man klickar på MARC.

Resultatet ser ut såhär. Och jag kan inte låta bli att undra vad kod 950 står för. Under den finns vad som verkar vara nyckelord som beskriver publikationen: arbetarhistoria, ekonomisk historia, vetenskapshistoria, teknikhistoria och så vidare.

Men ju mer jag läser i listan desto märkligare blir det. “Konspirationsteorier”, “Kyrkohistoria”, “Skandaler”, “Begagnade föremål i heminredning”, “Läppavläsning” (?!), “Visselspråk” (??!!) står det i listan, alla försedda med kod 950.

Vad har dessa kategorier med denna doktorsavhandling att göra?

Charlie, som är utbildad bibliotekarie och har arbetat på universitetsbibliotek innan han blev historiker, var även han frågande inför det hela.

Publicerat i bibliotekskataloger | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Seminarium om Charlie Järpvalls avhandling Pappersarbete: Formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium

På teknik- och vetenskapshistoriska seminariet i Göteborg presenterar idag Charlie Järpvall sin avhandling i mediehistoria, Pappersarbete: Formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium.

Det finns ingen distribuerad text inför presentationen, men den som vill kika på avhandlingen i förväg kan göra det här.

Tid: torsdagen den 16 mars kl 15.15-17
Plats: personalrummet (E322), Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Humanisten, Renströmsgatan 6.

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet arrangeras och finansieras gemensamt av Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Övriga seminarier under våren finns här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria, teknikhistoria, vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kommunal VA-teknik i Lund

Sedan ett par dygn kokar lundaborna sitt vatten innan de kan dricka det eller använda det för att borsta tänderna. Anledningen är förekomsten av koliforma bakterier i vattnet.

Men den mer övergripande anledningen är, tror jag, att kommunala infrastruktursystem som avlopp, vatten och fjärrvärme är gravt eftersatta. Fjärrvärmenätet i Lund, som sprungit läck vid åtminstone två tillfällen de senaste åren, är vad jag vet ganska exakt 50 år gammalt och det skulle inte förvåna mig om vatten- och avloppssystemen är ännu äldre. Kanske inte så konstigt, då, att det läcker in skit bildligt och bokstavligt talat i det dricksvatten som vi vant oss vid skall hålla hög kvalitet.

Anledningen till att de här slagen av alldeles livsviktig teknologi, som griper in i alla medborgares vardag, är eftersatt är att jag tror att politiker och andra – som teknikhistoriker och tekniksociologer! – som sysslar med att tänka kring och bedriva politik om teknik är mer eller mindre blinda för den redan existerande tekniken. “Vad spelar det för roll om det finns urgamla system uppbyggda av tidigare generationer – de systemen behöver vi inte bry oss om! – om vi istället kan sysselsätta oss med nya projekt som sätter just vår stad och vår kommun på kartan.”

Problemet är inte begränsat till ESS- och spårvägsutopisternas hemstad Lund, utan är vida spritt; hellre events och nya arenabyggen istället för tråkig grundläggande service.

I USA och England finns det forskare som går emot det här tänkandet. David Edgerton men också Lee Vinsel och andra har uppmärksammat problemet och även organiserat konferenser för att vidare utforska ämnet.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Birgitta Odén och striden om framtidsforskningen

Nu har min studie av framväxten av framtidsforskning publicerats som ett kapitel i antologin Beredd till bådadera: Lunds universitet och omvärlden, redigerad av Gunnar Broberg och David Dunér. Ladda ner texten här.

Publicerat i universitetshistoria | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar