Postdoktorstjänst i Linköping

En postdoktorstjänst är utlyst vid Tema Teknik och social förändring, Linköping:

Innehavaren av anställningen ska bedriva kvalitativ forskning om kärnkraft utifrån ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt perspektiv. Det innebär att undersöka och analysera hur kärnkraft varit och är ett historiskt, kulturellt och samhälleligt föränderligt fenomen. Det kan exempelvis handla om kärnkraft som ett kritiskt kulturarv, om kärnkraftens omformande av landskap och livsmiljöer, eller om kärnkraft som en utgångspunkt för vår förståelse av Antropocen. Forskningen kommer att bedrivas inom ramen för det pågående internationella forskningsprojektet ”Nuclear Natures”. Projektet undersöker ”kärnkraftsnatur” i samband med aktiva kärnkraftverk, avveckling av kärnkraftverk samt vid slutförvar av radioaktivt avfall, i Sverige, Finland och Tyskland. Det specifika forskningsproblemet som studeras är öppet för formulering av innehavaren av anställningen i dialog med forskningsledare.

Sista ansökningsdag 19 september. Läs mer här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i miljöhumaniora med historisk inriktning

Ett lektorat i miljöhumaniora med historisk inriktning är utlyst på KTH. Sista anmälningsdag 31 augusti. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria är utlyst vid Göteborgs universitet.

Sista anmälningsdag: 15 september 2022. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Problem med Microsoft OneDrive på Mac

Sedan en tid tillbaka har min arbetsgivare gått över till Microsoft som leverantör för diverse tjänster. En av dessa är OneDrive, en fillagringstjänst ”i molnet” (det vill säga den högst materiella uppsättning servrar som huserar i leverantörens datacenter) som gör det möjligt att synka filer mellan olika datorer. Dessutom, tror jag, fyller för många OneDrivekontot också ett slags backupfunktion; lägg allt du jobbar med där, så vet du att du kommer åt det även om din egen dator blir stulen eller går sönder.

Sedan en tid tillbaka har jag märkt hur min dator, en MacBook Air M1 (2020) blivit onormalt varm och, tycker jag mig märka, laddar ur batteriet ganska snabbt. Dessutom har jag haft några totalkrascher som jag sätter i samband med överhettningen.

En titt i Aktivitetskontroll visar att OneDrive i stort sett kontinuerligt ligger på mellan 140 och 200 % användning av CPU. Det är något märkligt för ett, som jag fattar det, mindre program som har till uppgift att ligga i bakgrunden och synka filer som ändrats. Innan vi bytte till Microsoft OneDrive på jobbet hade vi Box Sync för samma uppgift, och den betedde sig inte alls på det här sättet.

Den pragmatiska lösningen för mig är för tillfället att pausa synkningen till OneDrive under större delen av arbetsdagen, för att sedan gör synkningen manuellt under en kortare tid. Förhoppningsvis kommer Microsoft fixa det här i en kommande uppdatering. Det är inte bara jag som har problemet: se exempelvis här och här.

Publicerat i datorer | Etiketter , | Lämna en kommentar

Människan och fåglarna: 12 000 års historia

Jag läste ”Fåglarnas sak har alltid varit vår”, Jonas Ellerströms streckare (1 augusti). Det är en mycket bra essärecension av Tim Birkhead, Birds and us: a 12000-year history, from cave art to conservation (Viking, 2022). Boken följer människans umgänge med fåglar från grottmålningar till Richard Dawkins via Egypten (ibis), Aristoteles och Plinius d.ä., tidigmoderna naturalhistoriker som Conrad Gessner, mathållningen i engelsk medeltida aristokrati (på godset Hunstanton där ”[m]er än 20 arter änder, vadare, hönsfåglar och tättingar sköts, tillreddes och åts. Samtidigt förföljdes de artgrupper hänsynslöst vilka betraktades som skadedjur: kråk- och rovfåglar, skarvar, kungsfiskare, hackspettar”), 1600-talets naturalteologi (John Ray), Darwin, Konrad Lorenz.

Och mycket annat. Det här är en streckare som rymmer mycket, inte minst uppskattar jag Ellerströms kombination av fascination och glädje över boken – för det är sällan som man ser en streckare om en bok som essäisten inte finner intressant – med ett flertal kritiska instick om lapsusar längs vägen, saker som Birkhead hade kunnat utveckla, saker han slätar över. Man blir i vilket fall nyfiken på att läsa boken, som tycks vara ett intressant amalgam av vetenskapshistoria, kulturhistoria, religionshistoria. Och ibland är det givande med de långa linjernas historia istället för de fallstudier som mitt ämne så ofta hemfaller år.

Jag är själv inte ornitolog; efter koltrast, skata, blåmes, sädesärla och möjligtvis något kryss till är det slut med mina identifikationskunskaper. Men jag är desto mer intresserad av fågelskådningen som kultur, och tycker mig finna flera beröringspunkter mellan mina amatörastronomers umgänge med stjärnor och galaxer och fågelskådarnas umgänge med fåglarna. Precis som amatörastronomerna drivs fågelskådarna av olika slags ideal, det finns olika typer, ett slags amatörastronomins och fågelskådningens subkulturer.

Det sistnämnda beskrivs mycket väl i boken Skådare – ett släkte för sig (2006), Mark Cockers insiktsfulla bok om fågelskådarna och deras egenheter. Den boken är utgiven på Ellerströms förlag; ytterligare ett exempel hur Jonas Ellerström, förläggare och fågelskådare, bidrar till att ge ornitologin och fåglarna en plats i vår kultur.

Jag hoppas han fortsätter med dessa bidrag.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst om rödlistade arter

Beckett Sterner, Arizona State University, driver ett vetenskapshistoriskt projekt som kommer att studera framväxten av en kunskapsinfrastruktur för rödlistade arter. I höst kommer en doktorand att anställas i projektet som ser intressant ut, inte minst för att det rör skärningspunkten mellan kunskap som skapas i stora internationella nätverk och miljöpolicy:

This CAREER award is to support research at the intersection of history of science and social studies of science. The PI proposes to engage in an historical and conceptual study of a conservation database, the Red List of Threatened Species (RLTS), which is maintained by the International Union for the Conservation of Nature (ICUN). The RLTS is widely hailed as one of the great success stories in connecting science to action, and the IUCN has become one of the largest and most influential international organizations synthesizing scientific knowledge to inform conservation policy and decision making. RLTS is conceptualized in the project as knowledge infrastructure, which is understood as a robust networks of people, artifacts, and institutions that generate, share, and maintain specific knowledge about the human and natural worlds. This research project will develop the first historically-situated analysis of the RLTS’s general assumptions, virtues, and limitations as an exemplary case of knowledge infrastructure supporting cooperative global research among thousands of participants. Project results will generalize to inform the design of other knowledge infrastructures that aim to produce authoritative scientific knowledge using decentralized sources of information.

The proposed analysis of the RLTS methodology will be the first to characterize the full arc of its history starting in the post-World War I era based on research using historical archives and published documents. The project will contribute novel datasets of article text, novel methodologies for scientometric analysis, and novel metadata describing journal articles, which will be distributed as open data and software. The project will analyze how the RLTS methodology reflects compromises accrued over time, how its uniform application is regulated, and where global standardization inhibits customization for increased local value. The project will also constitute the first study of RLTS contributor demographics, including information about geographic location and employment type of participants where available from public information.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Bakom kulisserna i Paris restaurangvärld

Jag läste ”Live like common people: a writer goes down and out in modern Paris”, Jeremy Allens recension av Edward Chisholm, A waiter in Paris: adventures in the dark heart of the city (TLS 8 juli 2022, s 9).

Allen har egna erfarenheter av att som fattig författare slava en tid i de mörka inre regionerna på en restaurang ”in the prestigious seventh arrondissement in 2013. The façade may have been luxurious, but it was essentially the same job George Orwell described in gritty detail in Down and Out in Paris and London.”

Med egna erfarenheter och Orwells bok som klangbotten blir det en bra recension av ett grottekvarnsliknande arbete (”[t]he grease and grime clung to my clothes, my shoes were ruined and my hands were pummelled and lacerated”) bakom de bekväma lokalerna där vi gäster sitter och äter.

Jag blir nyfiken på Chisholms bok. Och jag blir också nyfiken på om någon skrivit något liknande om svenska restaurangkök. Någon som vet?

Publicerat i Böcker | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Sverker Sörlin om Gunnar Broberg

Sverker Sörlin har skrivit en fin minnesruna över Gunnar Broberg.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Postdoktortjänst utlyst i Uppsala

En postdoktortjänst på två år är utlyst vid Idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, inom projektet “Early Citizen Science: How the Public Used Linnaean Instructions to Collect the World”:

The Department invites applications for 1 postdoctoral position linked to the research project Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750-1850, funded by Knut & Alice Wallenberg Foundation. The project runs between 2021 -2026 and includes postdoctoral researchers and guest researchers. We are searching for applicants with a Ph.D. degree and research interests of relevance for the study of history of science and colonial collecting. The employment is tied to the project and the successful candidate will plan and execute his/ her research in collaboration with the principal investigator, Dr Linda Andersson Burnett.

Sista dag för ansökan: 2 maj. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

En doktorandtjänst med inriktning mot vetenskapshistoria utlyst i Uppsala

En doktorandtjänst med inriktning mot vetenskapshistoria är utlyst vid Avd. för vetenskapshistoria, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet:

Avdelningen för vetenskapshistoria vid Inst. för idé- och lärdomshistoria utlyser en doktorandtjänst inom ett forskningsprogram om hur kunskap om naturen har utvecklats i ett globalt sammanhang från 1600-talets slut till det tidiga 1900-talet. Tekniker för kunskapsproduktion och interaktionen mellan kunskapsmiljöer undersöks med syftet att analysera hur, var och när den kunskapsform som kallas ”vetenskap” uppstod i det globala förflutna. Pågående forskning utforskar de epistemologiska och historiska aspekterna av ”the knowing body” i produktionen, kommunikationen och omvandlingen av kunskap 1750–1850.

Institutionen utlyser 1 doktorandplats för ett projekt som fokuserar på någon aspekt av detta breda tema.

Sista dag för ansökan: 31 maj 2022. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster utlysta i Uppsala

Två-tre doktorandtjänster i idé- och lärdomshistoria är utlysta i Uppsala. Sista dag för ansökan är 31 maj 2022. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, VT22

Schema för vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet – ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet – finns här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Antologin Times of History, Times of Nature: Temporalization and the Limits of Modern Knowledge publicerad

Antologin Times of History, Times of Nature: Temporalization and the Limits of Modern Knowledge (New York och Oxford: Berghahn Books, 2022) är redigerad av Anders Ekström och Staffan Bergwik.

Jag gillar det här arbetssättet, att ett antal forskare från olika universitet samlas kring en gemensam tematik och diskuterar manusutkast – i det här fallet hade vi ett par kreativa workshopar i Uppsala respektive Stockholm – för att till slut nå fram till en färdig bok. Det är mycket jobb att dra ett sådant här projekt i hamn, så all heder åt Anders Ekström och Staffan Bergwik.

Mer information om boken här. Den finns även att ladda ner som Open Access-bok i ePUB-formatet.

Innehåll:

Introduction: Dividing Times

Staffan Bergwik and Anders Ekström

PART I: ERAS OF SYNCHRONIZATION

Chapter 1. Stratigraphies of Time and History: Beyond the Outrages upon Humanity’s Self-Love
Helge Jordheim

Chapter 2. The Production and Distribution of Synchronized Time in Sweden, 1850-1914
Gustav Holmberg

Chapter 3. Environmental Times: Synchronizing Human-Earth Temporalities from Annales to Anthropocene, 1920s to 2020s
Sverker Sörlin

PART II: BIOCULTURAL TIMES

Chapter 4. Forest Time and the Passions of Economic Man
Julia Nordblad

Chapter 5. Little Red Ring Binders: Early Red List Temporalities
Marit Ruge Bjærke

Chapter 6. Oil and Vikings: Temporal Alignments within Norwegian Petroleum Fields
Lise Camilla Ruud

PART III: TIME-BINDING KNOWLEDGES AND VISUAL GENRES

Chapter 7. Temporal Poetics of Planetary Transformations: Alexander von Humboldt and the Geo-Anthropological History of the Americas
Adam Wickberg Månsson

Chapter 8. Discovering Moravian History: The Many Times and Sources of an Unknown Land, c. 1830-1860
Emma Hagström Molin

Chapter 9. Synchronising Nature and Culture: Mediating Time in Geochronology and Dendrochronology 1900-1945
Staffan Bergwik

PART IV: RECORDING AND ENVISIONING CLIMATE TIMES

Chapter 10. On Record: Political Temperature and the Temporalities of Climate Change
Eric Paglia and Erik Isberg

Chapter 11. Model Time and Target Years: On the End of Time in IPCC Futures
Nina Wormbs

Chapter 12. Encountering the Geological Live: Temporalization in the Age of Natural Media
Anders Ekström

Conclusion
Staffan Bergwik and Anders Ekström

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kunskapshistorisk sommarskola i Lund

Den 22-25 augusti arrangeras den tredje sommarskolan i kunskapshistoria vid Centrum för kunskapshistoria i Lund (LUCK). Den riktar sig till doktorander och nydisputerade från alla humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, sista anmälningsdag 31 mars. Läs mer här.

Publicerat i kunskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i Umeå

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst vid Umeå universitet. Sista ansökningsdag är 14 mars. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar