Call for papers: Historisk studenttidskrift

Historisk Studenttidskrift utlyser Call for Papers inför 2024! Har du skrivit en särskilt bra uppsats i historia eller närliggande ämne och vill få den publicerad? Har du en idé till en essä med historisk tematik? Oavsett om du skriver uppsats just nu, är en före detta student med en lysande uppsats som ligger och dammar i en mapp på datorn, eller har en originell essä eller ett debattinlägg på lut är du varmt välkommen att skicka in den till Historisk Studenttidskrift!

Historisk Studenttidskrift är en vetenskaplig tidskrift av studenter för studenter – en plattform för alla akademiska ämnen med historisk inriktning. Vi publicerar artiklar, essäer, recensioner och debattartiklar av studenter och forskare vid de historiska, och till historievetenskapen närliggande, institutionerna. Akademiska uppsatser, essäer och liknande är välkomna att skickas in i sitt nuvarande format. Vi i redaktionen hjälper dig att omarbeta texten till en publikation. Vi publicerar texter skrivna på svenska, engelska, danska och norska. Artiklarna publiceras open access och får ett DOI-nummer – en givande och meriterande erfarenhet för dig som önskar söka dig vidare inom akademin.

Hur skickar du in?
1. Texten skickas in som ett utkast i önskat format till redaktionen via ett onlineformulär på vår hemsida.
2. Redaktionen granskar texten och återkommer till författaren med preliminärt beslut och förslag på ändringar.
3. Författaren arbetar om texten utifrån förslag på ändringar.
4. Redaktionen ger ett slutgiltigt besked om publicering.
På vår hemsida kan du läsa mer om tidskriften och finner formulär för att skicka in text. Där hittar du också information om upphovsrätt, med mera.

Vi tar emot texter fram till den 31 januari 2024.

Vi ser fram emot att läsa ditt bidrag!

Publicerat i Historia, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria | Etiketter | Lämna en kommentar

Neville Morley summerar bloggåret

Neville Morley summerar bloggåret 2023.

Publicerat i Blogging | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet VT24

Schemat för vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, som är ett samarrangemang mellan Idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Chalmers, finns att ladda ner på den här länken.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria, teknik- och vetenskapshistoria, vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

En astrofysikalisk hälsning bland de gallrade böckerna

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Der Noether spelas på Göteborgs stadsteater

”Der Noether” är Julia Ravanis och Ida Görsch intressanta pjäs om den framträdande matematikern Emmy Noether och om hur det var att vara kvinna i matematik och teoretisk fysik i början av nittonhundratalet. Nu sätts den upp på Göteborgs stadsteater 30 januari – 2 februari. Biljetterna är släppta och kan köpas här.

Jag har sett den tidigare – den är bra!

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Migrering av data från åldrande bärare

För närmare två år sedan skrev jag om behovet av en nationell infrastruktur för att läsa data på föråldrade medier: VHS, Zipdrives, disketter (8″, 5 1/4″, 3.5″) och så vidare. Till och med CD, diktafonkassetter och kassettband är icke-triviala utmaningar idag. Se även Paul Schlyters insiktsfyllda kommentar till inlägget.

Nu letar KB efter personal som kan hantera gammal utrustning skriver Biblioteksbladet. Bra!

Publicerat i arkiv | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Jul!

Publicerat i Kultur | Etiketter , | Lämna en kommentar

Mikrofotometrar: Schiltfotometern

Fototekniken var en central teknik vid observatoriet i Saltsjöbaden (även om det fortfarande dyker upp en liten andel visuella observationer i materialet så sent som vid mitten av århundradet). Men det räcker inte att säga att den till stora delar var fotografisk om man vill karaktärisera den observerande astronomin där uppe på Karlsbaderberget. Man måste skilja på flera användningar av fototekniken, där en grov karaktäristik handlar om åtminstone två grenar av den fotografiska astronomiska observationskonsten: den avbildande och den registrerande.

Om vi kikar på den delen där fotografiet fungerar som registrerande är fotoplåten ett mellansteg, en detektor som exponeras för ljuset från objekten som samlas in i teleskopet. Plåten är en glasskiva (sällan celluloidfilm) belagd med silverbromid uppblandad i en hinna, emulsion, som på ett jämnt vis lagts över glasskivan. Silverbromid är en ljuskänslig förening som förändras när den utsätts för ljus; plåten blir svärtad i proportion till intensiteten (dock inte linjärt, vilket ställde till det för dåtidens astronomer) på det infallande ljuset. Efter framkallning och fixering, kemiska processer som görs i mörkrummet efter exponering, återstår en fotografisk plåt som är en avbildning av stjärnor, nebulosor, galaxer eller vad det nu är för objekt astronomen riktat teleskopet mot.

En fotografisk plåt med stjärnor och nebulosor. Ur Lunds astronomiska observatoriums samlingar.


Visst, man kunde titta på bilden och man kan reproducera bilden så att andra kan se den (i forskningspublikationer, läromedel, populärvetenskap) men för astronomerna vid den här tiden var avbildning, rätt och slätt, oftast inte ett slutändamål. Snarare handlade det om att mäta upp den fotografiska plåten för att skapa data.

Man kunde mäta objekts positioner på plåten; för det andra mäta upp spektrums utseende, våglängder för spektrallinjer; för det tredje ljusstyrkan för stjärnor. Här fokuserar vi på det senare.

När observatoriet grundats anskaffades en mikrofotometer av Schilttyp. Här låter man ett mikroskopobjektiv fokusera ljuset från en konstant ljuskälla på den fotografiska plåten. Efter att ljuset passerat plåten projiceras ljuset med hjälp av ytterligare ett objektiv på den ljuskänsliga delen av en värmekänslig detektor som omvandlar strålningen från lampan till elektrisk ström, som mäts upp med en galvanometer. Fotoplåten är flyttbar, så att man kan ställa in varje given stjärna på plåten för mätning.

Man kan notera att Schiltfotometern är ett specifikt astronomiskt instrument, men att det även innehåller tekniska komponenter som inte är specifikt astronomiska utan är vad Joerges och Shinn diskuterar som ”research-technology”, ett slags mer generell instrumentering som dyker upp i diverse andra vetenskapliga sammanhang.1 Astronomisk instrumentering handlar om att få ett antal mer eller mindre astronomiska tekniker att samspela med mer generella tekniker för att skapa data, som i fallet med Gunnar Larsson-Leanders fotoelektriska fotometri. Schiltfotometern använder ju en galvanometer, ett slags fysiklaboratoriets generalistinstrument, tillgänglig off the shelf. Den innehåller även sådana elektriska komponenter som snarare hämtas från utanför vetenskapen över huvud taget; i den ursprungliga instrumenteringen använder Schilt ”a 6 Volt motorcar lamp”.2

Det innebär ganska mycket manuell hantering med en ganska komplicerad mikrofotometer för att mäta upp en stjärnas ljusstyrka på en fotoplåt. Plåten skall förflyttas, galvanometerutslaget noteras manuellt i en anteckningsbok, sedan reduceras mätningen så att jämförelse med observationer på stjärnor med känd ljusstyrka ger den okända stjärnans ljusstyrka. Men lika fullt var detta en inte ovanlig metod på observatorier under mellankrigstiden; den gav bättre noggrannhet än om astronomen bara tittade på stjärnan, och mätningarna kunde utföras på kontorstid. Här fanns alltså en tidsseparering mellan tiden under stjärnhimlen och analysen som gav data. Och man kunde dessutom observera med en assistent, vilket ökade antalet stjärnor som mättes: Schilt noterar att om man fick hjälp av en andra assistent så ökade hastigheten för dataproduktionen något – instrumentet ”enables one observer to measure about 240 stars per hour when assisted by a recorder who enters the readings in the observing book.”3

  1. Joerges, Bernward, och Terry Shinn. ”A Fresh Look at Instrumentation: An introduction”, i Instrumentation: between science, state and industry, redigerad av Bernward Joerges och Terry Shinn. Sociology of the sciences, 0167-2320 ; 22. Boston: Kluwer Academic Publishers, 2000. []
  2. Schilt, J. ”Description of the new thermopile-microphotometer of the Leiden Observatory”. Bulletin of the Astronomical Institutes of the Netherlands 2 (01 juli 1924): 135–39, 138. []
  3. Schilt, s. 135. []
Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Professur i idéhistoria utlyst vid Södertörns högskola

En professur i idéhistoria med inriktning mot Östersjöregionen och/eller Östeuropa är utlyst vid Södertörns högskola. Sista ansökningsdag: 13 december. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Akademiska Hus och den forskningspolitiska propositionen

En lång lista av organisationer med intresse för den kommande forskningspolitiska propositionen har hörsammat möjligheten att skicka in synpunkter på processen.

Jag har börjat småkika lite på några av dessa med avseende på Akademiska Hus och deras vinstkrav – ett ämne som varit aktuellt i flera debattartiklar nyligen (men också uppmärksammats genom åren). Är det några av universiteten som tar tillfället i akt och klagar på detta uttag av övervinst?

En mycket snabb inspektion av fem universitet visar att tre universitet väljer att inte ta upp frågan: Lund, Umeå och Göteborg (trots att vi var några i den humanistiska fakultetsstyrelsen här i Göteborg som agerade för att denna fråga skulle lyftas).

Däremot tar Stockholm och Uppsala upp det hela. Såhär skriver Stockholms universitet i sina inskickade synpunkter:

Revidera uppdraget till Akademiska hus
På motsvarande sätt som regeringen gör bedömningen att nya alternativa hyresmodeller bör tas fram för vissa kulturinstitutioner, bör regeringen initiera en revidering av avkastningskravet för Akademiska hus AB. Liksom för kulturinstitutionerna bör hyresmodellen för universitet och högskolor vara hållbar och utgå från andra än rent affärsmässiga mål. Under de senaste åren har Akademiska dessutom kraftigt överträffat sitt avkastningsmål på 6 procent över en konjunkturcykel. Sammantaget innebär detta att en orimligt stor andel medel avsedda för forskning och utbildning avsätts till lokalhyra. Stockholms universitet menar att statens styrning av Akademiska hus inte bör isoleras från de nationella utbildnings- och forskningspolitiska målen. Istället bör Akademiska hus ges ett samhällsuppdrag att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till en skälig hyresnivå som utgår från det samhällsnyttiga målet om hög kvalitet i forskning och utbildning.
Stockholms universitet anser att:
• Regeringens styrning av Akademiska hus bör fokusera på samhällsuppdraget och en skälig hyresnivå för universitet och högskolor.

Och Uppsala formulerar det såhär:

Akademiska hus avkastningskrav bör ses över
Regeringen bör göra en översyn av Akademiska hus avkastningskrav för att sänka nivån och införa en övre gräns på avkastningen. Akademiska hus, som är den största enskilda aktören som lärosäten hyr lokaler från, har i sitt uppdrag att uppnå en avkastning på minst 6 procent över en konjunkturcykel. Avkastningen på kapital har kraftigt överstigit detta mål under de senaste åren. Det är inte rimligt att en så betydande andel av medel avsedda för forskning och utbildning används för lokaler, vars kostnader delvis drivs av ett för högt avkastningskrav.

Högst rimliga argument från två av fem universitet. Det är förstås möjligt att jag hittar fler exempel om jag går igenom fler skrivelser.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Laibach, Malmö 12 november 2023

Jag såg Laibach igår.

De inledde med en provocerande och urusel samling låtar. Det var något slags blandning av symfonirock, progg, americana och country and western – country! – som höll samman den första delen av konserten. Keith Emerson möter Steve Hackett och Mats Rådberg och dålig musik uppstår. Sedan tog bandet en paus. Och i andra halvlek var de bra med sedvanligt tung rytm. Det var som att de var ett annat band, sig själva. (Fast vi gamlingar fick inte höra flera av de mer utmärkade och banddefinierande hitsen från 1980-talet, men det kan jag leva med.)

Laibach, Malmö, 12 november 2023

En synthistorisk observation: promenaden från järnvägsstationen till Moriska paviljongen tog mig förbi det som var synthhaket Stadt Hamburg på 1980-talet; nu är det ännu en fejk-engelsk pub som huserar i lokalen. När jag flyttade till Skåne 1986 var Malmö en döende industristad. Laibach kändes helt rätt. Då. Idag är Malmö något annat. Förmodligen speglar Stadt Hamburg stadens förändrade identitet.

Publicerat i Musik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i Wien

En doktorandtjänst i vetenskapshistoria är utlyst i Wien:

– Successful applicants will have a master’s degree (or equivalent) in history of science or a related discipline (diploma must be available by the date of employment).
– They have a good command of several fields within the history of science, and an excellent command of key methods; an additional expertise in historical/political epistemology or epistemic decolonization is of advantage.
– Ideally, they have a research focus on colonial sciences (ethnology, agricultural sciences, etc.) or a geographical specialization in for example Asia or Oceania.
– During the initial period, fluency in German must be documented; spoken and written English is likewise important for the day-to-day work in our team. Language acquisition, especially of non-European languages, will be supported during the employment period.

Sista ansökningsdag: 28 november. Läs mer här.

Det finns även doktorandtjänster i flera andra historiska fält utlysta i Wien för närvarande, läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Hagströmerstipendiet

2024 års Hagströmerstipendium är utlyst:

Ett stipendium är utlyst för studier i medicinhistoria och/eller vetenskapshistoria i ett samarbete mellan Hagströmerbiblioteket på Karolinska Institutet och Centrum för vetenskapshistoria på Kungl. Vetenskapsakademien. Det är Catarina och Sven Hagströmers stiftelse som möjliggör detta stipendium för en postdoc eller senior forskare att utnyttja Hagströmerbibliotekets rika samlingar. I ett samarbete med Centrum för vetenskapshistoria ges också möjligheten att förlägga delar av forskningsarbetet till Kungl. Vetenskapsakademien. Ansökningar som avser utnyttja bägge samlingarna uppmuntras. Ansökningsperioden är 1–30 november 2023. Stipendiebeloppet är på 10.000€.

Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet och Catarina och Sven Hagströmers stiftelse tar nu emot ansökningar för 2024 års Hagströmer Fellowship.

Stipendiet ger en postdoktor eller senior forskare inom området medicinhistoria och/eller närliggande vetenskaper (tidigmodernt till nittonhundratalet) ekonomiskt stöd för att utforska Hagströmerbibliotekets samlingar. Biblioteket innehåller Sveriges största samlingar i medicinens historia och närliggande vetenskaper, inklusive mer än 100 000 monografier publicerade mellan ca. 1480 och 2000, omfattande manuskriptsamlingar och ca. 1300 medicinska och vetenskapliga tidskrifter.

Dessutom ger 2024 års stipendium möjlighet att arbeta i Kungl. Vetenskapsakademiens arkiv, som förvaras vid Centrum för vetenskapshistoria. Vi uppmuntrar ansökningar som använder bägge samlingar.

Läs mer här.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Bibliotekslarmssystemens långa räckvidd

En paratext från Houston Public Library, 1993.


1993 köps en bok in till Houston Public Library. Den förses med sedvanlig paratext i form av streckkoder, en sådan där påklistrad ficka på bandets inre baksida, mängder av obegripliga koder (både handskrivna och matrisprinter-1993stylee text) – och en elektronisk stöldskyddsmojäng.

Trettio år senare köper jag boken på ett antikvariat och går in på UB för att tillbringa några timmar i forskarsalens avskildhet för att läsa boken. På väg in tjuter larmet. Jag visar boken för bibliotekarien; boken med dess elektroniska larmtingest, nästan tvådimensionell men samtidigt som ett litet kretskort som innehåller en eller annan byte av information, är det enda som vederbörande tror kan ha utlöst larmet.

Elektroniska boklarm på bibliotek når ibland till andra kontinenter och bibliotekssystem i andra årtionden.

Publicerat i bibliotekskataloger | Etiketter , | Lämna en kommentar

Fem doktorandtjänster i Berlin

Fem doktorandtjänster vid Max Planck Institutet for the History of Science:

The IMPRS-KIR is a research-driven PhD program based in the history and philosophy of science, technology, and medicine (HPSTM). It is a collaboration between the Max Planck Institute for the History of Science and Freie Universität Berlin, Humboldt-Universität zu Berlin, and Technische Universität Berlin. The IMPRS-KIR traces the deep entanglements of knowledge and its resources from a long-term and global perspective. Key to its agenda is a “historical-political epistemology” that highlights how knowledge is shaped historically by a great variety of resources – political systems, technological infrastructures, social interaction, material objects and media technologies. Knowledge, in turn, is understood as a means to define and unlock such resources, while being, in and of itself, one of the key resources of human culture.

Sista anmälningsdag: 15 januari 2024. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar