Dinosaurier, Thukydides och forskningspropositionen: tre länkar

Dinosauriespecimen för en kvarts miljard kronor! Neokatastrofism! Inställda mastodontfilmer! Bra inlägg på Björn Billings blogg om dinosaurier.

Neville Morley sammanfattar året. Började följa hans blogg sedan jag för några år sedan hörde ett makalöst bra inslag om Thukydides på In our time vilket gav kopplingar mellan den antike historikern och humanioras forskningspolitiska inplacering på 1960- och 1970-talen.

Thomas Kaiserfeld skriver om forskningspropositionen och dess satsning på ”profilområden”. Jag är initialt skeptisk; hur mycket tid kommer inte gå åt till att skapa mer eller mindre intetsägande visionsdokument om det lokala lärosätets ”profilområden” för att vara med i huggsexan kring 500 miljoner totalt på nationell nivå årligen.

Men som vetenskapshistoriker är jag förstås positivt inställd till satsningen, om inte annat kommer den ju bidra till att det skapas empiri för forskare som nu och i framtiden analyserar forskningspolitiken och dess historiska utveckling. Vilka saker kommer de olika lärosätena välja ut och trycka på när de skall skapa en trovärdig beskrivning av vad som är en ”forskningsprofil”? Vilka lärosäten kommer välja en bred profil – ”här på Högskolan i Höllviken satsar vi på att bidra till världsfred” – och vilka kommer att satsa på vassa men partikulära skrivningar som riskerar att uppfattas som alldeles för modebetonade, efemära – ”här på Tekniska Högskolan i Bunkeflostrand är vi experter på karaktärisering av enkel-väggiga kolnanotuber i joniska lösningar med transmissionselektronmikroskopi” – vilka dessutom riskerar akademiska inbördeskrig eller åtminstone en mångfald sura miner från de forskare som inte känner igen sig i det av rektorn undertecknade och av dekanerna förberedda dokumentet?

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Ulf Danielsson, amatörastronom

Jag skrev ett inlägg om Ulf Danielsson på projektbloggen om amatörastronomins historia.

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Lektorat i idéhistoria vid Stockholms universitet

Ett lektorat i idéhistoria är utlyst vid Stockholms universitet. Sista ansökningsdag 31 januari 2021. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Ett tidigmodernt observatörsnätverk: solförmörkelsen 1733

I maj 1733 inträffade en total solförmörkelse, synlig från Sverige. Solens skugga svepte snabbt över de södra delarna av riket den 13 maj (eller den 2 maj, som samtidens svenskar kallade dagen eftersom man ännu inte infört den gregorianska kalendern). Förmörkelsen har en plats i den svenska astronomins historia därför att Birger Vassenius då gjorde några av de första rapporterade observationerna av solens protuberanser, en upptäckt som Nils Nordenmark gjorde en stor sak av i sina astronomihistoriska publikationer vid mitten av förra seklet. Den som astronom disputerade men som försäkringsmatematiker, populärvetenskaplig författare och astronomihistoriker verksamme Nordenmark hade inte några problem alls att skåpa ut och tillrättavisa tidigare seklers astronomer (se exempelvis hans behandling av Mårten Strömer) när de inte gjorde ett tillräckligt utslag på hans framstegshistoriska betygsskala.1 Men i Vassenius observationer den där majeftermiddagen 1733 av det solfenomen som senare kom att ta plats som fenomenet protuberanser röjde sig det av Nordenmark så hett eftertraktade framsteget, en riktig upptäckt utförd av en svensk astronom.

Vassenius observerade från Göteborg, där han var matematiklektor vid gymnasiet, och hade monterat upp sitt långa teleskop vid Skansen Kronan, men det är vad som hände i övriga delar av riket som intresserar mig här. Vid den här solförmörkelsen var det nämligen inte bara från försvarsanläggningen Skansen Kronan i Göteborg som fenomenet observerades. Över hela landet hade ett hierarkiskt observatörsnätverk spänts upp.

För vissa naturfenomen är möjligheten att utsträcka observationerna över större avstånd i tid och rum avgörande. Hierarkiska observatörsnätverk eller fältnätverk är ett sätt att hantera dessa utsträckta naturfenomen, och ett sätt som man använde sig av vid solförmörkelsen 1733.2 Det var hierarkiskt – som sådana observatörsnätverk ofta är – därför att det inte var ett nätverk med platt kunskapstopografi; det involverade mängder av observatörer med skiftande grad av förmåga till naturvetenskaplig observation, det initierades och koordinerades från en central plats i vetenskapens hierarkier, en plats där det fanns en bättre kunskap i dessa ting än ute i landet: universitetet i Uppsala, där astronomerna Olof Hiorter och Anders Celsius hanterade nätverket.

Hiorter kände till förmörkelsen i förväg och ville införskaffa så goda observationer från olika platser som möjligt. Han såg till att K. Vetenskaps-Societeten i Uppsala skickade ut ett upprop till matematiklektorer och kyrkoherdar runt om i landet. Uppropet innehöll instruktioner att observera förmörkelsen och allt som allt inflöt omkring 140 observationer. Av dessa lär 76 observationsrapporter finnas sammanställda i en volym förvarad på Uppsala universitetsbibliotek.3

Den har jag ännu inte undersökt men jag är sugen på att göra det: något att längta till i dessa dagar; svårigheten att genomföra arkivresor är bara en av alla dessa akademiska begränsningar vi tvingas leva med under pandemin. Däremot har jag kikat lite på en publikation som Anders Celsius publicerade i Societetens årsskrift Acta Literaria et Scientiarum Sveciæ där ett antal av dessa listas, vilket gör det möjligt att i grova drag kartlägga det observatörsnätverk som byggdes upp för att observera solförmörkelsen: vilka var observatörerna, var var de stationerade?4

Det är observationer från ungefär sextio platser som förtecknas av Celsius. Den överväldigande majoriteten av observatörerna är präster, några är matematiklektorer vid gymnasier, en är före detta militär (generalmajor) och amatörastronom, några är rektorer, här finns enstaka lärare i ämnen som filosofi och medicin.

De många prästerna, inte minst på landsbygden, var mycket viktiga i det här observatörsnätverket. Det är också intressant att notera vilken vidsträckt naturvetenskaplig empirisk insamlingsverksamhet som bedrevs i landet alldeles innan KVA grundades, organiserad av K. Vetenskaps-Societeten i Uppsala och dess eldsjälar Hiorter och Celsius. 5

  1. Nordenmark, Nils V. E. Mårten Strömer: Minnesteckning. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter, 122. Stockholm, 1944. []
  2. Vetter, Jeremy. ”Lay Observers, Telegraph Lines, and Kansas Weather: The Field Network as a Mode of Knowledge Production”. Science in Context vol. 24, nr 02 (2011): 259–80. []
  3. Nordenmark, Nils V. E. Olof Hiorter Observator regius 1696-1750. Kungl. Svenska vetenskapsakademiens årsbok, 1942, s 16. []
  4. Celsius, Anders. ”Historia Eclipseos Solis, quae totalis cum mora Scandinaviæ, praecipue Gothiae, incolis apparuit Anno 1733 die 2 Maji horis vespertinis, ex observationibus cum Societate Regiæ communicatis excerpta ab And. Celsio.” Acta Literaria et Scientiarum Sveciæ, 1742, 48–67. []
  5. I Karleby i Österbotten, observerade prästen Matthias Pazelius.

    I Kalajoki fanns prästen Ericus Falander som rapporterade in observationer.

    I Hudiksvall observerade prästen Olavus Joh. Broman

    I Gävle observerade Johannes Rudman, matematiklektor vid gymnasiet.

    I Uppsala observerade Olof Hiorter, astronom vid universitetet,

    I Tuna i östra Dalarna observerade Andreas Hellström [yrke:?]

    I Köping i Västmanland observerade prästen Petrus Browallius.

    Eric Lidius observerade från Strängnäs, där han var matematiklektor vid gymnasiet.

    I Västerhaninge observerade prästen Ericus Froman.

    I Ösmo, nära Nynäshamn, observerade Andreas Geringius, präst.

    Från Fållnäs, också nära Nynäshamn, observerade Petrus Eliung, präst i Sodundra.

    I Hölö, nära Södertälje, observerade prästen Paulus Johannes Scharff tillsammans med Ericus Sundius.

    I Tomta nära Trosa observerade prästen Laurentius Berggren.

    I Stenkvista i Södermanland observerade prästen Ambrosius Fredengren

    Vid Fiholms slott i Södermanland observerade Axel Gabriel Oxenstierna, generalmajor men framför allt, i det här sammanhanget, amatörastronom med goda kontakter med Hiorter.

    I Eskilstuna observerade Johannes Hysing, präst.

    I Tumbo nära Torshälla observerade prästen Nicolaus Wänom [?].

    I Nora i Närke observerade prästen Christianus Torner.

    I Julita, Södermanland, observerade prästen Johannes Ihering.

    I Bälinge observerade prästen Johannes Alberg.

    Från Nyköping observerade prästen Andreas Samuel Pihl.

    Vid Stora Malm, Södermanland, observerade prästen Johannes Dalenius.

    I Vingåker observerade prästen Tib. Tiburtius.

    I Glanshammar i Närke observerade prästen Gustavus Herdman.

    I Axberg, också Närke, observerade prästen Zacharias Tiselius tillsammans med Jah. [?] Hasselgren.

    Från Sörby vid Örebro observerade Ericus Magnus Wallerius, präst.

    I Nolgård, Hammarö (nära Karlstad) observerade prästen Dinoysius Chenon [!].

    I Karlstad observerade Johannes Edström, matematiklektor vid stadens gymnasium.

    I Holmedal (nära Årjäng, Värmland) observerade prästen Sveno Florelius.

    I Hammar (Askersundstrakten, Närke) observerade Daniel Tiselius, präst.

    Från Norrköping observerade M. Reiner Brokman, präst.

    I Häradshammar, nära Norrköping, observerade prästen Petrus Wettersten.

    I Linköping observerade Johannes Sparschuch, matematiklektor vid stadens gymnasium.

    I Skeppsås (nära Skänninge och Mjölby) observerade Carolus Tisell. Yrke: ”Possess. miner. & officin. ferr.” med stor sannolikhet Carl Carlsson Tisell (1683-1754), brukspatron.

    I Skänninge observerade Andreas Follin, rektor vid skolan därstädes.

    Från Västervik observerade prästen Johannes Petrelius.

    I Rogslösa nära Vadstena observerade Zacharias Torpadius.

    I Mariestad observerade Swen Brun och Ingemar Tengblad, präst, tillsammans med Laur. Högmark.

    Från Skara observerade Petrus Brodd, matematiklektor vid stadens gymnasium.

    I Forshem – nära Götene – observerade Petrus Rydhenius, präst.

    I Flo, nära Vänersborg, observerade Olavus Kolmodin, präst.

    I Böne nära Ulricehamn observerade prästen Petrus Gudhemius.

    Från Jönköping observerade Petrus Gudm. Kexerus, präst och rektor.

    På Visingsö observerade Joseph Lindahl, teologilektor och präst samt Jon. Osander, filosofilektor.

    I Skärstad, nära Jönköping, observerade prästen Magnus Oxelgren.

    I Berghem, nära Skärstad, observerade prästen Petrus Nemoring.

    I Hestra observerade prästen Samuel Elmgren.

    I Korsberga, Småland [hur avgöra om det är Korsberga nära Vetlanda eller Hjo – i dagsläget chansar jag på platsen nära Vetlanda, kolla vidare bland källorna, tex hednaminne] observerade prästen Petrus Lindstorpius.

    I Ålem nära Kalmar observerade prästen Andreas Swebilius.

    I Gärdslösa, Öland, observerade prästen Israel Schultz.

    I Kville, Bohuslän, observerade Petruk Ekman, präst.

    I Göteborg observerade Birger Vassenius, matematiklektor vid gymnasiet.

    I Marstrand observerade prästen M. Brag.

    Från Stieråkers gård en mil från Vänersborg observerade prästen Thorstanus [=Torsten] Vassenius.

    Från Borås observerade prästen Petrus Rydhenius.

    Från Karlskrona observerade dr. Joann. Frider. Franck [=Johann Friedrich Franck (1694-1782)], präst.

    Från Kristianstad observerade läraren Henne. Hahne.

    I Helsingborg observerade prästen Joan. Rönbeck och rektorn M. Muhrbeck.

    I Lund observerade M. Joh. Gottzk. Wallerius [=Johan Gottschalk Wallerius], medicine doktor och lärare vid medicinska fakulteten.

    I Dalköpinge observerade prästen Olavus Örnberg.

    I Ystad observerade prästen Haquin Lacander. []
Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , | 8 kommentarer

Google och tidsdimensionen

Jag retade mig på att det inte tycktes finnas något sätt att ordna sökresultaten i en Googlesökning kronologiskt, färskast först, och gnällde lite om det på Twitter. Åsk Wäppling höll med.

Daniel Giertz svarade att det visst går att få en sådan ordning av sökresultaten, även om funktionen tycks lite dold. Man gör en sökning, klickar på ”verktyg” varpå man får upp en meny där man kan ställa in tid för publiceringen.

Funktionen finns alltså. Men jag tycker den är onödigt svårfunnen. Det är ju så mycket annat som är kronologiskt ordnat på webben, antingen per automatik – bloggar, till exempel – eller med möjlighet att lätt göra en sådan inställning; det är något slags normalfunktion, och avsteg från paradigmet ”nyast överst”, till exempel när Twitter ändrat sina standardinställningar, har retat upp användare.

Jutta Haider svarade klokt att Google vill ha det såhär:

Publicerat i nätkultur | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Ett observatoriums död

Areciboteleskopet [källa].

Areciboteleskopet efter kollapsen den 1 december 2020. [källa: Wikipedia].

Areciboteleskopet finns inte mer.

Det jättelika radioteleskopet – diametern på parabolantennen är 300 meter – togs ur drift i somras, då en kabel bröts och alldeles nyss kom nyheten att installationen fått dödsstöten: plattformen har rasat.

Invigd 1963, var anläggningen i Puerto Rico länge en speciell plats. Där bedrevs radioastronomiska och radarastronomiska studier, atmosfärsfysik samt astrobiologiska projekt. Härifrån upptäcktes det 1968 att pulsaren i centrum av Krabbnebulosan har en distinkt period på 33 millisekunder, vilket fixerade neutronstjärnornas existens. Några år senare, 1974, upptäcktes här den första dubbelpulsaren, vilket gav Nobelpris i fysik 1993. De första exoplaneterna upptäcktes här; asteroider har detaljstuderats med radarmetoder. Under lång tid försåg teleskopet astrobiologiprojekt som exempelvis Seti@home med rådata, och det var med det här teleskopet som det 1974 gick iväg ett radiomeddelande till en tänkt främmande civilisation i den klotformiga stjärnhopen M13. Förutom spektakulära upptäckter har här förstås gjorts mängder med vardagsvetenskapliga mätningar av stor vikt för astronomi och geovetenskaper.

Arecibomeddelandet skickat 1974

Den spektakulära anläggningen är även känd från populärkulturen: det var här som hjältinnan i Contact observerade, anläggningen figurerar i Bondfilmen Golden Eye och i ett X-filesavsnitt (nr 1, andra säsongen).

I ett antologikapitel publicerat 2013 argumenterade jag för att vetenskapshistoriker i större utsträckning än vad vi gjort även borde studera vetenskapliga anläggningars slutfaser.1 Vi har ofta studerat de första faserna av uppbyggnad och de tidiga upptäckterna, men vad händer när en anläggning börjar bli föråldrad, vilka argument används av de som vill bevara anläggningen eller lägga ner? Nedläggningar är även de intressanta att studera, prioriteringspolitiken mellan gammalt och nytt något att uppmärksamma.

Anläggningen kom till i en tid då amerikansk astronomi och rymdrelaterad forskning badade i pengar, inte minst beroende på det kalla kriget. I vår, fattigare, tid har NSF och liknande finansiärer haft svårt med finansieringen av anläggningen och det har varit nedläggningshotat; det blir till något av ett nollsummespel, nyare anläggningar och forskningsprojekt borde finansieras istället, menar kritikerna.

Efter flera år av bristfälligt underhåll kom så slutet. Idag rasade hela rasket ihop. Den omedelbara anledningen må vara en eller annan orkan och jordbävning, men den riktiga anledningen är forskningspolitisk och forskningsfinansiell: man hade inte medel till att – ville inte – underhålla den här anläggningen från 1963.

Update: Science skriver.

  1. Holmberg, Gustav. ”The Momentum of Maturity: What to do with Ageing Big Science Facilities”. I Legitimizing ESS: Big Science as a Collaboration Across Boundaries, redigerad av Thomas Kaiserfeld och Tom O’Dell. Lund: Nordic Academic Press, 2013. [pdf]. []
Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Omvandlingen av samhällskontraktet ca 1890-1930: biografiska perspektiv

Nätverket för politisk idéhistoria anordnar en workshop den 16-17 juni 2021:

Allmän och lika rösträtt var inte bara en teknikalitet som infördes mellan 1918 och 1921 – snarare vill vi se detta som en avgörande händelse i en längre utvecklingsprocess. Under decennierna kring förra sekelskiftet omvandlades i grunden samhällsordningen och samhällskontraktet, dvs relationen mellan stat, samhälle och medborgare. I och med detta skedde också en mängd ideologiska och politiska förskjutningar. Utvecklingen kan inte förstås som att människor skapade den politiska moderniteten utifrån i förväg fastslagna ideologiska positioner, utan dessa positioner tog också form längs vägen.

I ett planerat antologiprojekt vill vi använda biografisk metod för att närma oss och försöka fånga tidens ideologiska förskjutningar. Genom att studera aktörer i den svenska offentligheten – politiker, akademiker och debattörer – och hur de reagerade på och anpassade sig (eller inte) till tidens förändringar vill vi diskutera vad som stod på spel i omvandlingen av samhällskontraktet.

Abstracts skickas in senast den 20 januari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i Stavanger

En doktorandjänst är utlyst i Stavanger på temat framstegstankens historia:

The PhD fellow will explore the concept of progress in liberal democracy from the nineteenth century to the present day. The project will be a study that applies historical insight to the discussion of present-day political and environmental challenges. In particular, the project should aim to critically evaluate the conceptions of progress that have generated beliefs in continual growth. The concept of progress has evolved alongside ideas about human and community development, individual self-improvement, evolution, scientific and technological advancement, industrialisation and modernisation, as well as within political ideologies of social reform, piecemeal problem-solving, planning and anti-planning. Progress could be invoked morally in the name of a collective good, pursued through economic planning, or be aligned with freely acting individuals in the market place. In the second half of the twentieth century, largescale rises in material living standards saw progress become a byword for abundance and opportunity. The political rhetoric of progress has been ever-present.

The PhD fellow will propose a project examining the concept of progress in such or related themes. The project could explore, among numerous possibilities, how commitments to moral improvement underpinned political agendas of social reform. It could explore the concept of progress within discourses of human development, the conceptions of progress that tied together notions of community, welfare and state regulation, or the changing conceptions of moral, scientific and economic progress that had political consequences. Projects situated in the more recent past with a specifically environmental focus could explore the history of the concept of progress in environmental politics and ethics, or the rise of alternative green-growth and de-growth discourses. The intellectual histories of progress’s prophets and critics offer another rich source for generating new understandings of the concept’s role in modern society.

Sista ansökningsdag: 1 december. Läs mer här.

[via Dolly Jørgensen.]

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Utlysning: Assistant Professor in Political History and/or Digital History

En tjänst som ”Assistant Professor in Political History and/or Digital History” är utlyst vid ”The Danish Institute for Advanced Study (DIAS)” vid Syddansk universitet i Odense. Tjänsten verkar intressant på flera sätt. Dels är den välförsedd med forskningsresurser – lagom mycket undervisning – dels är den knuten till en forskningsmiljö som tycks ha en bred tolkning av fältet politisk historia:

The successful applicant will be affiliated with the group for political history at the Department of History. The group on political history is built around a broad understanding of political history. Current research topics include: the welfare state, business and the state, political ideologies, family and gender relations, and much more. Our chronological focus is on the period since the Age of Revolutions, and we share a common interest in the theoretical and methodological problems of writing modern and contemporary history.

Sista ansökningsdag: 15 februari (föredomligt god framförhållning! (Det hade parentetiskt sagt varit intressant att se statistik över utlysningars tidsfrister; ibland ser man utlysningar med riktigt kort framförhållning.)) Läs mer här.

Det skall bli intressant att se om några svenska forskare från ämnen som idé- och lärdomshistoria och historia söker tjänsten.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Två tidsbegränsade lektorat i idéhistoria utlysta vid Stockholms universitet

Två tidsbegränsade lektorat är utlysta vid Stockholms universitet. 50-100 %, minst fem månader med möjlighet till förlängning.

Sista ansökningsdag: 16 november. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Postdoc i Zürich

En postdoc är utlyst vid science studies, ETH, Zürich:

Applicants should pursue a research project in one of the following main areas:

  • The history of the humanities (any period).
  • The history of the sciences in the 20th century, with a focus on the life sciences or human sciences.

Ideally, but not compulsory, your project would fit into to the research areas currently pursued at our chair (history of academic publishing and history of the book, photography between science and art, philosophy and science between academia and the public sphere, history of applied humanities, knowledge and counter-knowledge).

The position is initially limited to a period of three years and can be extended. There is also the possibility of pursuing a “Habilitation” project.

Det här låter som en spännande tjänst! En bekant till mig är verksam där just nu och beskriver det som en mycket bra akademisk miljö. Man noterar även att sökande skall ha disputerat för maximalt fem år sedan – inte sällan är begränsningen snålare tre år.

Sista ansökningsdag: 15 november. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Postdoc om fågelskådning

En postdoc om fågelskådning är utlyst på SLU Uppsala:

Bird watching is a highly popular citizen science activity with a long history. Citizen science activities of this kind are increasingly channelled through digital platforms, which prove effective in mobilising and enabling citizen science communities across the world. As a result, communities of birdwatchers can be larger and more widespread. One of the intentions of such platforms is to provide others with access to an expert community and that this would enable deeper and more meaningful interactions with the natural world, i.e. for citizen scientists to become environmental citizens as they gain scientific expertise. But does it? This research will explore how technological and organisational innovations, such as eBird and iNaturalist, shape citizen science as a communal activity: What does it mean to be a platform? How do they shape the science and the citizen? How does ‘the social’ feature? The work will provide the successful candidate with an ideal opportunity to develop inter- and transdisciplinary research capacity in the context of environmental citizen science – a rapidly expanding field of research and application.

Sista ansökningsdag 1 november. Läs mer här.

Det skall bli spännande att se vad som kommer ut av det här projektet. Det har förstås klara beröringspunkter med amatörastronomins datahanteringssystem som växt fram de senaste årtiondena, med svenska (SVO) och internationella (AAVSO AID, COBS) databaser som samlar in amatörastronomers observationer av variabla stjärnor och kometer.

Fågelskådare är spännande varelser som delvis liknar amatörastronomer; de har sina subkulturer med olika identiterer och bevekelsegrunder, med känslor som aktualiseras inför naturobservationen.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2021

Nu har det kommit ett andra call for papers för Teknik- och vetenskapshistoriska dagar, som arrangeras i Uppsala 2-4 juni 2021.

Konferensen är öppen för alla typer av vetenskapshistorisk, teknikhistorisk och medicinhistorisk forskning, både inom akademin och i museivärlden. Vi välkomnar både enskilda presentationer och tematiska sessioner. Vi vill dock särskilt uppmärksamma konferensens tema: Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap.

Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält där frågeställningar relaterade till medicin, sjukdom och hälsa sätts i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Området omfattar studier om individens erfarenheter av sjukdom och hälsa genom historien, utvecklingen av medicinsk kunskap liksom medicinens praktiker, system och teknologier, och hälso- och sjukvårdens politiska och sociala historia. I samband med detta tema planeras en halvdags-workshop för doktorander.

Abstracts eller sessionsförslag skickas senast den 15 november. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst KTH

En doktorandtjänst är utlyst på KTH där doktoranden skall

bedriva forskning i ett projekt inriktat på hur kvalitetskulturer inom svensk humanistisk forskning vuxit fram och förändrats i ett jämförande, historiskt perspektiv. Också nutida tendenser undersöks, särskilt hur kvalitet samspelar med som samverkan, språk och internationalisering. Den specifika forskningsuppgiften utformas i dialog med handledare och en tvärdisciplinär forskargrupp inom kunskapsplattformen Making Universities Matter.

Handledare: Sverker Sörlin. Sista ansökningsdag: 2 oktober. Läs mer här

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Call for papers: känslohistoria

Lychnos 2021 är ett specialnummer om känslohistoria. Gästredaktörer: Staffan Bergwik, Leif Runefelt, Kristiina Savin. Läs mer här

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar