Akademiska Hus och den forskningspolitiska propositionen

En lång lista av organisationer med intresse för den kommande forskningspolitiska propositionen har hörsammat möjligheten att skicka in synpunkter på processen.

Jag har börjat småkika lite på några av dessa med avseende på Akademiska Hus och deras vinstkrav – ett ämne som varit aktuellt i flera debattartiklar nyligen (men också uppmärksammats genom åren). Är det några av universiteten som tar tillfället i akt och klagar på detta uttag av övervinst?

En mycket snabb inspektion av fem universitet visar att tre universitet väljer att inte ta upp frågan: Lund, Umeå och Göteborg (trots att vi var några i den humanistiska fakultetsstyrelsen här i Göteborg som agerade för att denna fråga skulle lyftas).

Däremot tar Stockholm och Uppsala upp det hela. Såhär skriver Stockholms universitet i sina inskickade synpunkter:

Revidera uppdraget till Akademiska hus
På motsvarande sätt som regeringen gör bedömningen att nya alternativa hyresmodeller bör tas fram för vissa kulturinstitutioner, bör regeringen initiera en revidering av avkastningskravet för Akademiska hus AB. Liksom för kulturinstitutionerna bör hyresmodellen för universitet och högskolor vara hållbar och utgå från andra än rent affärsmässiga mål. Under de senaste åren har Akademiska dessutom kraftigt överträffat sitt avkastningsmål på 6 procent över en konjunkturcykel. Sammantaget innebär detta att en orimligt stor andel medel avsedda för forskning och utbildning avsätts till lokalhyra. Stockholms universitet menar att statens styrning av Akademiska hus inte bör isoleras från de nationella utbildnings- och forskningspolitiska målen. Istället bör Akademiska hus ges ett samhällsuppdrag att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler till en skälig hyresnivå som utgår från det samhällsnyttiga målet om hög kvalitet i forskning och utbildning.
Stockholms universitet anser att:
• Regeringens styrning av Akademiska hus bör fokusera på samhällsuppdraget och en skälig hyresnivå för universitet och högskolor.

Och Uppsala formulerar det såhär:

Akademiska hus avkastningskrav bör ses över
Regeringen bör göra en översyn av Akademiska hus avkastningskrav för att sänka nivån och införa en övre gräns på avkastningen. Akademiska hus, som är den största enskilda aktören som lärosäten hyr lokaler från, har i sitt uppdrag att uppnå en avkastning på minst 6 procent över en konjunkturcykel. Avkastningen på kapital har kraftigt överstigit detta mål under de senaste åren. Det är inte rimligt att en så betydande andel av medel avsedda för forskning och utbildning används för lokaler, vars kostnader delvis drivs av ett för högt avkastningskrav.

Högst rimliga argument från två av fem universitet. Det är förstås möjligt att jag hittar fler exempel om jag går igenom fler skrivelser.

Det här inlägget postades i universitets- och forskningspolitik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.