Tjänst i Århus

Århus fortsätter satsa på vetenskapshistoria och angränsande ämnen. Först utlystes en tjänst i våras och nu kommer en till:

Professor/associate professor in science studies(758067)

The Centre for Science Studies invites applications for the position of full professor or associate professor (depending on the qualifications of the successful candidate) in science studies with an expected starting date of February 2016.

We seek applicants with academic expertise in either one or several of the following areas: history of science, technology, or mathematics, philosophy of science, science communication, or related areas.

The Centre seeks to strengthen its research by attracting excellent researchers. The successful candidate is expected to take an active interest in developing the research profile of the Centre in collaboration with the other staff members.

The Centre teaches philosophy of science courses to almost all bachelor students at the Faculty of Science and Technology. The appointee is expected to take responsibility for one or more of these courses.

The Centre also has its own Master’s Programme in science studies. The appointee is expected to teach courses within this programme and engage in the development of new courses.

Moreover, the appointee will be expected to participate in all aspects of the Department’s activities and to be present on a daily basis.

The Centre for Science Studies is placed within the Department of Mathematics, Faculty of Science and Technology. The centre ranks as one of the major centres for the history and philosophy of science, technology, and mathematics in Europe. For more information about the Centre, please see: www.css.au.dk/en.

Deadline är 15 oktober 2015

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Vetenskapliga reliker

Intressant workshop om döda vetenskapliga hjältars kroppar: ”Savant Relics: Brains and Remains of Scientists. 4th Watson Seminar in the History of Material and Visual Science.” Läs mer.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Universitet och högskolor annonserar

Agnes Wold skrev några Twitterinlägg i morse – till exempel här och här – där hon kritiserade en annonsbilaga hon fått med tidningen därför att den var fylld med annonser från kommuner och regioner. Hon ifrågasatte att offentliga institutioner lägger pengar på varumärkesbyggande reklam: ”Vem har sagt att våra folkägda företag, kommuner och regioner får slösa bort våra pengar på att annonsera för sin verksamhet?”

Även om hon inte explicit nämnde universitet och högskolor är det lätt att utvidga hennes fråga till dessa institutioner. Jag har tidigare bloggat om det varumärkesarbete som pågår i gränslanden mellan näringsliv, utbildningssektorn och forskning och den därmed sammanhängande sammanblandningen av offentligt och privat och dristade mig då till att förhålla mig något kritisk till denna användning av offentliga medel:

Som anställd vid Lunds universitet kan man ju undra över hur stor del av vår budget går till sådana här aktiviteter. Det rör sig förmodligen om inte försumbara summor, pengar som istället kunde gått till att anställa lektorer som undervisar studenter och anställa doktorander och postdocs som bedriver forskning.

Förutom mitt intresse rent politiskt för det här – jag är alltså i likhet med Wold ganska kritisk till att använda skattemedel för att i allt för hög utsträckning annonsera för offentligfinansierad verksamhet – så är jag lite allmänt nyfiken på hur dessa annonser ser ut, hur vanliga de är, vem som annonserar, vilken bild av universitet och högskolor som förmedlas genom dem och så vidare.

En första och väldigt trivial observation är att annonseringen ökat under de år jag kan överblicka. Jag började studera höstterminen 1986 och jag har inga direkta minnen av att lärosätena hade speciellt många annonser på den tiden. (Däremot sysslade man förstås med varumärkesbygge även förr, självklart. Vad var ”Fråga Lund” om inte en jätteframgång i byggandet av varumärket Lunds universitet?) Det hela är kanske ett ämne för en studie som kombinerar idé- och universitetshistoria med mediehistoria för att analysera mekanismerna bakom denna marknadsföring av universitet, att teckna de forsknings- och universitetspolitiska konjunkturernas samvariation med högskolereklam och så vidare.

En annan väldigt trivial observation är att många av dagens universitet och högskolor verkligen behöver dessa annonser. Få studenter som söker till utbildningar leder till nedlagda kurser och avskedade lärare, varför det kan vara frestande att annonsera. En annan tids resursfördelningssystem kanske inte gav samma incitament till att annonsera.

Men förutom debatt om huruvida universitet och högskolor bör lägga skattemedel på att annonsera finns det en betydligt mer empirisk sida av det här.

Till att börja med: vad kostar det, aggregerat över hela högskolesektorn? Hur har dessa kostnader förändrats över tid? (Förutom den kortsiktiga konjunkturella variationen i samband med ansökningsomgångarna för kommande läsår.) Går det ens att få fram siffror på det här?

Och hur har annonseringen sett ut? Vilken bild av lärosätena är det man vill förmedla?

För att hålla igång mitt intresse för frågan tänkte jag starta en oregelbundet återkommande serie med bloggposter som har till enda syfte att ge exempel på universitets- och högskolereklam. Om jag lyckas hålla ångan uppe en tid borde det sammantaget bli till ett slags arkiv för vår tids högskolereklam. Följ arkiveringen här på bloggen under etiketten universitetsreklam. Självklart kan ett sådant lågintensivt arkiveringsarbete inte ersätta riktig forskning bedriven på UB:s vardagstrycksavdelning, tidningsmagasin eller bland mikrofilmad dagspress, utan det här blir nog ett mer anekdotiskt dokumenterande av en materialtyp som ibland är ganska efemär; sladdrigt reklamtryck, tillfällig reklam i det offentliga rummet.

Jag har redan varit inne på det vid åtminstone tre tillfällen tidigare: Karlstads universitet som annonserade i Lunds gatubild våren 2009 (då jag funderade över hur pass effektiv den här reklamen är. Den intervjubaserade studien, ett pilotprojekt med väldigt preliminära resultat, visade att Karlstads universitets annonsering i Lunds gatumiljö inte vägde speciellt tungt när det gällde formandet av informantens syn på vetenskap och teknik); Luleå tekniska universitet med sin berömda devis om att goda idéer växer i miljöer under noll grader; samt en observation från 2003 av studenter utklädda till gigantiska maskotar som gjorde reklam för Högskolan i Gävle (?) i Stockholms tunnelbana.

Dagens bidrag till arkivet kommer från ”Välkommen till Falkenberg”, en åttasidig bilaga till Svenska Dagbladet (mitten av juni 2015). Bilagan, som är i tabloidformat, är producerad av Crossmedia Communication i Uppsala (som nyligen publicerade ”Kronoberg mot nya höjder”, ”en tidning om projektet Mot nya höjder, initierat av Länsstyrelsen i Kronoberg, Linnéuniversitetet och Region Kronoberg”) och innehåller den blandning av redaktionellt material och rena annonser som är så vanlig i den här materialtypen. Hela baksidan upptas av en annons från Högskolan i Halmstad, ”Det innovationsdrivande lärosätet”:
hih

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Paketeringsledan fortsätter

Ibland tröttnar jag på hur mycket av vår tid som handlar om paketering. Till den paketeringsleda som finns lokalt här i Lund kan nu läggas en den öresundsregionspaketeringsleda som infinner sig när man läser Thomas Frostbergs krönika om begreppet ”Greater Copenhagen”. Kredd skall han ha, Frostberg, för att han åtminstone injicerar lite realitet i diskussionen, ställer frågor till höga vederbörande om saker i den verkliga världen som påverkar samarbetet över Sundet:

När jag frågar en av de drivande krafterna på den danska sidan om hur värdegrunden ser ut blir han överrumplad och svarar sedan, i lätt förvånad ton: ”Greater Copenhagen är business, inte sociala spörsmål eller politik. Det handlar om att få fler stora företag att etablera sig.”

En region som vill locka till sig internationella talanger och företag kan år 2015 inte bortse från sådana saker som att gränsöverskridande kärlekspar tvingas söka sig till Skåne, eftersom de inte tillåts bosätta sig i Köpenhamn med nuvarande regler.

Sammanfattningsvis finns en intressant potential i Greater Copenhagen som marknadsföringsredskap, men för att det ska ge några resultat i praktiken behöver samarbetsformerna konkretiseras.

Framför allt skulle alla vinna på om lika mycket tid och kraft lades på hur samarbetet ska se ut som på frågan vad regionen ska kallas.

Publicerat i Köpenhamn | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Abbas bästa

Det är kanske Abbas bästa låt, deras sista.

Publicerat i Musik | Etiketter | Lämna en kommentar

JG Ballard

En streckare om Ballard i dagens Svenskan.

Publicerat i SF | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Rekontextualisering

Alexander mfl eller Ralf mfl?

Publicerat i Musik | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Om forskningsmedel

Thomas skriver om forskningsmedel och prioriteringar i forskningspolitiken.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Rekontextualisering

Spillufe eller Lemmy et al?
”>

Publicerat i Musik | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Oceanografins vetenskapshistoria

Bra avsnitt av In our time om oceanografi.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Universitetshistoria


Bra seminarium med universitetshistoriska gruppen idag. Vi ventilerade statusrapporter för några av delstudierna: Johan Östling om Fråga Lund, Jan Eric Olsén om anatomi och donation av kroppar, Katarina Bernhardsson om tidskriften Lundagård, Svante Nordin om studentpolitik och undertecknad om lundensisk framtidsforskning, speciellt Birgitta Odén och Sven Tägil.

Publicerat i Historia | Etiketter , | 2 kommentarer

Synth

Bra tumblrflöde!.

Publicerat i Musik | Etiketter , | Lämna en kommentar

Att skicka en text

Skickade en text. Det kändes skönt.

Publicerat i Framtid | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Rymdpromenader

I år är det femtio år sedan de första rymdpromenaderna. Roger Launius skriver om en tid som känns väldigt avlägsen.

Publicerat i Rymdteknologi | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Konferens om vetenskap i populärkultur

Via Mersenne-listan:

Dear colleagues,

please note that the deadline (June 15) for our conference call is approaching soon.

Here is the invitation to submit a proposal:

International Conference on Science, Research and Popular Culture, Klagenfurt, Austria, September 17-18, 2015

Research on public engagement with science has strongly focused on science content in journalistic news media and so far only a few studies seriously examined other products of media and popular culture. Science is also often part of wider popular and entertainment culture and these other popular images of science and research are also likely to have an influence on public imaginations of science, research and scientific work. However, some scholars have stressed that entertainment media also influence public perceptions of science, research and technology, such as genetic risks and beliefs and prejudices about biotechnology, and should therefore be studied accordingly.

What members of the public know about science and research is the outcome of formal science learning, as in schools, and informal learning of science, such as the encounters with scientific contents and issues in the media and in popular culture. Alongside science education and once formal science education is completed, informal accounts of developments in science and technology, such as through the media and popular culture, are very important sources of knowledge for most people. Science education and science journalism will still be important sources of information for many people. However, the historian A. Bowdoin Van Riper addresses a central problem: “Popular culture probably does more than formal science education to shape most people’s understanding of science and scientists. It is more pervasive, more eye-catching, and (with rare exceptions) more memorable” (EMBO Reports 4(12): 1104-1107).

We are interested in bringing together various perspectives on science, research and popular culture (e.g. scientists and researchers, artists, media professionals). For instance, we’d like to learn more about how science and research are presented in different formats, for example fictional movies and TV series, in digital games, comic books and cartoons, in music and music videos, on social media sites (such as facebook or YouTube), in artistic and theatrical performances, science slams, science parodies and satire, etc.

Other interesting questions are how various audiences perceive science and research in various popular cultural formats. Are scientists and researchers relating to issues, themes, topics and channels of popular cultural as well, and if so how? What role do humour and aesthetics play in the public representation of science and research? Can particular depictions of science and research in popular culture influence the career choices and academic subject choices of young people, and if so how? How do scientific and research institutions use popular cultural formats to make themselves heard, and how do people and organizations opposed to scientific consensus views use the same channels and formats?

What are science and technology studies perspectives on popular culture and science and research? How can perspectives from cultural and media studies and (science) communication research illuminate the interrelations between science, research and popular culture? And what is happening in the world of science and research itself? Are scientists and researchers relating to issues, themes, topics and channels of popular cultural as well, and if so how?

We are looking for empirical, conceptual, and theoretical contributions and experience reports that illuminate the manifold interactions between science, research and popular culture.
If you are interested in participating, please send an email including contact details and an abstract (up to 500 words) before June 15 to Joachim.Allgaier@aau.at.

For further information or general enquiries contact either Joachim.Allgaier@aau.at. or Hauke.Riesch@brunel.ac.uk.

It is planned to edit a special issue of a peer-reviewed journal or an edited book, based on the contributions of the conference.

The conference will take place at Alpen-Adria-Universität in Klagenfurt, Austria, September 17-18, 2015. The language of the conference is English.

Confirmed Keynote Speakers are:

Darryl Cunningham (Author of Science Tales)
David Kirby (Manchester)
Chun-Ju Huang (Taiwan)
Rainer Winter (Klagenfurt)
Bernhard Seidel (Vienna)

The conference is organised by Joachim Allgaier, Alpen-Adria-Universität Klagenfurt, and Hauke Riesch, Brunel University London, and supported by the European Association for the Study of Science and Technology (EASST): http://easst.net/

Best wishes

Joachim

Publicerat i Vetenskap och media | Etiketter , , | Lämna en kommentar