Föreläsning om astrobiologins vetenskapshistoria

På tisdag håller jag ett föredrag om sökandet efter liv i rymden under 1800- och 1900-talen.

Tid: tisdagen den 26 november kl 18-19.

Plats: Stadsbiblioteket, Göteborg.

Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Några ord till ett ex

Det är snart fyra år sedan vi gjorde slut.

Jag ser dig ibland på stan, och även om vårt förhållande avslutades på ett tämligen civiliserat och odramatiskt vis och det dessutom faktiskt var jag som gjorde slut – du kanske minns att jag lämnade in en ifylld blankett med rubriken “Begäran om entledigande” och därefter blev det en smidig och odramatisk process sedan de proffsiga tjänstemännen på Kansli HT handlagt ärendet (en av dessa, låt oss kalla vederbörande Lena K., lade till en handskriven och personlig hälsning med ett “lycka till i Göteborg” när jag fick det formella skriftliga beslutet om att vårt förhållande var över; det är god handläggning och en vacker gest från en av alla dessa trevliga och vettiga människor jag stött på under mina år vid Lunds universitet) – så kan jag inte låta bli att ibland undra hur det är med dig.

Hur har du det, egentligen?

Kungshuset är tomt. Hur har du kunnat tömma den här drömlokalen, kasta ut alla lärare, forskare, bibliotekarier och studenter som hade sina dagliga sysslor där? Det känns dystert att se detta fina men tomma hus när jag cyklar genom Lundagård. I all välmening: vad sysslar du med?

Och museerna … Det så kallade Livets museum är ju en fjutt jämfört med det medicinhistoriska museet i det närbelägna Köpenhamn. I de idéhistorikerkretsar jag rör mig i finns det många kollegor med medicinhistorisk, universitetshistorisk och vetenskapshistorisk specialisering och där pratas det nästan aldrig om Livets museum i Lund. Är det kanske så att (till skillnad från i Köpenhamn) det inte arbetar några vetenskaps- eller medicinhistoriker på museet? Om viljan och resurserna skulle komma på plats så finns det duktiga och disputerade experter med medicinhistorisk spetskompetens färdiga att sättas i arbete till att utveckla det medicinhistoriska museet till att vara något annat än en samling montrar och datorskärmar.

Du är inte huvudman för museet och kan därför inte lastas för sakernas tillstånd. Men du kunde göra något åt det. Museet drivs av Kulturen på uppdrag av Region Skåne, men om du, kära universitet, kunde bli den tredje parten och gå in med både personella och ekonomiska resurser kunde det hela lyfta både en och två nivåer. Ett museum kan ju också vara en plats för akademisk forskning – bör vara det –, ett museum är mer än det som syns på scenen och jag tror att det som händer på utställningsscenen gynnas av att det finns seminarierum och aktiva forskare backstage. Den medicinska fakulteten – den rika, den storskaliga – kunde gott gå in med resurser (som man gjort i Köpenhamn) för att skapa ett bättre medicinhistoriskt museum, om man nu menar allvar med sitt intresse för medicinsk humaniora.

Eller ta det sorgliga lilla universitetshistoriska museet som fanns under en tid (men som stängde 2018), också det var en fjutt, i varje fall jämfört med Uppsalas universitetshistoriska museum (Gustavianum). När jag frågade en uppsaliensisk kollega hur det kunde komma sig att Uppsala hade ett så bra universitetshistoriskt museum, i varje fall jämfört med vad som finns i Lund, så lyfte hon fram rektorns vilja när det väl begav sig och museet sjösattes. Beslut behövde tas, riktiga budgetbeslut, och viljan att fatta sådana beslut hade rektor i Uppsala. Nu var denne ju en förhållandevis unik rektor (Stig Strömholm) som tyckte att det behövdes ett universitetshistoriskt museum värt namnet och därför fick kosta en del. Det har uppenbarligen ingen rektor i Lund tyckt i så hög grad att det drivits igenom med något slags finansiella muskler. Även här finns det akademisk spetskompetens, disputerade idé- och universitetshistoriker som skulle kunna ta plats i ett riktigt universitetshistoriskt museum.

Samverkan har varit ett forskningspolitiskt modeord i flera år nu, och avsaknaden av ett rejält universitetshistoriskt museum är ett spektakulärt självmål på just samverkansområdet. Ett sådant hade kunnat vara en plattform för interaktion med det omgivande samhället där universitetets och forskningens bidrag till kultur och samhälle i dåtid, nutid och framtid kunde lyfts fram. Men förmodligen är du mer intresserad av den samverkan som sker under Vinnovaregisserade former – inkubator! forskningspark! innovationssystem! patentering! – och sätter därför saker som medicin- och universitetshistoriska museer på svältkost.

Och varför inte mer interaktion mellan de goda lundensiska museer som ändå finns? Här i Göteborg köper jag ett årskort för 100 kronor och har därefter tillträde till stans konstmuseum, stadsmuseum, det Röhsska museet och sjöfartsmuseet (det sistnämnda är i och för sig stängt för renovering just nu). Jag vet, jag vet, jag vet, de har olika huvudmän, men de bärande bjälkarna i museiklustret i Lund (Historiska museet, Kulturen, Skissernas museum) borde gå samman om ett liknande biljettsamarbete. Och du, som universitet, kunde klistra ihop det hela.

Jag vill inte svartmåla, du gör fortfarande bra grejer. Pufendorfinstitutet var en smart strategisk satsning som gett god avkastning. Häromåret hörde man talas om hur Botans vänner på ett nästan förnedrande sätt fått gå med tiggarpappmuggen för att skramla ihop de fåtaliga kronor som behövdes för att renovera palmhuset från 1860-talet, men jag läser i din verksamhetsplan för 2019 att Botan får ökade medel, precis som Pufendorfinstitutet: bra!

Även om vårt förhållande är slut sedan länge så kan jag inte låta bli att undra hur du mår. Ibland är det som att du inte riktigt vet vad du vill.

Lycka till i framtiden.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Boksläpp: Gunnar Brobergs nya

Gunnar Broberg har en ny bok om Linné ute, och den 25 september hålls ett boksläpp på Gustavianum i Uppsala. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Tjänst: avdelningschef Vetenskapsrådet

En tjänst som avdelningschef på Vetenskapsrådet är utlyst med sista ansökningsdag 25 september. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hasse och Tage

Jag gick på bio häromdagen och såg “Hasse & Tage – en kärlekshistoria”.

Den har åtminstone ett gapande hål.

Filmen har bland annat ambitionen att teckna ett slags biografisk bakgrund till det älskade komikerparet – vid sidan av att med närmast övertydlig nit hamra in kopplingen mellan humorgiganterna och något slags berättelse om Folkhemmet – och det är här, i bakgrundsteckningen, vad som finns före AB Svenska Ord, det finns uppenbara brister. Vi får en familjebakgrund serverad, men sedan är det som att Hasse och Tage sätter sig i en tidsmaskin och vips är de komiker anställda på Radiotjänst. Man förbiser helt Hans Alfredssons och Tage Danielssons tid vid de två stora femtiotalsuniversiteten.

Hans Alfredsson spexade inte bara under sina Lundaår, han tog faktiskt examen, men han spexade mycket. Under de här åren tillkom spexet Djingis Khan – Härjarevisan! – och Hans Alfredsson fick många möjligheter att utveckla sina komiska färdigheter; väl på plats i Stockholm 1956 var han vältränad, en lundaskolad spexare som, även om han bytt AF-borgens tiljor mot radiomikrofoner och TV-kameror och krogscener och LP-skivor, fortsatte göra ungefär det han gjort under tiden som studentspexare. Tage Danielsson, däremot, närmade sig Radiotjänst och AB Svenska Ords huvudkontor i Vitabergsparken norrifrån, från Uppsala, men det var med en liknande uppsättning erfarenheter i bagaget. I Uppsala hade Tage Danielsson bland annat varit inblandad i spexet “Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora” tillsammans med den sedermere filosofie licentiaten i klassisk fornkunskap Hatte Furuhagen (det vimlar av akademiker, inte minst humanister, i femtio- och sextiotalens radio- och TV-historia).

Hur kunde man missa detta när man gjorde en film om Hasse och Tage?

Kanske kommer Lundatiden och Uppsalatiden i de bägge komikernas historia få lite mer utrymme när biofilmen blir till TV-serie framåt jul. Som det är nu är det något som saknas i berättelsen.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Gästforskare i kunskapshistoria vid Lunds universitet

Den kunskapshistoriska gruppen vid Historiska institutionen, Lunds universitet, har startat ett gästforskarprogram:

We award short-term fellowships to scholars to pursue research in the history of knowledge at our research environment at Lund. We welcome applications from both junior and senior scholars, but we are particularly dedicated to support the research of promising postdoctoral and early career scholars with an ambition and a capacity to develop the history of knowledge.

Sista ansökningsdag 1 november. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet HT19

Här finns höstens schema för det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarrangemang mellan Chalmers (STS) och Göteborgs universitet (LIR).

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Två essäer om oljehistoria

Per Högselius har publicerat två mycket läsvärda streckare igår och idag om oljans historia; han har ett fantastiskt grepp om stora processer och kopplar ihop teknik, ekonomi, vetenskap, populärkultur. Rekommenderas!

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i Århus

Ett lektorat i idéhistoria med inriktning mot teknikhistoria är utlyst i Århus. Deadline: 9 juli. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster i Luleå och Göteborg

Tre doktorandtjänster i historia är utlysta på LTU. Sista ansökningsdag 10 juni. Läs mer här.

En doktorandtjänst i området genus och teknik på STS, Chalmers, är utlyst. Sista ansökningsdag 9 juni, mer information här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019 var en succé. Sedan jag kom hem därifrån har jag ganska många gånger funderat över saker som utspelade sig där: inlägg i diskussioner, presentationer jag hörde, kollegor jag pratade om stort och smått med vid middagsbord, i konferensbaren eller på bussen på väg till någon av de intressanta studiebesöken. TVHD brukar alltid vara en intressant upplevelse, och TVHD i Kiruna var verkligen inget undantag.

En all-sky norrskenskamera i IRF:s institutionsmuseum.

Konferensen bjöd på ett digert program som speglade det livaktiga forskningsområde som är teknik- och vetenskapshistoria. Det kommer så mycket intressant forskning! Konferensen var, som vanligt, ett ypperligt tillfälle att återknyta bekantskapen med kollegor som jag träffat av och till sedan jag började som doktorand hösten 1993, men också ett tillfälle till att ta del av nyare kollegors forskning.

Solveig Jülich

Ingrid och David Dunér.

All heder och ära åt organisatörerna, Roine Viklund och Curt Persson, och deras kollegor vid LTU.

Annika Berg och undertecknad.

Två historiker och en bokhandel.

Järnmalmspellets.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i miljöhistoria/miljöhumaniora utlysta på Chalmers

Två doktorandtjänster på Chalmers är utlysta, den ena inom projektet “Swedish petroculture”, lett av Anna Åberg, den andra inom “Men and energy”, lett av Martin Hultman. Sista ansökningsdag: 30 april. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Vad händer med din GPS-mottagare den 6 april?

Dataformatet som används av GPS-mottagare innehåller ett värde som är antalet veckor sedan en startpunkt längre tillbaka i tiden. Värdet anges av tio binära bitar, det kan därmed ange upp till 1024 veckor, därefter nollställs värdet. En artikel på The Register påpekar att nyare GPS-utrustning klarar av den här övergången automatiskt, men att hårdvara som är uppemot tio år gammal eller äldre kan ha svårt att automatiskt klara nollställningen av denna “time stamp”i GPS-signalen. Användare uppmanas att uppdatera mjukvaran i utrustningen och/eller kontrollera med tillverkaren.

GPS-mottagare finns lite varstans idag, inbyggda i mängder av system. GPS förenar storskaliga fenomen som satellitsystem med näraliggande ting som den “smarta” klockan som loggar joggarens löprunda eller en bils navigationsutrustning. GPS är ett slags infrastruktur. Vetenskapshistorikern Paul N. Edwards har sett sådana system som emblematiska för moderniteten; de verkar som ett samhälleligt kitt. Edwards talar om infrastrukturer som samtidigt formar och formas av modernitetstillståndet, alltså ett slags “co-construction”. Infrastrukturer länkar samman makro-, meso- och mikroskalor av tid, rum och social organisation och bildar därmed en stabil grund för moderna samhälleliga världar. “To be modern is to live within and by means of infrastructures, and therefore to inhabit, uneasily the intersection of these multiple scales.”1

Den första helgen i april kommer ett slags experiment utföras som kanske säger något om denna infrastruktur. Risken är förstås att en del utrustning från 2010 eller tidigare fortfarande används och inte är uppdaterade. Kommer taxibilar och långtradare åka helt vilse, kommer logistiksystem som hanterar flödet av varor få fnatt? Eller kommer allt att löpa på som vanligt? Det återstår att se.

[via Slashdot]

  1. Paul N. Edwards, ”Infrastructure and Modernity: Force, Time, and Social Organization in the History of Sociotechnical Systems”, i Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, och Andrew Feenberg (Cambridge, Mass., London: The MIT Press, 2003). []
Publicerat i standardisering | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Aristoteles och biologin

Förra torsdagens avsnitt av In our time behandlar Aristoteles och biologi. Se även här om Aristoteles och biologi.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i vetenskapshistoria utlyst på Chalmers

Doktorandtjänst i vetenskapshistoria utlyst på Chalmers. Sista ansökningsdag 31 mars. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar