Tjänst som biträdande lektor i idéhistoria utlyst vid Stockholms universitet

En tjänst som biträdande lektor är utlyst vid Stockholms universitet. 70 % forskning och 30 % undervisning i fyra år, därefter möjlighet till att befordras till tillsvidareanställd lektor. Deadline: 19 mars 2018.

Bland behörighetskraven finns bland annat följande formulering:

Främst bör den komma ifråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem år före ansökningstidens utgång samt har visat pedagogisk skicklighet.

Man skall alltså ha hunnit med att skriva en bra doktorsavhandling gärna följt av postdoktoral forskning och dessutom ha visat prov på pedagogisk skicklighet för att kunna konkurrera. Det finns ganska många duktiga doktorer med ett postdoktoralt projekt (kanske finansierat av VR eller RJ) utfört inom femårsramen som kan komma i fråga.

Frågan är när den pedagogiska utvecklingen kommer in. Jag argumenterade nyligen, tillsammans med doktorandrepresentanten som drev frågan, vid ett möte i institutionsrådet för vikten av att doktoranderna undervisar under forskarutbildningen om de vill. Jag tycker, givet den här typen av tjänster, att det är bra att ge doktoranderna chansen att skaffa sig pedagogisk erfarenhet redan före disputationen.

Länk till utlysningen här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria

Humanistisk fakultet vid Umeå universitet utlyser tolv doktorandtjänster, bland annat i idéhistoria. Deadline: 9 mars. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sommarskola i digital humaniora

Sommarskola i digital humaniora i Oxford: läs mer här. Riksbankens jubileumsfond finansierar 25 svenska deltagare. Deadline: 6 mars. Per Widén deltog förra året och är nöjd.

Publicerat i ditigala verktyg | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Konferensåret 2017

Konferenser och andra forskningsrelaterade resor 2017: en tillbakablick.

I januari åkte institutionens doktorander till Stockholm, som en del av en kurs i vetenskapshistoria som Johan Kärnfelt och undertecknad höll i. Kursens seminarier och föreläsningar på hemmaplan kompletterades med besök på Centrum för Vetenskapshistoria, KVA, Hagströmerbiblioteket och Naturhistoriska Riksmuseet.

Hjalmar Fors, Hagströmerbiblioteket, KI.

Eva Åhrén, Hagströmerbiblioteket, KI.

Karl Grandin, Centrum för vetenskapshistoria, KVA.

Lisa Svensson och Malin Nordvall, sessionssalen KVA

I maj deltog jag i Historikermötet som den här gången hölls i Sundsvall. Jag vet hur mycket jobb det är med att arrangera en stor konferens (jag var med och gjorde TVHD häromåret och den hade bara 80-90 deltagare, här var det i runda tal 500 deltagare) och Mittuniversitetet fick till en jättebra konferens! Programmet var som vanligt digert.

Själv deltog jag i en session om framtidsstudier organiserad av David Larsson Heidenblad där jag presenterade min undersökning av framtidsstudier i svenskt 1960- och 1970-tal.

Bland övriga sessioner som var minnesvärda fanns bland annat “Samhällskroppar” med Lena Lennerhed (aborter) och Ingemar Pettersson (livsmedelsindustri och sensorik) och en om samhällsvetenskapernas historia organiserad av Kirsti Niskanen och Per Wisselgren.

Sessionen Humanvetenskaplig disciplinering − transnationella perspektiv på Historikermötet 2017 med Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt Winter, Per Wisselgren, Anders Pedersson och Thomas Kaiserfeld.

Men som på många konferenser var det extra roligt att träffa kollegor från när och fjärran. Inte minst var det kul att det var så många idéhistoriker där; jag sympatiserar med idén att vi alla är historiker oavsett vilket prefix det står före institutionstillhörigheten och jag gillar att historikermötet är en samlingsplats för olika slags historiker. Mötet gav mersmak och jag är sugen på att åka på nästa Historikermöte som organiseras i Växjö 8-10 maj 2019.

Därpå blev det dags för en resa till Stocholm och en workshop kring tematiken tid: Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950, som organiserades av Staffan Bergwik på SU 8-9 juni. Som framgår av schemat var det ett intressant program (tyvärr missade jag första dagen på grund av andra engagemang). Själv presenterade jag min forskning om tidssynkronisering från mitten av 1800-talet till 1920. En superbt organiserad workshop med en spännande blandning av idéhistoriker!

Lise Camille Ruud presenterar


Stine Alling Jacobsen undersöker en bit torvmosse. I bakgrunden Nina Wormbs.


Innan sommarsemestern bröt ut med full styrka åkte Johan och jag till University of Notre Dame och NDXIII, den trettonde upplagan av en serie av varannanårliga workshops i astronomihistoria som hålls vid University of Notre Dame sedan 1993.

Jag har varit där tidigare och tycker det är en mycket bra konferens. Det astronomihistoriska fältet är inte jättestort (jämför oss med biologihistorikerna eller medicinhistorikerna!) och i det här formatet, strax under 100 deltagare, får man många möjligheter att prata med områdets centralgestalter – Steven Dick, Robert Smith, Owen Gingerich, David DeVorkin, Marc Rothenberg – och återknyta bekantskapen med kollegor som man träffat ett antal gånger som Pedro Raposo men det är också ett sätt att träffa nyare medlemmar i fältet. Av praktiska skäl är förstås nordamerikanerna överrepresenterade, men det dyker upp ett försvarligt gäng européer som är intressanta att träffa. Denna gången mötte jag flera nya spännande kollegor, till exempel Louise Devoy och Rory McEvoy, bägge Greenwich, Jake Bridges från University of Alberta och Chaokang Tai från universitetet i Amsterdam.

Programmet innehöll mycket intressant men till detta kommer alla trevliga och lärorika utbyten mellan programpunkterna.

Stefan Zieme, Louise Devoy och Teresa Wilson.

Deltagarna på NDXIII. källa.

Till detta kommer en mellanlandning i Chicago med givande besök på Fields museum, där utställningen Specimens var en höjdpunkt. Och för första gången besökte jag The Art Institute of Chicago där framför allt de permanenta samlingarna av fotografi imponerade.

The Art Institute of Chicago


Specimens på Fields museum var en bra utställning.

Slutligen: i september deltog jag i Swedish Space History på KTH, där såväl historiker (Nina Wormbs, Michael Godhe, Martin Emanuel) som aktörer (Kerstin Fredga, Sven Grahn) deltog med intressanta bidrag kring svensk rymdhistoria. Själv presenterade jag min och Johans forskning om amatörastronomins historia samt höll i en paneldebatt.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Postdok i Europaforskning, Göteborgs universitet

En postdoktorstjänst i Europaforskning vid CERGU, Centrum för Europastudier, Göteborgs universitet, är utlyst. Deadline 25 mars. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i historia, Lunds universitet

En doktorandtjänst i historia vid Lunds universitet är utlyst. Deadline 1 mars 2018.

Givet lundahistorikernas nya inriktning mot det kunskapshistoriska hållet till borde det finnas vissa möjligheter även för studenter med en bakgrund i idé- och lärdomshistoria.

Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i bokhistoria, Lunds universitet

En doktorandtjänst i bokhistoria vid Lunds universitet är utlyst. Deadline 1 mars 2018. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg

Här är schemat för vårterminens aktiviteter på Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarrangemang mellan Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Science and the First World War: the aftermath

Intressant konferens:

Call for papers

As part of a series of Europe-wide conferences on the history of science during the First World War, this one-day conference will be held at the Royal Society on Thursday 13 September 2018. We invite papers from historians of the early 20th century.

We wish to focus on science and society in the later stages of WW1 and the longer-term consequences of conflict into the 1920s. Topics of interest include how international scientific relationships, both personal and institutional, reasserted themselves – or perished – after the Great War. Papers that reflect upon how European and other scientific academies acted to reunite, or divide, common activities along national lines would be welcome; we are also interested in war-related social change, notably how women in science and engineering fared in the post-War landscape.

Mer information här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Historikerns arbetsmarknad efter disputation

Ibland funderar jag över var historiker tar vägen efter disputation och vad man kan göra inom ramen för forskarutbildningen för att underlätta för att historiker kan få framgångsrika arbetsliv även utanför moderämnets universitetsinstitutioner. Jag är också nyfiken på hur historikerskråets organisationer i olika länder hanterar denna och näraliggande frågor – är man bara inriktad på att utbilda nästa generations universitetslektorer, forskare och professorer, eller tänker man proaktivt kring att förbättra nydisputerades möjligheter på arbetsmarknaden?

American Historical Association driver ett flerårigt projekt, Career Diversity initiative, som syftar till att bättre förbereda doktorander för den bredd av möjliga arbetsmarknader som finns efter disputation.

Som ett led i detta arbete tar man fram uppgifter över var historiker faktiskt tar vägen. Det beskrivs såhär:

a multi-year project to help PhD programs better prepare their graduate students for a range of career options, the AHA is gathering data to understand where historians actually work. With an improved statistical sense of the employment outcomes of history PhDs, we’re seeing a crucial, and durable, pattern emerge: since the mid-1990s, most historians have found employment within higher education, but a significant minority have built careers beyond it. This pattern is challenging us to rethink our notions of who historians are and driving our evolving understanding of how PhD programs can better prepare students for professional lives.

Tre fjärdedelar av de amerikanska historiedoktorerna arbetar som lärare eller övrig personal vid postgymnasiala utbildningsinstitutioner, en fjärdedel arbetar utanför akademin. Här är det, enligt rapporten som länkas ovan, en stor bredd på vad historikerdoktorer arbetar med.

Det finns även en tidigare rapport från 2013 som undersöker arbetsmarknaden för amerikanska disputerade historiker.

Publicerat i Historia, idéhistoria | Etiketter | Lämna en kommentar

Svensk vetenskap och Tredje riket

Högre seminariet på LIR gästas av Sven Widmalm som under rubriken “Svensk vetenskap och tysk kulturpolitik under Tredje riket” presenterar forskning från projektet Bruna nätverk bland svenska intellektuella under mellankrigstiden och andra världskriget.

tid: onsdagen den 8 november, 15.15 – 17.00.
plats: Humanisten, E322.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Forskningskommunikation

Häromdagen hade vi ett seminarium på institutionen om att kommunicera forskning och samverkan så som det ofta tar sig uttryck för oss idéhistoriker. Fyra seniora forskare hade bjudits in för att kort diskutera sina erfarenheter av varsitt medium. Cecilia Rosengren pratade om sina erfarenheter av att sitta i paneldebatt, Björn Billing om att skriva streckare, Johan Kärnfelt om att hålla populärvetenskapliga föreläsningar för föreningar och undertecknad om att blogga.

För egen del pratade jag om att bloggandet kan fungera som ett slags “low stakes writing”, för att prata med Becker, som ett sätt att hålla igång skrivandet; som ett sätt att laborera med halvfärdiga idéer, inte minst när man läser in sig på ett nytt fält, prövar något nytt verktyg eller försöker bemästra ny litteratur; en halvoffentlig forskningsloggbok; om hur bloggandet kan fungera som sammanlänkande mellan disciplingränser i det balkaniserade akademiska landskapet och mellan akademi och icke-akademi (forskarbloggande kan alltså både vara tredje uppgiften och ett slags akademisk kommunikationsform); om att dela med sig av stort och smått; som en del i empiriinsamling; som en del av att skapa sig ett slags varumärke (jag vet, det är ett hemskt uttryck); och att bloggandet gör detta genom allt ifrån mycket korta bloggposter (inte mycket mer än en länk och en kort kommentar) till längre, närmast essäliknande, texter.

Och så vidare.

Det här är saker som jag diskuterat ett antal gånger förr i olika sammanhang, bland annat på TVHD, på en kurs i forskningskommunikation på KTH, på kurserna i underrättelseanalys på FPI-tiden och inte minst här på bloggen genom åren.

Men vad som inte hanns med på i det korta formatet häromdagen var bland annat hur bloggandet passar in i något större: akademikerns nätnärvaro

För vi skall finnas på nätet. Det tycker jag. Och där är en blogg bara en del av akademikerns nätnärvaro.

Hemsidorna. Man har sin hemsida på institutionens webb – som Cecilia klokt påpekade är det viktigt att denna är uppdaterad; när man rör sig bortom de hemtama miljöer där alla känner till vad man sysslar med i sin forskning och istället hamnar i sammanhang som exempelvis paneldebatter så är institutionshemsidan en given startpunkt för moderatorer och andra som skall kolla upp vad man sysslar med. Här slarvar många.

Men jag tycker att man förutom att ha en institutionshemsida även skall ha en egen hemsida. Det händer ju faktiskt att man flyttar runt i det akademiska systemet. Själv registrerade jag www.gustavholmberg.com den 30 mars 2002. Då arbetade jag på Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, sedan har jag arbetat på Forskningspolitiska institutet och nu är jag på den institution, LIR, där idé- och lärdomshistoria huserar på Göteborgs universitet. Man flyttar alltså runt, och därför kan det vara en idé att även, förutom institutionshemsidan, ha en alldeles egen adress på nätet så att man slipper flytta över alla dokument och så när eller om man byter institutionshemvist. Merparten av oss akademiker kommer att vara verksamma på ett antal olika institutioner under en karriär och därför är det en poäng med att ha en egen blogg eller ännu hellre blogg + hemsida vid sidan av den hemsida man har på institutionens webb.

På min hemsida har jag min blogg, kontaktuppgifter på institutionen, information om min forskning och undervisning, publikationslista, information om konferenspresentationer de senaste åren, direktlänkar till nedladdningsbara fulltextversioner av många av mina publikationer med mera. Självklart är denna hemsida länkad till och från min institutionshemsida.

Dessutom: min hemsida har adressen www.gustavholmberg.com medan adressen i universitetets CMS är lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xhogus – det är självklart vilken som är lättast att komma ihåg.

Hemsidan och bloggen ger bra googlejuice och hamnar, om man hållit på ett tag, inte sällan ganska högt upp på googlesökningar. Detta gör att folk som intresserar sig för de saker man forskar och undervisar på hittar fram.

Twitter och Facebook finns jag förstås också på, och jag har ställt in bloggen så att varje gång jag skriver något på den så dyker det upp ett automatiskt genererat inlägg på Twitter och Facebook som länkar till inlägget. En del kollegor har enbart sin nätnärvaro på Facebook eller Twitter, vilket jag själv avråder ifrån. Ett argument är att man syns bättre på Google om man finns på alla tre plattformarna; ett annat argument är att det är lättare – tycker jag – att hitta äldre blogginlägg än att hitta äldre Facebook- och Twitterinlägg; ett tredje argument är nätpolitiskt: man bör inte lägga all sin akademiska nätnärvaro på kommersiella siloplattformar drivna av företag.

Varför? Varför inte? Självklart kan man hitta på motargument mot nätnärvaron – det tar tid, man slaskar runt på webben istället för att sitta på UB och forska – men min erfarenhet sedan tidigt 00-tal är att det ger mer än det kostar att skapa, upprätthålla och underhålla en lagom stor nätnärvaro.

Publicerat i Blogging | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet: hur smakar öl?

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg, sammanträder: Daniel Normark och Ingemar Pettersson, Uppsala STS, Uppsala universitet, presenterar texten “Politics of flavor: Sensory techniques at Stockholm Breweries, 1890s to 1940s”.

Tid: torsdag 26 oktober 2017 klockan 15.15-17.

Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.

Här finns hela seminarieschemat.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Inköp till UB

Jag gillar den goda tillgängligheten på sekundärlitteratur på UB. Men för att samlingarna skall vara bra även fortsättningsvis krävs inte bara ett välfinansierat universitetsbibliotek med skicklig personal utan även att vi forskare lämnar inköpsförslag.

Sedan jag började arbeta på Göteborgs universitet 1 januari 2016 har jag lämnat in de här inköpsförslagen. Alla köptes snabbt in.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Vikariat i Stockholm

Stockholms universitet utlyser två vikariat som lektor i idéhistoria.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar