Vetenskapen och coronaviruset, 17: nya texter om pandemin

Ola Sigurdson reflekterar över vad pandemin inneburit för honom som humanistisk forskare och lärare, universitetens agerande med mera. Publicerat i Per Magnus Johanssons veckobrev 27 juli.

Nina Wormbs skriver på sin blogg om akademikerns arbetssätt under pandemin, se även artikeln på DN Debatt.

Jan Henning har publicerat en kort men läsvärd artikel om ansiktsmaskernas historia. Artikeln är en del av The Mask – Arrayed. Projektet drivs av Max Planck Institute for the History of Science, Berlin, och

explores the material, technological, and cultural aspects of the most iconic artifact of the COVID-19 crisis—the face mask. Historians of science, technology, medicine, and the environment unmask in short essays the complexity of a seemingly simple object and unveil its many layers and different usages in both material and non-material terms.

Karin Brygger & David Karlsson (red.), Trettiofem röster om Covid-19 och kulturen (Bokförlaget Korpen) har jag inte läst än men jag är intresserad, inte minst av Anton Janssons kapitel om Pet Shop Boys och aids.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset, 16: specialnummer av Centaurus

Ett specialnummer av Centaurus om COVID-19 har precis publicerats.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Marin vetenskapshistoria

Tips: en bra streckare igår om de havsrelaterade vetenskapernas historia signerad Per Högselius.

För den som vill bilda sig vidare i ämnet finns det ett lyssningsvärt inslag av In our time med bland andra Simon Schaffer.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Mannen i det höga slottet

Jag läste Philip K. Dick, Mannen i det höga slottet (Lund: Bakhåll, 1996).

Eller rättare sagt: jag läste om den, har läst den tidigare men då på engelska och nu valde jag alltså den i svensk och bra översättning av Eva Gabrielsson. (Det påstås att det här är en reviderad version av en sjuttiotalsutgåva på Kindbergs förlag.)

Boken utspelar ju sig i en parallell historisk utvecklingslinje, en där nazisterna, fascisterna och Japan vann det andra världskriget. USA är ockuperat och vi får följa några amerikaner som förstås lever i ett slags underkastelse, en underlägsenhet. En av huvudpersonerna säljer silversmycken, handarbeten, antikviteter till japaner som på ett kanske man kan säga lite dickskt vis beskrivs som fascinerade av det autentiska i amerikansk materiell kultur. Självklart sker förfalskningar vilket leder till förvecklingar.

En av bokens röda trådar är den bok som flera av kontrahenterna läser: Gräshoppan släpar sig fram, en bok som i en snygg spegling är en science fiction-roman som handlar om en alternativ värld där de allierade stod som segrare 1945. Författaren – också en spegling – är Hawthorne Abendsen som i likhet med Dick använder sig av I Ching för att klura ut saker och ting.

Boken är inte renons på händelser (såväl herr Tagomi som Juliana Frink dödar och även andra händelser som driver handlingen framåt inträffar) men min behållning den här gången, den här läsningen, var nog snarast miljöer, stämningar. Man kan ju få stor behållning av en bok, film eller en tv-serie där det inte händer så mycket, eller där man vet precis vad som kommer att hända därför att man sett eller läst den så många gånger; man sjunker in i en annan värld.

Ett välskrivet efterord, fyllt av insiktsfulla betraktelser, signerat Johan Frick avslutar den här utgåvan av Dicks minor classic.

Jag avslutar med en applåd och en appell. Bakhåll har valt att ge ut en trådbunden bok. Det borde fler förlag göra, även när det som här gäller en pocketbok.

Publicerat i SF | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Postdoc i energihistoria, KTH

En postdoc i energihistoria är utlyst på KTH. Sista ansökningsdag 6 augusti. Läs mer här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster i miljöhistoria/miljöhumaniora

Två doktorandtjänster i miljöhistoria och litteraturvetenskaplig ekokritik är utlysta vid det livaktiga miljöhumanistiska forskningscentret The Greenhouse vid universitetet i Stavanger, under ledning av Dolly Jørgensen och Finn Arne Jørgensen.

Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fyra tips

Thomas Kaiserfeld skriver om hur man hanterade pesten 1711 på Lunds universitet. Nedstängning och något slag predigital version av undervisning med social distansering.

Björn Billing recenserar Lukas Rieppel, Assembling the Dinosaur: Fossil Hunters, Tycoons, and the Making of a Spectacle Harvard University Press, 2019. Bra recension, intressant ämne!

Thomas Lennartsson recenserar Trevor Pinch och Frank Trocco. Analog days: the invention and impact of the Moog synthesizer. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 2002. Bra recension om en bok jag inte läst. Men jag hörde en gång Trevor Pinch ge en keynoteföreläsning (500 meter under marken, i en aula nere i gruvan i Kiruna på TVHD 2019) om just synthar. Det som blev tydligt då var att det tycks finnas mer än en historia om syntharnas 1970-tal, och att Pinch var mer inne på Keith Emerson än Florian Schneider, om man säger så.

Lustans Lakejer spelar på KB ikväll! Klicka in här för att se spelningen!

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Publikationsserier vid Lunds universitet

Sedan något år tillbaka driver Lunds universitet ett projekt där man tillgängliggör publikationsserier. Någon klok person – var inte Katarina Bernhardsson inblandad i projektet? – insåg att universitetets olika institutioner under årtionden gett ut publikationsserier med allt från tunna små rapporter och konferenspublikationer till tunga doktorsavhandlingar men att dessa i många fall hade varit just institutionsserier, och därmed inte tillgängliga via bokhandel och andra kanaler, vilket man bestämde sig för att ändra på.

Först såg man till att göra sådana institutionsserier tillgängliga för inköp via en egen bokhandel där de olika fakulteterna är representerade.

Det innebär att skrifter utgivna i serier som Ugglan: Lund Studies in the History of Ideas and Sciences, startad i början av 1990-talet, går att införskaffa, liksom publikationer i den andra serien som Avd. för idé- och lärdomshistoria i Lund gett ut, Minervaserien.

Sedan såg man till att den här typen av akademiska nischpublikationer blev möjliga att beställa via exempelvis Adlibris. Och man började retrodigitalisera! Nuförtiden är ju doktorsavhandlingar och liknande publikationer ofta tillgängliggjorda digitalt direkt via diverse textrepositorier; här sträcker man denna tillgänglighetens hjälpande digitala hand bakåt i tiden.

Bara för att ta ett exempel som ligger nära mig: min doktorsavhandling från 1999, publicerad i Ugglanserien och en sådan där typisk lite grå och gammal institutionsseriepublikation som legat i kartonger på något lager på institutionen (och, tack och lov, överlevt en institutionsflytt!) går numera, förutom att låna på bibliotek och köpa på antikvariat, även att köpa från Lunds universitet, beställa på Adlibris och Bokus samt tanka hem digitalt i pdf-format.

I en tid då bokhandeln och förlagen i många fall låter böcker ganska snabbt glida ut ur den svenska bokmarknaden och böcker i viss mån blivit en färskvara – har någon gjort en undersökning av hur stor andel av de böcker som publiceras av svenska förlag är out of print efter säg tre-fyra år? – går här Lunds universitet i motsatt riktning och håller även ganska nischade publikationer tillgängliga för nya läsare även årtionden efter publikation. Det är bra.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Digital konferens i vetenskapshistoria

Staffan Bergwik, Nina Wormbs och Anna Tunlid back in the days när konferenser fortfarande kunde organiseras. British Society for the History of Science/European Society for the History of Science Conference, London, september 2018.


British Society for the History of Science organiserar en nätbaserad konferens i vetenskapshistoria: Global digital history of science festival 6-10 juli. Man har satt samman ett intressant program med exempelvis:

Science in 1970: A Transnational History of Fifty Years Ago

Popular science in twentieth-century dicatorships

Navigating archives: working with large datasets and quantitative methods in the history of science

George Airy and Nineteenth-Century Science

keynote med Jaipreet Virdi, Synchromist sensibilities: Intersecting histories of disability, art, and technology

och mycket annat.

Dessutom diverse försök att simulera socialiserandet på konferenser i digital form.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Picknick vid vägkanten

Jag läste Arkadij och Boris Strugatskij Picknick vid vägkanten (Ersatz, 2020 (pocketversionen av en översättning som kom på svenska 2019)).

Jag har ingen relation till den här boken – mer än att jag somnade halvvägs genom en visning av Stalker i den trånga salongen på Biograf Södran någon gång under studenttiden typ 1991 – men jag blev av någon anledning sugen på att läsa den. Och när jag klickade runt lite upptäckte jag att den kommit i nyöversättning. Det är förlaget Ersatz som gett ut vad som tycks vara den första översättningen till svenska av den ocensurerade versionen; den tidigare svenska utgåvan i översättning av Kjell Rehnström kom på Delta 1978 och baserades på en censurerad version utgiven i Sovjetunionen 1972. Men nu är det alltså ocensurerat och nyöversatt som gäller.

En bra bok! Jag gillade den inte så lite skitiga attityden, ett slags framtidsrealism långt från stanniolfolierymdskeppsSF; med en filmmetafor: allt det där som gör att jag föredrar filmer som Bladerunner och Alien framför Star Wars finns här.

Strugatskijbröderna har skrivit historien om hur stalkrar går in i ”zonen” och hämtar ut rester som lämnats kvar efter det att utomjordingar gjort ett tillfälligt besök här på jorden. De kommer tillbaka med ”flugfällor” och ”tomglas”, ”svartstänk” och ”sodalera”, åtråvärda alienartefakter upphämtade från platser som en gång befolkats av människor i nu folktomma städer. Det är farliga platser, stalkrarna navigerar mellan bilvrak och rester av döda föregångare.

Storrökande och alkoholstinkande drar de in i zonen, den farliga zonen, som ger näring åt deras äventyrliga liv, de lever i ett slags symbios med denna märkliga plats, som även utforskas av mer ordentliga forskare vid Internationella institutet för utomjordiska kulturer. Stalkrarna tar massor av risker och de barn de blir pappor till är … annorlunda.

Översättaren Ola Wallin har gjort ett bra jobb. Efterordet av Ursula K. Le Guin sätter in boken i en kalla krigskontext, hon skriver om hur läsare i väst på 1970-talet tog emot böcker skrivna på den andra sidan järnridån.

Läsningen reser vissa frågor. Hur skiljer sig den här utgåvan från den censurerade 1970-talsutgåvan undrar jag lite över. Och hur var det egentligen med det där som jag tror jag läst någonstans, det där om att Arkadij och Boris Strugatskij med sin historia egentligen ville göra en liknelse och ett slags kritik av en hemlighållen kärnteknologisk olycka i 1950- eller 1960-talets Sovjet?

Publicerat i SF | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset, 15: Svenska dagstidningar tillgängliga för alla

Tjänsten Svenska dagstidningar från KB är en viktig källa för många historiker, forskare såväl som studenter. Eftersom databasens material från början av 1900-talet och framåt enbart varit tillgängligt i fulltext via sökterminaler utplacerade på ställen som KB, GUB och LUB men inte hemifrån – detta av juridiska skäl – så har begränsad tillgänglighet hos biblioteken på grund av pandemin lett till problem. (Och nu kan man ju inte heller, i varje fall inte på alla bibliotek, komma åt mikrofilmsversionerna eller pappersversionerna av dagstidningarna.)

Därför är det en god nyhet att de juridiska hindren tillfälligtvis har röjts undan och databasen nu är fritt tillgänglig även för de som ansluter utanför biblioteken.

Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2021

Ett första call for papers har kommit för 2021 års upplaga av de teknik- och vetenskapshistoriska dagarna som arrangeras i Uppsala onsdagen den 2 juni till fredagen den 4 juni 2021.

Konferensen är öppen för alla typer av vetenskapshistorisk, teknikhistorisk och medicinhistorisk forskning, både inom akademin och i museivärlden. Vi välkomnar både enskilda presentationer och tematiska sessioner inom hela det teknik- och vetenskapshistoriska fältet. Vi vill dock särskilt uppmärksamma konferensens tema: Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap.

Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält där frågeställningar relaterade till medicin, sjukdom och hälsa sätts i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Området omfattar studier om individens erfarenheter av sjukdom och hälsa genom historien, utvecklingen av medicinsk kunskap liksom medicinens praktiker, system och teknologier, och hälso- och sjukvårdens politiska och sociala historia. I samband med detta tema planeras panelsamtalet ”Klassificering av kroppen: igår, idag och imorgon”, samt en halvdags-workshop för doktorander.

Keynote 1: Professor David Kaiser, MIT (Massachusetts Institute of Technology), Boston, USA.
Keynote 2: Professor Ericka Johnson, Linköpings universitet

Alla forskare inom samhällsvetenskap med intresse för vetenskapsstudier i bred bemärkelser är välkomna, inte minst doktorander och unga forskare. Presentationer ges på svenska, norska, danska eller engelska.

Datum för att skicka in abstracts och sessionsförslag är satt till den 15 april. Läs mer här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset, 14: minskad studentmobilitet

Det är förstås inte bara forskares mobilitet som förändras; i en post-COVID19-värld kanske vissa universitet inte längre kan räkna med samma inflöde av utomeuropeiska eller utomamerikanska studenter som tidigare. Förutom mer idébaserade effekter (unga människor träffar andra unga människor från andra länder och andra politiska system och utbyter tankar) finns det en mer materiell aspekt, påpekar Benjamin Mueller i den här artikeln i NY Times.

Universities in English-speaking countries, especially Britain, Australia and the United States, have grown increasingly dependent on tuition from Chinese students, a business model that the virus could dismantle.

400 000 kinesiska studenter läste vid amerikanska universitet förra året, 200 000 i Australien.
[Via en tweet av Edward Tufte.]

Publicerat i vetenskap | Etiketter , | Lämna en kommentar

Järnvägar, telegrafen, navigationen och en gemensam svensk tid

Johan Kärnfelt och jag deltog i det senaste avsnittet av historiepodden Historia nu på temat om tidsstandardisering under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, med anledning av vår bok Tid för enhetlighet: astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige. Lyssna på avsnittet här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Vetenskapen och coronaviruset, 13: facility friction

Större vetenskapliga anläggningar påverkas av COVID-19. Ett axplock efter lite googlande:

  • Max IV har fortfarande möjlighet att ta emot användare som har fått stråltid på anläggningen men försiktighet anbefalles, det finns restriktioner beroende på vilket land användare kommer ifrån, strålrör kan komma att stängas ned på kort varsel och så vidare noteras här.
  • Det europeiska sydobservatoriet ESO började med att stänga ned bland annat ett planetarium och annan outreachverksamhet, och några dagar senare följdes detta upp med att man krymper verksamheten vid själva observatorieanläggningarna i Chile:

    Following the cancellation of public visits and activities, and the limitations in duty travel, ESO’s observatory sites are transitioning into a restricted operation mode, reducing the number of staff on site while maintaining basic science operations. We are now also moving towards remote working for as many staff as possible in Garching, Germany and Santiago, Chile

  • I en genomgång visar Science hur delar av den amerikanska anläggningsarkipelagen blir mer restriktiv med att ta emot användare, även om de flesta i dagsläget inte tycks stänga ner helt.

  • CERN har haft flera fall av COVID-19 bland personalen och har implementerat ett antal åtgärder.

*

Anläggningarna utgör stora satsningar på naturvetenskapliga forskning, de är förstås viktiga resurser för ett ganska stort antal områden. De kännetecknas av en stor mängd användare som kommer för vanligtvis kortare observationspass och mätningsomgångar, efter att ha vunnit – ofta i substantiell konkurrens – tillgång till tid på teleskopen, partikelacceleratorerna, strålkällorna eller vad det nu kan vara efter en noggrann granskning av time allocation committees.

Om tillgången till dessa viktiga platser i den globala naturvetenskapen minskas eller rent av stryps helt under längre tid kan det innebära ett kännbart avbräck för vetenskapen. Redan nu tycks vissa sådana begränsningar, enligt genomgången ovan, ha inträffat på grund av coronaviruset. Och en eventuell ekonomisk nedgång eller rent av lågkonjunktur skulle göra att finansieringen av uppbyggnad och drift av några sådana anläggningar skulle ligga risigt till för att tala klarspråk och talspråk.

Vissa länders politiker kanske hellre finansierar platser i intensivvården och ger ekonomiskt stöd till stora mängder – större mängder än vanligt – medborgare som drabbats av sjukdom, arbetslöshet på grund av pandemis framfart. Vad är väl en medlemsavgift till ESS, till exempel, jämfört med dessa andra angelägna samhälleliga behov kanske en del politiker frestas att säga och därmed drar in sina delar till finansieringen. Vad händer med anläggningarna då?

En ledare för en sameuropeisk anläggning (inte ESS) berättade när jag gjorde fältarbete där för ett antal år sedan att det minsann inte alltid var så lätt att få vissa länder att betala sina avtalade årliga medlemsavgifter. Detta var för knappt ett årtionde sedan; kanske var anläggningschefens uttryck präglat av erfarenheter i efterdyningarna av 2008 års finanskris? Det finns en styrka i att länder samfinansierar anläggningar, men här finns även en potential för problem när länder överväger att dra sig ur. Och kanske är coronaviruset en sådan forskningsfinansiellt konjunkturdämpande faktor.

Det finns en inte oväsentlig mängd forskning om de stora anläggningarna av forskare inom vetenskapshistoria, forskningspolitik, STS, sociologi, etnologi. Anläggningarnas utveckling och framväxt, hur de varit och är inbäddade i skiftande politiska sammanhang, svårigheterna att lösa finansiering, kopplingar till militära syften och – förstås – den vetenskapliga praktik som finns där är alla områden som utforskats av humanister och samhällsvetare.

Inte för att jag är någon expert inom området, men jag kan inte direkt påminna mig om att de forskare jag interagerat med på konferenser eller på institutioner jag arbetat på, i forskningsprojekt (jag var knuten till ett projekt om stora faciliteter vid Pufendorfinstitutet för ett antal år sedan) eller för den delen skrivit de böcker inom området som jag bläddrat i eller rent av läst brytt sig så mycket om den här typen av störningar.

Analogt med den metafor om ”data friction” som bland andra Paul N. Edwards och Patrick McCray använt för att diskutera standardiseringspraktiker och andra fenomen i datahanteringens vetenskapshistoria kanske man skulle kunna prata om ”facility friction” som ett forskningsfrågegenererande perspektiv, ett forskningsfält.1 Ett systematiskt studium av de saker som bromsar, krånglar till, hindrar, rent av förstör stora vetenskapliga faciliteter.

Kanske kommer COVID-19 skapa en empiri åt sådana studier av ”facility friction”?

  1. Edwards, Paul N., A Vast Machine: Computer Models, Climate Data, and the Politics of Global Warming. Cambridge, Mass.: MIT Press, 2010; W. Patrick McCray, ”The Biggest Data of All: Making and Sharing a Digital Universe”. Osiris vol. 32, (2017): 243–63. []
Publicerat i vetenskap | Etiketter , , , | Lämna en kommentar