Observationsjournalen

I sin recension av Hetty Saunders biografi över fågelskådaren och pilgrimsfalksfantasten J.A. Baker fångar Jeremy Monytt upp ett citat som rör observatörens känslor. Baker skriver att “[e]verything I describe took place while I was watching it” men noterar sedan “I do not believe that honest observation is enough. The emotions and bevahiour of the watcher are also facts, and must be truthfully recorded”.1

Det fick mig att fundera på en sak vad gäller amatörastronomers observationsjournaler.

Observationsjournaler är en användbar materialkategori för historiker som studerar amatörastronomins historia. Den kan samtidigt vara lite svåråtkomlig för historikern; hur bevaras de, egentligen, vem får tillgång till dem? Proffsens observationsjournaler är förstås ofta bevarade i arkiv men för amatörerna som befinner sig i mer vildvuxen terräng arkivmässigt är situationen annorlunda. De stora amatörernas observationsjournaler kanske överlever (eller de som samtidigt råkar vara universitetsbibliotekarier och är noga med att arkivera materialet, som Wilhelm Norlind.) Men bortom arkivens trygga förvar ligger i dagsläget mängder med observationsjournaler. Den brittiska amatörorganisationen BAA arbetar med att samla in och bevara observationsjournaler.

Observationsjournalen är en högst väsentlig del av den arsenal av ting som amatörastronomer omger sig med när de observerar: till teleskopet, okularet, den rödfärgade ficklampan, vinterkläderna, kollimeringsinstrumentet, stjärnkartan kan läggas observationsjournalen; alla skall de finnas inom räckhåll för observatören i mörkret, de skall fås att fungera som ett slags ensemble under observationspasset.

De pekar framåt, åt det som händer efter observationspasset. De är ett gränssnitt mellan den omedelbara upplevelsen av stjärnhimlen och minnet av observationerna; väl samlade och sparade erbjuder de ett minnesgalleri som gör det möjligt att ordna minnena av mötena med stjärnhimlen. Mer vetenskapligt lagda amatörer använder journalen för att noggrant anteckna variabla stjärnors magnituder eller kometers kondensationsgrad, data som senare rapporteras vidare till internationella databaser för att ingå i den samlade kunskapsmassa om de dynamiska himmelsfenomenen som amatörer bidrar till. För den amatör som däremot är mer intresserad av att fånga djuprymdsobjekt och att lära sig att se svaga nyanser i nebulosor och galaxer är observationsjournalen förstås också viktig; den hjälper till att vidareutveckla observatörens skicklighet.

Några av mina observationsjournaler

Det finns olika slags stilar av observationsjournaler. Några föredrar fina klotband, andra kollegieblock. Själv föredrar jag relativt småskaliga böcker med linjerat papper som lätt går ner i fickan (även om jag även har en större olinjerad journal med god papperskvalitet för teckningar). De passar utmärkt för mitt huvudsakliga observationsområde, som är visuella observationer av magnituder för variabla stjärnor och en och annan komet samt räkning av solfläckar. Väl inne i stugvärmen för jag sedan över observationerna till de databaser där mina observationer får ett förhoppningsvis långt liv, datapunkter som utgör mina bidrag till de långa serier av övervakning av de föränderliga himmelsfenomenen som redan sträcker sig flera århundraden tillbaka.

Men anteckningsböckerna innehåller ju inte enbart solfläckstal och variabelmagnituder; tid efter annan smyger det sig in någon liten randanmärkning om hur det var att observera, min egen högst personliga upplevelse av kvällen under stjärnorna. Den distinka höstkvällsdoften, ljudet av en igelkott som bökar i lövhögarna på granntomten, känslan av tjugogradig kyla som biter i obehandskade fingrar, upplevelsen av att observera i kortärmad skjorta en ljummen julinatt, meteorologins nyckfullhet och så vidare.

Det finns alltså en affinitet mellan Bakers journalförda skådande av pilgrimsfalkar och amatörastronomernas: observationsjournaler handlar ibland om mer mänskliga ting än naturföreteelser.

  1. Jeremy Mynott, “Insatiable for hawks: the obsession of a ‘reclusive, eccentric’ author”, TLS 13 juli 2018, 3-4, 4. []
Publicerat i astronomi | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst utlyst på idéhistoria i Umeå

En tvåårig anställning som postdoktor är utlyst på idéhistoria i Umeå. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i medicinsk humaniora

Två doktorandtjänster är utlysta i medical humanities vid Medicinsk Museion, Köpenhamns universitet. Tjänsterna är knutna till forskningsprojektet Microbes on the Mind, lett av Louise Whiteley:

In the last decade, a new scientific research field has grown up around a startling insight: the trillions of bacteria that live in our gut seem to affect how the brain develops and functions. Researchers have begun to investigate the role of gut bacteria in mental conditions such as schizophrenia, depression, anxiety, stress and autism. Whilst this scientific research is still at an early stage, results are already escaping the laboratory and catching the attention of journalists, doctors, and patients alike. This demands humanities research that asks: what does microbiome research mean for our understanding of mental illness and its treatment?

En av doktorandtjänsterna är mer inriktad på vetenskapshistoria/STS, den andra på antropologi/vetenskapssociologi:

The 2 PhD projects will focus respectively on:
• 1) Scientific discourse about the relationship between microbes and the mind. This will include mapping the scientific literature, informed by interviews with scientists, and developing a theoretical framework to guide more targeted analysis of the aspects of scientific research most relevant for our cultural understanding of the microbe/mind relationship. This project will fall roughly within STS or History and Philosophy of Science depending on the eventual focus, and follows previous work examining how neuroscience has shaped our understanding of the relationship between mind and body.

• 2) How connections between microbes and the mind are experienced and perceived by patients, doctors, and consumers. This will include an initial mapping of domains in which these connections are experienced, using materials such as patient blogs, product advertisements, and interviews with doctors and citizens intervening in the microbiome. Focus areas for in-depth textual analysis and fieldwork will then be developed, and interviews conducted to uncover how connections between microbes and the mind are experienced in everyday contexts. This project will fall roughly within the areas of anthropology or sociology of science, depending on the eventual focus.

Ansökan senast 15 november. Läs mer här och här.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Brexit och brittisk vetenskapshistoria

Politisk aktivism är väl kanske inte vad man förknippar med det vetenskapshistoriska fältet. Men det var vad som öppnade konferensen ESHS 2018, som jag precis kommit tillbaka från.

Konferensen var mycket givande på en massa olika sätt, men det får anstå till en senare bloggpost, eventuellt. Nu tänkte jag snarare peka på ett tema som slogs an av arrangörerna i samband med välkomnandet och öppnandet. Konferensen var ett samarrangemang mellan den europeiska organisationens European Society for the History of Science konferens och den konferens som anordnas av British Society for the History of Science. Ihopslagningen av de bägge organisationernas konferenser till en enda ledde till ett mycket matnyttigt program och ett rejält deltagarantal: närapå 700 deltagare.

Men det kunde varit ännu fler.

Programkoordinatorn Frank James skriver nämligen i sitt välkomstord i konferensprogrammet:

Despite assurances that international academic exchange would not be affected by the outcome of the [Brexit] referendum, these are belied by the experience of organising this meeting where many potential speakers from outside the EU had their visas refused by the petty officials of Brittish consulates – and for those potential participants who are not there, I can only apologise on behalf of Britain. The worry, of course, is that in the very near future academics from inside the EU will not be able to freely attend meetings on these islands (and vice versa). Thus, I hope that from this Conference we can send a very loud and clear message that academic unity is vital to developing understanding of how knowledge, culture and society relate – surely something that is crucially important in developing “knowledge economies”.

Ett liknande budskap, en stark markering mot Brexitprocessens negativa sidor för akademiskt utbyte och om brittiska akademikers önskan att även fortsättningsvis vara en del av europeiska akademiska sammanhang samt ett slags uppmaning till politisk aktivism, kom från presidenten för British Society for the History of Science, Patricia Fara, när hon öppnade konferensen.

Att problematiken med akademiska samarbeten över den brittiska gränsen är högst reell blev tydlig på en av sessionerna på SIC 2018 häromveckan. Sessionen innehöll ett paper av en kollega från Turkiet. Kollegan befinner sig för närvarande i Oxford för ett postdokprojekt involverande äldre ottomanska matematiska och astronomiska manuskript och instrument, och vågade inte lämna Oxford för att under några dagar delta i konferensen och sedan återvända till Oxford – risken att inte bli insläppt i landet bedömdes vara för stor, och vederbörande var därför tvungen att utebli.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

CFP: Medicinhistoria idag 2018

Konferensen Medicinhistoria idag 2018 är ett samarrangemang mellan Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, och Enheten för medicinens historia och kulturarv, Karolinska institutet. Den hålls 3 december och deadline för abstracts är 15 oktober.

Temat för årets konferens är Tvärvetenskap och bidrag kan till exempel behandla

  • medicinhistoria som tvärvetenskapligt fält: historiografiska, teoretiska och metodologiska perspektiv
  • medicinhistoria som tvärvetenskaplig miljö: möjligheter och utmaningar
  • medicinhistoria som tvärvetenskaplig samhällskritik: potentialer och risker.

Även presentationer kring andra tematiker och frågor med relevans för aktuell forskning inom medicinhistoria i vid bemärkelse är välkomna.

Mer information här.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

SIC 2018: Scientific Instrument Symposium, Leiden

Nyligen var jag iväg på några givande konferensdagar, nämligen 2018 års upplaga av den instrumenthistoriska konferensen anordnad av SIC, Scientific Instrument Commission.

Konferensen samlade många deltagare.

Generellt tyckte jag det var en bra blandning med flera ganska instrumentnära presentationer samt även mer kontextuella saker. Flera kollegor från Estland deltog med intressanta perspektiv på bland annat astronomihistoria: Kadri Tinn, Lea Leppik och Janet Laidla; det verkar som om Tartu har en ambitiös universitets- och vetenskapshistoriskt verksamhet. Alexandra Rose från Science Museum, London, gav ett paper om seismografer utställda på olika offentliga platser på 1930- och 1940-talen, som varuhuset Selfridges. Pedro Raposo från Adler Planetarium pratade om fotosamlingar knutna till vetenskapshistoriska museer som en materialkategori, och Miguel Teixeira, Nationalmuseet för naturalhistoria och vetenskap i Lissabon, presenterade om att samla in och ställa ut vardagliga vetenskapliga artefakter – till skillnad från ikoniska och unika eller vackra brass-and-glass -, här exemplifierat med en masstillverkad laser som varken var speciellt unik eller speciellt vacker, men som säger något om fysiklaboratoriers vardag på 1970-talet. Martina Schiavo, universitetet i Lorraine, presenterade militär användning av ljudmätningar för att lokalisera artilleri under det första världskriget.

Och så vidare och så vidare – programmet var digert, abstracts finns här.

Jag fick en känsla av att naturvetenskapernas och teknikens materiella kulturarv vårdas på lite olika sätt i olika länder, på flera håll tycks man måna ganska väl om det jämfört med hur det ser ut vid vissa universitet i Sverige.

Konferensen hölls i Leiden med omnejd vilket innebar att man fick chansen att se fantastiska samlingar i samband med konferensens studiebesök. En poäng med att åka på konferens är ju just möjligheterna att komma backstage på ställen man inte annars har tillgång till. Jag har inte varit i Leiden tidigare och njöt för fulla muggar av några dagars idé- och vetenskapshistorisk turism.

Teylers museum, en bussresa bort i Haarlem och grundat 1784, var en spännande blandning av vetenskap och konst med mängder av vetenskapliga instrument, naturalier, tavlor, teckningar och så vidare och så vidare – ett upplysningstida kuriosakabinett.

Teylers museum: hår från en mammutpäls, Sibirien.

Teckningar av Hendrik Goltzius på Teylers museum; den till vänster lär vara en avbildning från 1580-talet av hans egen deformerade hand, som skadats i en olycka som barn. Till höger ett porträtt föreställande konstnärskollegan Giambologna från 1591

Vid sidan av de fina föremålen fanns även ett skollaboratorium där replikor av vetenskapliga instrument från 1700- och 1800-talen, många elektricitetsintrument, används av skolklasser som gör egna experiment; eleverna lär sig därmed både en del fysik och vetenskapshistoria.

Kollegor gör elektricitetsexperiment i skollaboratoriet på Teylers.

Kollegor gör elektricitetsexperiment i skollaboratoriet på Teylers.

Besöket på Bibliotheca Thysiana var en intressant upplevelse. Det är ett bibliotek från mitten av 1600-talet, grundat av juristen och bibliofilen Johannes Thysius (1621-1653) som vid sin död testamenterade böckerna och en större summa pengar för att skapa vad som måste vara ett av de tidigaste publika biblioteken i Europa.

Vi guidades runt i biblioteket av Paul Hoftijzer, professor i bokhistoria och en av lärarna bakom en mastersutbildning i Book and Digital Media Studies som ges vid Leidenuniversitetet; gillar blandningen av digitala metoder och studier av den tryckta bokens historia.

Vi fick se några rara böcker – till exempel Apianus Astronomicum Caesareum, den där boken med volveller (Uppsala universitetsbibliotek bloggade förresten om sitt exemplar förra året) – men framför allt var miljön en upplevelse. Här fanns också en roterande bokhylla, i original och inte någon sentida kopia! Tidigmodern informationsteknologi, allt för att snabba upp informationshanteringen.

Materialiserad hypertext

Biblioteksbesöket fick mig att associera till besöket (med högre seminariet i idé- och lärdomshistoria, Lund, någon gång på 1990-talet) vid Karlskrona läsesällskaps bibliotek som ju är från en annan tid och i ett annan land men som på liknande sätt gör det möjligt att återbesöka ett äldre bibliotek som när det begav sig var öppet för åtminstone delar av allmänheten och som är uppställt på ett sätt som liknar den dåtida biblioteksupplevelsen. (Sedan kan man förstås reflektera över vad som ligger i begreppet bibliotek för allmänheten i olika tider. Förmodligen kunde inte vem som helst släntra in på Bibliotheca Thysiana i slutet av 1600-talet.)

Museum Boerhaave har magnifika samlingar av äldre vetenskapliga ting, vi fick komma in bakom kulisserna och visades runt i magasin och guidades av kunniga konservatorer.

Ett mikroskop tillverkat av Musschenbroek sent 1600-tal-tidigt 1700-tal. Bilden var förvånansvärt skarp.

Konferensmiddagen hölls i universitetets botaniska trädgård och mellan huvudrätt och dessert fick vi en guidad visning av Leidens gamla astronomiska observatorium (som ligger i den botaniska trädgården), även det ett exempel på att man satsar på museimiljöer efter det att vår tids astronomer flyttat ut från 1800-talsobservatoriet.

Jim Bennett och en av observatorieguiderna, en entusiastisk och kunnig astronomistudent på kandidatnivå, vid en astrograf.


När astronomer fortfarande observerade i kupoler – istället för att fjärrstyra instrumenten via datorer – fanns det en hel flora av stolar och stegar för att få astronomens kropp att möta teleskopokularet; här en sådan stol vid Leidenobservatoriet.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i miljöhumaniora

En doktorandtjänst inom området environmental humanities är utlyst i Stavanger. Doktoranden kommer att arbeta inom projektet “Beyond Dodos and Dinosaurs: Displaying Extinction and Recovery in Museums”, lett av professor Dolly Jørgensen; en chans att arbeta i ett spännande projekt med intressanta kollegor.

Deadline 30 september. Läs mer här. (Utlysningen anger en månadslön på 37 450 kronor, de svenska doktoranderna i läsekretsen kan ju jämföra med vad det står i lönebeskedet från det svenska lärosätet. (Fast, i och för sig, det kanske är dyrare att leva i Norge.))

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet i Göteborg, ht18

Schema för höstens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet i Göteborg finns att läsa här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i teknik och etik, Chalmers

Chalmers utlyser en fast tjänst som universitetslektor i teknik och etik. Läs mer här. Deadline 31 augusti.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad, teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Papper och växter i sextonhundratalets Sachsen-Gotha

Jag läste en artikel om tidigmoderna pappersteknologier.1 Alix Cooper arbetar där med ett väl avgränsat arkivmaterial som rör mötet mellan tysk kameralvetenskap, naturalhistoria och tidigmoderna informationsteknologier.

Ledningen i furstendömet Sachsen-Gotha ville i mitten av 1600-talet veta vilka naturresurser som fanns tillgängliga inom dess domäner. Därför sjösattes 1655 ett projekt som gick ut på att samla in och sammanställa uppgifter om nyttiga växter – ett tidigt exempel på det amalgam av statskonst och vetenskap som senare kom att kallas kameralvetenskap, och som även har sina trådar in i svensk idéhistoria med Linnés kartläggningsarbete. Skogsförvaltare i tjugotalet distrikt i detta nybildade rike (Sachsen-Gotha hade uppstått 1640) fick därför en förfrågan om att inhämta lokal information om vilka nyttiga växter och örter, gärna med medicinska tillämpningar, som fanns lokalt.

Skogsförvaltarna förväntades ta kontakt med “herb-women”, kvinnor som för sin försörjning samlade in växter för försäljning till apotekare, och skicka in sina resultat till centraladministrationen, där förteckningarna sammanställdes till båtnad för ledningen av furstendömet. Det är det här materialet som Cooper arbetar med. Hon analyserar det i ljuset av annan forskning som behandlar pappersteknologier i allmänhet och tidigmoderna pappersteknologier i synnerhet, ett numera ganska livligt forskningsfält inom vetenskapshistoria som bland annat behandlat saker som listor, diverse pappersteknologier, “commonplace books” och tidiga kartotekssystem.

Alix Coopers artikel är ytterligare en pusselbit i den vetenskapshistoriska historiografi som intresserar sig för hur kunskap hänger ihop med diverse högst konkreta kommunikationsteknologiska praktiker samt statsmakternas högst politiska intressen av att skapa sådana kunskapsmassor.

  1. Cooper, Alix. ”Placing Plants on Paper: Lists, Herbaria, and Tables as Experiments with Territorial Inventory at the Mid-Seventeenth-Century Gotha Court”. History of Science, 18 juni 2018, 0073275318776515. https://doi.org/10.1177/0073275318776515. (OnlineFirst-version av en artikel som kommer att publiceras i nästa nummer av History of Science.) []
Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doften av datorer

Jag läste en artikel om de dofter som användare förknippar med datorer.1 Författarna – Jaakko Suominen, Antti Silvast och J. Tuomas Harviainen – använder sig av ett empiriskt material insamlat i två större enkäter som ställde frågor kring användares upplevelser av datorer i Finland; enkäterna gjordes 2002-2003 och 2013 och handlar följaktligen om minnen kring datorer från stordatortiden över 1980-talets hemdatorer och vidare in i PC-epoken. Artikelförfattarna anknyter till annan forskning av bland andra Tiina Männistö-Funk, som använt sig av folklivsforskares uppteckningar och liknande “oral history” kring upplevelser av teknik samt diverse kulturhistoriska undersökningar av luktsinnet.

59 % och 48 % av informanterna i de bägge enkäterna rapporterade in minnen förknippade med dofter. Här fanns de dofter som hängde ihop med problem som kortslutningar som gjorde att användaren förnam en speciell doft, en “smell of magic smoke” som var obehaglig och signalerade överhettning eller rent av uppbrunna kretskortskomponenter.

Här fanns också doftminnen förknippade med nostalgiska känslor kring datoranvändandet eller andra positiva känslor förknippade med en “new technology smell” när man anskaffat en ny dator. (Säljs det inte Wunderbaumträd med nybilsdoft?)

Vidare har undersökningen dokumenterat dofter från omgivningen kring datorer; användare i datorsalar som röker eller hämtar in pizzakartonger under långa LAN-sittningar. Sammantaget tycks dofter förknippade med datorer ha minskat under den tid som undersökningen överblickar.

Fokuset på luktsinnet är ganska intressant. Datorer engagerar våra sinnen. Teknik luktar. Artikeln lockar fram en del egna doftrelaterade minnen kring min datoranvändning alltsedan början av 1980-talet och framåt.

  1. Suominen, Jaakko, Antti Silvast och Tuomas Harviainen. ”Smelling Machine History: Olfactory Experiences of Information Technology”. Technology and Culture 59, nr 2 (16 juni 2018): 313–37. []
Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Storsatsning på idéhistoria: tre professurer utlysta

För närvarande finns det tre professurer inom det idéhistoriska området utlysta i Danmark: två professurer i idéhistoria vid universitetet i Århus (deadline 15 augusti), en professur i vetenskapshistoria i Köpenhamn (deadline 12 augusti).

Jag är nyfiken på vem som kommer söka de här tjänsterna. Det finns en inte obetydlig population välmeriterade svenska idéhistoriker på docentnivå. Kommer några svenskar att söka? Det finns flera exempel bakåt i tiden på att svenska akademiker sökt och fått tjänster vid universitet i exempelvis Roskilde och Köpenhamn och man undrar om den här traditionen av mobilitet över de nordiska gränserna kommer att fortsätta.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Tre doktorandtjänster

Tre doktorandtjänster är utlysta vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH:

The PhD education takes place in the ERC-funded project “The Rise of Global Environmental Governance: A History of the Contemporary Human-Earth Relationship” (GLOBEGOV). GLOBEGOV is a historical study of how humanity’s relation to planetary conditions and constraints became understood as a governance issue since the twentieth century. The key argument is that Global Environmental Governance (GEG) is inseparable from the rise of a planetary Earth systems science and understanding of global change that has affected international politics and broad communities of practice.

The project will study international, regional and national organizations, including governments, businesses, universities, and Non-Governmental Organizations, that have played roles in GEG. Research in GLOBEGOV will be based on multiple sources: archives, libraries, databases, other collections, the world wide web, and interviews with politicians, diplomats, civil servants, scholars and scientists, activists, members of NGOs, business leaders or representatives, journalists, or others.

Sökande från flera relevanta historiska fält välkomnas enligt utlysningen, som även lyfter fram språkkunskaper i andra språk än engelska och erfarenhet av arkivstudier som meriteringsgrunder.

Deadline: 15 augusti. Utlysningstexten finns här och här kan man läsa mer om det miljöhistoriska program, GLOBEGOV, som tjänsterna ingår i.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

CFP: The 7th Norwegian Conference on the History of Science

Den norska vetenskapshistoriska konferensen organiseras i Oslo 15-16 november. Deadline för abstracts: 6 september. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Professur i vetenskapshistoria vid Köpenhamns universitet

En professur i vetenskapshistoria med inriktning mot fysikhistoria är utlyst vid Köpenhamns universitet. Det skall bli intressant att se vem som får tjänsten. Här finns potential i och med professuren är tätt sammanvävd med Niels Bohrarkivet; kombinationen forskning, utbildning, forskarutbildning och ett sådant kunskapssamhällets kulturarvsinstitution som Niels Bohrarkivet är kan ge intressanta synergieffekter.

We seek a professor to design and develop a new research centre for the history of science located at the Niels Bohr Archive and who will conduct innovative historical research projects involving the Niels Bohr Archive‘s rich archival collections (which are constantly being supplemented).

The professor is expected to collaborate closely with the Director of the Niels Bohr Archive in developing the Archive, its activities and its resources. The professor will be appointed in a university position the Department of Science Education and will be affiliated with the section’s research group on history and philosophy of science and science studies.

Applicants must document an outstanding, international publication record in the history of 20th century science, as well as a strong record in acquiring external funding, in developing and running a successful research unit, and in supervising junior scholars. Knowledge of the development of twentieth century physics is required.

Duties include fund raising for the center, research management such as supervision of research fellows and other staff as well as the professor’s own research. In addition, the professor may offer courses and thesis supervision to students at the University of Copenhagen.

Deadline 12 augusti. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar