Amatörastronomins underjordiska publikationer

Jag sitter på forskarsalen på UB och redigerar manustext, närmare bestämt ett kapitel ur den bok om amatörastronomins historia som Johan Kärnfelt och jag arbetat med.

Ett projekts sluttamp är annorlunda än dess uppstart … Det känns härligt att se den tjocka manusbunten och känna tyngden när jag hanterar manuspärmen, resultatet av flera års arbete, det är kul att sitta och redigera text som skrivits tidigare i projektet. Och eftersom det är sluttampstider för projektet så rör sig tankarna ibland kring hur projektet varit.

En sak som vi bägge två funderade en del över när vi startade projektet gällde materialsituationen. Både Johan och jag har ju annars forskat på professionella astronomer; deras arkivmaterial och publikationer har förstås varit relativt lättåtkomliga, men vilka är de materiella lämningarna efter astronomer som inte är statstjänstemän vid statliga observatorier med allt vad det innebär av arkivlagsstyrd omsorg om papper, som inte publicerat sig i vetenskaplig fackpress som är lätt åtkomlig på Universitetsbiblioteket? Skulle det finnas källor?

Tidigt i projektet visade det sig emellertid att det inte skulle vara några problem med källmaterial. Det fanns gott om material som gjorde det möjligt att skriva den svenska amatörastronomins historia.

I och för sig krävdes det lite extra fotarbete för att komma åt detta. Mycket har bevarats bland amatörastronomerna själva, och genom att interagera med amatörerna – via vår projektblogg, genom att göra intervjuer med amatörer samt besöka klubbobservatorier och delta i stjärnträffar och andra amatörastronomiska möten – etablerades ett källäge som jag bedömer som gott. Visst, det finns vita fläckar och ihåliga luckor, men generellt är det gott.

Jag tycker att ett roligt sidospår har varit de olika materialtyperna. Tidiga digitala verktyg som den BBS som Svensk Amatörastronomisk Förening drev långt innan internet fanns hemma hos gemene man; den astronomiska telefonsvararservicen för att sända och ta emot nyheter av celest karaktär; men kanske framför allt den stora tidskriftsfloran.

Amatörastronomerna har varit ett entusiastiskt publicistsläkte som gett ut en strid ström av klubbtidskrifter, föreningspublikationer, nyhetscirkulär och sektionsbulletiner, allt för att sprida nyheter om extraordinära himmelsfenomen, berätta om sina nya teleskopbyggen, lära nybörjare att hitta på stjärnhimlen, hålla ihop klubben socialt (foton från korvgrillningen vid observatoriet) och organisatoriskt (dagordning för nästa månadsmöte).

Tekniskt har jag här sett hela spektrat, från sladdriga fåbladspublikationer i sextiotalsstencilteknik, via dussinsidiga xeroxpublikationer i häftad vikt A4 till offsettryck. Tryckteknikerna har varierat men överallt: entusiasm.

Jag har känt igen det här från några andra subkulturer som jag genom åren deltagit i. Synth- och industrifanzinen som jag läste som gymnasist i mitten av 1980-talet: fyllda med intervjuer och recensioner gjorde fanzines som Laboratorium Lady (Markus Arvidson var ju inte bara musiker utan även utgivare av fanzines) att musikhorisonterna vidgades. Via fanzinen kunde jag beställa spännande kassettdistribuerad musik av Njurmännen, Tor Sigvardson, Arvid Tuba och många fler.

Och även om jag var en högst perifer SF-fan så fascinerades jag av SF-fandoms vitala och brokiga flora av publikationer, ett slags spridd kommunikationskultur med mängder av skribenter långt innan internet. Bröderna Andreasson, Jan-Erik Zandersson och jag-har-glömt-namnet-men-han-gav-ut skräckfilmsfanzinet Den Galne Grefven är bara några av dessa; kanske ligger några sladdriga SF-fanzines fortfarande kvar uppe i vindsförrådet?

Gårdagens post på Daily JSTOR, “Before blogs, there were zines” ger en liten forskningsöversikt över aktuell litteratur kring fanzinehistoria i diverse subkulturer och är en text som lite grand reflekterar över hur tryckkulturen under nittonhundratalet även har en spännande undervegetation.

Så är alltså även fallet med amatörastronomernas kommunikationskultur.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorand i kärnkraftshistoria

I ett forskningsprojekt kring kärnkraftens historia vid KTH, som leds av Per Högselius, utlyses nu två doktorandtjänster. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

CFP: Valuations of life

Workshopen Valuations of Life: Birth defects, prenatal diagnoses, and disability organiseras i Uppsala den 25-26 september.

Definitions of what counts as a valuable life implicitly and explicitly saturate both historical and contemporary narratives about birth defects, prenatal diagnoses, and disability. The aim of this workshop is to contribute knowledge of how life has been valued and by what means. We are interested in both historical and contemporary studies.

We are particularly interested in how different technologies, historically and currently, have guided, aided, or informed the valuation process. How, for example, have methods such as amniocentesis, ultrasound, new abortion methods, blood marker tests, but also prosthesis-technologies, bio-engineering methods, and economic calculation models, influenced the valuations? Which value scales, old or new, have collided in the processes, and with which consequences? How has the valuing and evaluation of life and its relation to different technologies been discussed and negotiated by scientists, medical professionals, lobbyists, policy makers, media, economists, pregnant women, individuals, parents, families, interest groups, or political and religious organizations?

Deadline för abstracts är 1 juni 2018. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Inte mycket till action men trots det fascinerande

Jag observerade solen för några timmar sedan. En rutinartad amatörastronomisk observation som tog fem minuter eller så: jag monterar solfiltret på min 90 mm Maksutov-Cassegrain, ploppar i okularet (ett 82-graders 14 mm Explore Scientific, favoritokularet), observerar och noterar antalet solfläckar i min observationsjournal, monterar ner teleskopet och loggar in på det internationella solfläcksdatacentrets databas (samt, förstås, även Svensk Amatörastronomisk Förenings databas) och rapporterar in min observation, som så ofta förr.

Idag var det inte en enda solfläck på solytan. På sätt och vis borde detta göra dagens observation till en synnerligen tråkig observation; idag var solytan en detaljbefriad gul skiva utan några som helst detaljer att notera, ganska långt från den solyta med flera hundra solfläckar som jag ibland observerat.

Men ibland är även en icke-detektion en intressant observation. Och när det gäller solfläcksstatistik är amatörastronomer med sina småteleskop och analoga observationstekniker fortfarande en källa till en långvarig dataserie över solaktivitet som har betydelse för forskningen.

Den senaste solfläckscykeln har varit ganska svag, man får gå tillbaka ungefär ett århundrade för att hitta en lika svag cykel.

Antalet solfläckar enligt den internationella solfläcksdatabasen (årliga medeltal).

Till detta kan läggas ett ganska uppmärksammat forskningsresultat från 2010 där astronomerna Matthew Penn och William Livingston noterade en minskande trend i solfläckarnas magnetfält, vilket gör det än mer intressant att följa solfläcksaktiviteten.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i idéhistoria vid Stockholms universitet utlysta

Två doktorandtjänster i idéhistoria vid Stockholms universitet är utlysta. Deadline: 4 juni. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet är utlyst. Tjänsten ingår i forskningsprogrammet Engaging vulnerability. Läs mer här. Deadline 25 april.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tjänst som postdoktor i miljöhistoria vid Umeå universitet

Idéhistorikerna i Umeå utlyser nu en postdoktor i miljöhistoria med inriktning mot skog och klimat. Deadline 16 april. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , | Lämna en kommentar

CFP: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019

Den 27 – 29 mars 2019 anordnas konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar i Kiruna. Deadline för att skicka in individuella bidrag och sessioner: 1 oktober 2018. Arrangör för 2019 års konferens är Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria i samarbete med enheten för historia, Luleå tekniska universitet. Första call for papers finns här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Call for papers – Stranded encyclopedias: encyclopedic dreams and practices c. 1600–2000

This call for papers goes out to scholars who study unfinished and unpublished encyclopedias, compiled c. 1600–2000.

The history of modern encyclopedias has long been dominated by serial narratives of successful, influential publications. However, if we want to refine our understanding of modern encyclopedism as practice – its varieties, development, motivations, and geographical expansion – best-selling works may not necessarily be the most useful sources. As Richard Yeo has remarked, ‘encyclopedic dreams have almost always outrun achievements’ and throughout history, many ‘large projects were left unfinished, stranded at some volume before the end of the alphabet’. Now, for the first time, this international and interdisciplinary symposium places this category of works and their production histories at the center.

Symposium vid idéhistoria Stockholms universitet, 13-14 september 2018, organiserat av Linn Holmberg (Stockholm) och Maria Simonsen (Ålborg). Deadline för abstracts 1 mars 2018.

Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst som biträdande lektor i idéhistoria utlyst vid Stockholms universitet

En tjänst som biträdande lektor är utlyst vid Stockholms universitet. 70 % forskning och 30 % undervisning i fyra år, därefter möjlighet till att befordras till tillsvidareanställd lektor. Deadline: 19 mars 2018.

Bland behörighetskraven finns bland annat följande formulering:

Främst bör den komma ifråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem år före ansökningstidens utgång samt har visat pedagogisk skicklighet.

Man skall alltså ha hunnit med att skriva en bra doktorsavhandling gärna följt av postdoktoral forskning och dessutom ha visat prov på pedagogisk skicklighet för att kunna konkurrera. Det finns ganska många duktiga doktorer med ett postdoktoralt projekt (kanske finansierat av VR eller RJ) utfört inom femårsramen som kan komma i fråga.

Frågan är när den pedagogiska utvecklingen kommer in. Jag argumenterade nyligen, tillsammans med doktorandrepresentanten som drev frågan, vid ett möte i institutionsrådet för vikten av att doktoranderna undervisar under forskarutbildningen om de vill. Jag tycker, givet den här typen av tjänster, att det är bra att ge doktoranderna chansen att skaffa sig pedagogisk erfarenhet redan före disputationen.

Länk till utlysningen här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria

Humanistisk fakultet vid Umeå universitet utlyser tolv doktorandtjänster, bland annat i idéhistoria. Deadline: 9 mars. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sommarskola i digital humaniora

Sommarskola i digital humaniora i Oxford: läs mer här. Riksbankens jubileumsfond finansierar 25 svenska deltagare. Deadline: 6 mars. Per Widén deltog förra året och är nöjd.

Publicerat i ditigala verktyg | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Konferensåret 2017

Konferenser och andra forskningsrelaterade resor 2017: en tillbakablick.

I januari åkte institutionens doktorander till Stockholm, som en del av en kurs i vetenskapshistoria som Johan Kärnfelt och undertecknad höll i. Kursens seminarier och föreläsningar på hemmaplan kompletterades med besök på Centrum för Vetenskapshistoria, KVA, Hagströmerbiblioteket och Naturhistoriska Riksmuseet.

Hjalmar Fors, Hagströmerbiblioteket, KI.

Eva Åhrén, Hagströmerbiblioteket, KI.

Karl Grandin, Centrum för vetenskapshistoria, KVA.

Lisa Svensson och Malin Nordvall, sessionssalen KVA

I maj deltog jag i Historikermötet som den här gången hölls i Sundsvall. Jag vet hur mycket jobb det är med att arrangera en stor konferens (jag var med och gjorde TVHD häromåret och den hade bara 80-90 deltagare, här var det i runda tal 500 deltagare) och Mittuniversitetet fick till en jättebra konferens! Programmet var som vanligt digert.

Själv deltog jag i en session om framtidsstudier organiserad av David Larsson Heidenblad där jag presenterade min undersökning av framtidsstudier i svenskt 1960- och 1970-tal.

Bland övriga sessioner som var minnesvärda fanns bland annat “Samhällskroppar” med Lena Lennerhed (aborter) och Ingemar Pettersson (livsmedelsindustri och sensorik) och en om samhällsvetenskapernas historia organiserad av Kirsti Niskanen och Per Wisselgren.

Sessionen Humanvetenskaplig disciplinering − transnationella perspektiv på Historikermötet 2017 med Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt Winter, Per Wisselgren, Anders Pedersson och Thomas Kaiserfeld.

Men som på många konferenser var det extra roligt att träffa kollegor från när och fjärran. Inte minst var det kul att det var så många idéhistoriker där; jag sympatiserar med idén att vi alla är historiker oavsett vilket prefix det står före institutionstillhörigheten och jag gillar att historikermötet är en samlingsplats för olika slags historiker. Mötet gav mersmak och jag är sugen på att åka på nästa Historikermöte som organiseras i Växjö 8-10 maj 2019.

Därpå blev det dags för en resa till Stocholm och en workshop kring tematiken tid: Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950, som organiserades av Staffan Bergwik på SU 8-9 juni. Som framgår av schemat var det ett intressant program (tyvärr missade jag första dagen på grund av andra engagemang). Själv presenterade jag min forskning om tidssynkronisering från mitten av 1800-talet till 1920. En superbt organiserad workshop med en spännande blandning av idéhistoriker!

Lise Camille Ruud presenterar


Stine Alling Jacobsen undersöker en bit torvmosse. I bakgrunden Nina Wormbs.


Innan sommarsemestern bröt ut med full styrka åkte Johan och jag till University of Notre Dame och NDXIII, den trettonde upplagan av en serie av varannanårliga workshops i astronomihistoria som hålls vid University of Notre Dame sedan 1993.

Jag har varit där tidigare och tycker det är en mycket bra konferens. Det astronomihistoriska fältet är inte jättestort (jämför oss med biologihistorikerna eller medicinhistorikerna!) och i det här formatet, strax under 100 deltagare, får man många möjligheter att prata med områdets centralgestalter – Steven Dick, Robert Smith, Owen Gingerich, David DeVorkin, Marc Rothenberg – och återknyta bekantskapen med kollegor som man träffat ett antal gånger som Pedro Raposo men det är också ett sätt att träffa nyare medlemmar i fältet. Av praktiska skäl är förstås nordamerikanerna överrepresenterade, men det dyker upp ett försvarligt gäng européer som är intressanta att träffa. Denna gången mötte jag flera nya spännande kollegor, till exempel Louise Devoy och Rory McEvoy, bägge Greenwich, Jake Bridges från University of Alberta och Chaokang Tai från universitetet i Amsterdam.

Programmet innehöll mycket intressant men till detta kommer alla trevliga och lärorika utbyten mellan programpunkterna.

Stefan Zieme, Louise Devoy och Teresa Wilson.

Deltagarna på NDXIII. källa.

Till detta kommer en mellanlandning i Chicago med givande besök på Fields museum, där utställningen Specimens var en höjdpunkt. Och för första gången besökte jag The Art Institute of Chicago där framför allt de permanenta samlingarna av fotografi imponerade.

The Art Institute of Chicago


Specimens på Fields museum var en bra utställning.

Slutligen: i september deltog jag i Swedish Space History på KTH, där såväl historiker (Nina Wormbs, Michael Godhe, Martin Emanuel) som aktörer (Kerstin Fredga, Sven Grahn) deltog med intressanta bidrag kring svensk rymdhistoria. Själv presenterade jag min och Johans forskning om amatörastronomins historia samt höll i en paneldebatt.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Postdok i Europaforskning, Göteborgs universitet

En postdoktorstjänst i Europaforskning vid CERGU, Centrum för Europastudier, Göteborgs universitet, är utlyst. Deadline 25 mars. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i historia, Lunds universitet

En doktorandtjänst i historia vid Lunds universitet är utlyst. Deadline 1 mars 2018.

Givet lundahistorikernas nya inriktning mot det kunskapshistoriska hållet till borde det finnas vissa möjligheter även för studenter med en bakgrund i idé- och lärdomshistoria.

Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar