Malmö högskola lägger ner skiftesföreläsningarna

Malmö högskola vill göra om i sitt sätt att kommunicera med omvärlden och lägger ner skiftesföreläsningarna. 145 stycken blev det till sist. Listorna över vem som talat rymmer många intressanta ämnen och namn.

Men nu väntar nya tider för Malmö högskola som fått en ny kommunikationschef som enligt uppgift är i färd att göra om hela kommunikationsarbetet. Till Sydsvenskan säger hon:

– Det finns många sätt att sprida budskap. Offentliga möten är ett sätt. Sociala medier ett annat. Vi behöver fundera över hur vi ska jobba i framtiden, säger Karin Arvidsson.

Andreas Ekström är kritisk. Med rätta.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Professur i agrarhistoria

SLU utlyser en professur i agrarhistoria.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Långsiktighet och solaktivitet

Det är en solig lördagsförmiddag i Lund, jag bär ut ett av mina teleskop på balkongen och riktar det solfilterförsedda 90mm Maksutovteleskopet mot solen och börjar räkna solfläckar. 18 fläckar fördelade på fem grupper får jag det till; lite mer än de senaste observationerna men ändå ganska låg aktivitet med tanke på att vi ligger nära maximum i den här solfläckscykeln (som inträffade förra året).

Det internationella solfläckstalet sedan 1700. (Data från SILSO.)  Den innevarande solcykeln är den svagaste sedan mellankrigstiden.

Det internationella solfläckstalet sedan 1700. (Data från SILSO.) Den innevarande solcykeln är den svagaste sedan mellankrigstiden.


Själva observationen tar fem minuter, jag bär in teleskopet och rapporterar in mitt resultat till två databaser. Den ena, SVO, är en svensk amatörastronomisk databas, den andra, SILSO, är ett Brysselbaserat datacentrum för solfläckar som ansvarar för att samla in, analysera och tillhandahålla det officiella internationella solfläckstalet. Mitt lilla teleskop, som jag bär ut på balkongen eller i trädgården, är en av omkring 100 stationer världen över som rapporterar in solfläckar dit, några är professionella observatorier, några är amatörastronomer som jag själv.

Hittills idag (det är nu lunchdags) har det trillat in solfläcksobservationer från hela världen. Förutom jag själv har amatörastronomer från Storbritannien, Rumänien, Belgien, Slovakien och Varberg (Thomas Karlsson) rapporterat in solfläcksdata till datacentret i Bryssel. Ungefär lika många professionella observatorier har varit aktiva denna lördagsförmiddag: ett observatorium vid en lärarhögskola i Bisuschio (närheten av Milano), astronomiska observatoriet vid Istanbuls universitet, ett observatorium vid universitetet i Kandilli (Turkiet, nära Svarta Havet), observatoriet i Locarno, (Schweiz, vid Lago Maggiore), Uccle (Belgiens kungl. observatorium) och observatoriet i Manila, Filippinerna har än så länge rapporterat dagens observationer.

Vi använder alla en relativt enkel observationsteknik, vi räknar fläckar och tecknar av solytan med visuella observationer genom små teleskop; klassiska astronomiska observationstekniker använda i vår tid av rymdbaserade observatorier, digitala kameror kopplade till jätteteleskop: vad är poängen med det? Om man skall kunna följa solens aktivitet under lång tid och jämföra dagens aktivitet med antalet solfläckar under 1700, 1800 och 1900-talen måste man förstås använda jämförbara tekniker. Och antalet solfläckar är en ganska god indikator på solaktiviteten. Även med ett amatörteleskop inköpt för några tusenlappar kan man alltså bidra till skapandet av en vetenskapligt relevant dataserie som används hundratals gånger per år av forskare i klimatologi, geofysik, astronomi. Det primära är noggrannhet, uthållighet och långsiktighet, dygder som uppbärs av vissa typer av amatörastronomer.

I en artikel i Nature lyfter Brian Owens fram långsiktiga empiriska observationsprojekt. Solfläcksstatistik är ett av dessa projekt som verkar i en annan tidsskala än den vanliga. Det är en vetenskapligt relevant aktivitet som passar amatörastronomer extra väl, okänsliga som vi är för forskningspolitiska konjunkturer, den utbredda kortsiktigheten i dagens projektdrivna forskarvärld, universitetsledningars fäbless för att lägga ner institutioner och vetenskapliga moden som kommer och går.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Om arbete

Alex Soojung-Kim Pang skriver vettigt om arbete och arbetsmarknad.

Publicerat i Ekonomi | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tjänst vid universitetet i Århus

En tjänst i idéhistoria med inriktning mot teknik- och vetenskapshistoria är utlyst i Århus. Deadline: 16 juni.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Naturvårdsverkets kortsiktighet

Dolly Jørgensen sökte forskningsmedel för en undersökning med ett historiskt perspektiv på viltolyckor på våra vägar. Finansiären, Naturvårdsverkets viltkommitté, avslog ansökan. Det är i sig inget märkligt, som forskare är man förstås van vid att ansökningar inte går igenom. Däremot kan man ju ibland fundera över vilka grunder en ansökan avslås på. Och det gör Dolly Jørgensen i en bloggpost på Curie. Avslaget, menar hon, ”encapsulates so many things that are wrong with contemporary politics, ‘rational’ management, and applied sciences”: man menade att historia är oanvändbart för att förstå samtiden och framtiden.

Vägnätet: snacka om bokstavligt talat trögrörliga strukturer där beslut tagna årtionden tillbaka fortfarande påverkar oss!1

Jørgensen påpekar att det här är ett exempel på en väldigt kortsiktig syn som leder till dåligt beslutsfattande:

It shows how shortsighted our politics, management, and science have become in modern government. Many think that the future only depends on the present, which is a fundamentally flawed assumption. If we are unwilling to examine how the things we do came into being over time, we cannot critically examine our present and future practices to make meaningful changes. History matters to the present and the future.

Jag tror att många organisationer som finansierar och organiserar den kategori av tillämpad forskning som Naturvårdsverkets viltkommitté tillhör i praktiken enbart består av samhällsvetare och naturvetare, och att man därmed har en organiserad blindhet för historiska perspektiv och de användningar sådana perspektiv kan ha.

Mot ett sådant sakernas tillstånd kan man reagera på lite olika sätt, och jag tycker det är intressant att se på hur historiker försökt ompositionera historieämnet och göra det mer policyrelevant, att inte ge upp kampen om samtidsrelevans och tillämpbarhet till samhällsvetarna utan istället försöka intervenera på olika vis.

I Sverige har Birgitta Odén gjort mycket i saken. Och i Storbritannien finns nätverket History and policy (se exempelvis här och här och här). Och redan de gamla grekerna …: Thukydides.

  1. Anique Hommels, Unbuilding Cities: Obduracy in Urban Sociotechnical Change (The MIT Press, 2005). []
Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Hubble Space Telescope

Patrick McCray om skiftande användningar av data från Hubble Space Telescope.

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Futurologibubblan

Johan Asplund publicerade 1979 Teorier om framtiden. Då hade mängden framtidsforskningslitteratur vuxit sig riktigt stor. ”Efter Silent Spring och Inventing the Future kommer den futurologiska bokfloden. 1967 är ett viktigt år. [...] År 1972 är ett annat viktigt år.”1

Bell-rapporten, Kahns och Wieners The Year 2000: A Framework for Speculation samt The Limits to Growth beskrevs alltså av Asplund som föregångsverk, varpå ”den futurologiska bokfloden” väller fram. Jag roade mig med att testa hans utsaga kvantitativt genom att spåra begreppet ”futurology” i Googles korpus.

Begreppet "futurology" 1940-2010 i Google Ngram Viewer.

Begreppet ”futurology” 1940-2010 i Google Ngram Viewer.

Sen är ju frågan vad Google Ngram egentligen säger. Men i det här fallet kommer i varje fall knappast dåligt OCR att skapa en falsk bild.

  1. Johan Asplund, Teorier om framtiden (Stockholm, 1979), s. 39. []
Publicerat i Framtid | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Forensisk vetenskap

Kommande konferens om forensisk vetenskap som verkar intressant:

Locating Forensic Science and Medicine

In recent years, forensic medicine and science have attained unprecedented visibility, representing a uniquely compelling, and at times contentious, example of applied expertise. Dominated by new laboratory-based techniques, modern practitioners and the public they serve live in an apparent era of forensic infallibility, characterised by precision methodologies deemed capable not merely of solving the most intractable of contemporary criminal cases, but also of retrospectively assessing, and often correcting, conclusions derived from past investigations. The declarative powers of modern forensics have penetrated the public imagination, showcased on in daily newspapers, in best-selling novels and on highly rated television shows. One consequence of this modern fascination with forensics is that it has created a normative standard of forensic truth, determined by the practices and procedures of DNA typing, which has impoverished our ability to recognize, understand, and explain forms of forensic practice operating in other times and other places.

The purpose of this conference is to explore ways, and assess the value, of thinking about forensics, past and present, from a broader, historical and trans-national perspective. The papers and discussion will raise questions about the importance of “location” (temporal and spatial) to the production and enactment of different forms of forensic knowledge – differences in legal systems (e.g. burdens of proof, roles of experts and witnesses), in medical and scientific institutional infrastructure and the degrees of credibility that they sustain, in the skills and distribution of investigative personnel, in financial and practical constraints on investigation, and in the popular cultures of forensics and of criminality within and against which forensic practitioners operate.

By foregrounding these thematic categories and running them through historically and contextually-grounded case studies, we should be able to develop new ways of thinking about forensics as a form of knowing and acting which draws on a range of techniques, technologies, and tacit understandings that extend beyond the normative standards set by our normative present and consider the embodied, particularistic and qualitative dimensions of forensic practices. How, for example, is trace hunting enacted differently by a Punjabi “tracker” and a US trained-sniffer dog, and what if anything links them, in terms of method, rationale, or terms of validation and admissibility? How and why might a poisoning trial in nineteenth-century Calcutta differ – procedurally, epistemologically, rhetorically – from one held in nineteenth-century Lyon? Is a network of forensic science laboratory designed for Empire different conceptually, administratively, or operationally, from one built for use in England, and how might those differences be mapped? How do bodies speak as medico-legal objects in an early twentieth century Beijing mortuary, and how might similarities and differences from those examined in a Parisian mortuary of the same era be significant for appreciating the importance of local variables in pursuit of ostensibly universal bodily truth?

Registration Deadline: 10 July, 2015

Program, anmälan med mera här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Visioneers

Patrick McCray jämför Elon Musk med persongalleriet i The Visioneers: How a Group of Elite Scientists Pursued Space Colonies, Nanotechnologies, and a Limitless Future (Princeton University Press, 2013), en bok jag gillar.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Solförmörkelser

Rebekah Higgitt skriver ett intressant inlägg om solförmörkelsekartor från tidigt 1700-tal. En kombination av avancerad astronomisk beräkningskonst, kartografi, marknader för spridning av tryck och allmänhetens intresse för spektakulära totala solförmörkelser.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Sladdar

Hur svårt kan det vara att tillverka en iPhone-USB-kabel som håller? Jag börjar nästan tro att Apple gör icke-triviala mängder pengar på något så banalt som USB-sladdar.

Publicerat i datorer | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Böcker om papper

Jag läste en recension av tre böcker om papper.1 Mest lovande verkar Lisa Gitelman, Paper knowledge: toward a media history of documents vara. Gitelman är mediahistoriker och Paper knowledge tycks röra sig bland högt och lågt i papprets historia:

Her first chapter studies the overlooked world of nineteenth-century job printing, the production of items such as blank books, trade cards, letter-headed papers, posters and invitations, which were usually printed on small iron hand-presses for a local market. This was a world in which you could get yourself a job as a “ruler of blank books”. So much for mass production.

The next stop on Gitelman’s tour is the America of the 1930s, when scholars were worrying about how research materials were to be preserved, catalogued and made available, and about how best to circulate the fruits of their research given that academic monographs did not sell. (Plus ça change.) They responded by experimenting with numerous reproductive technologies, including carbon papers, mimeographs, hectographs, photo offsets and microfilms.

[...]

Gitelman moves on to reconstruct the culture of the humble photocopy, which is still (just about) with us, focusing on the leaking of the Pentagon papers in 1971 and the circulation of the “Commentary on the Sixth Edition Unix Operating System” (“the most photocopied document in computer science”). Her last chapter brings us to the present day, and to the PDF or “portable document format” which has become a ubiquitous element of our online experience. The PDF represents an attempt to stabilize the digital landscape, creating a visual presentation that will not vary across platforms, and so can be trusted to behave with some of the regularity and reliability of words on paper.

  1. Jason Scott-Warren, ”Up and away”, TLS 17 april 2015, s 22f. []
Publicerat i Media | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Scientific Babel

Ännu en recension av Michael D. Gordins Scientific Babel

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Alexander von Humboldt: Kosmos

En klassiker är, som Mark Twain skrev, en bok som alla berömmer men som ingen har läst. För mig är Kosmos en sådan bok. Funderar därför på att göra den till sommarens läsprojekt.

Här är jag, en idé- och lärdomshistoriker mitt uppe i karriären, och jag har fortfarande inte läst Kosmos. Så kan vi ju inte ha det: gör om, gör rätt!

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar