Test av inlägg

Testar den här inställningen. Den nya posten ser OK ut men inte äldre.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Test av kr

Test med nytt inl

Publicerat i Uncategorized | Etiketter | Lämna en kommentar

Postdoktorstj

En postdoktorstjänst i historia som verkar vara intressant har utlysts i Linköping:

Du kommer att ingå i en miljö med flera nystartade forskningsprojekt på teman som rör kulturella perspektiv på beredskap, krig och säkerhet, samt mediala och vardagliga föreställningar om hot och trygghet. I miljön finns modernhistorisk forskning som är en del av ett större nationellt forskningsprogram om apokalyptiska föreställningar, finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Här finns också ett nystartat projekt om varningsljud och medborgarinformation med historiska, medievetenskapliga och kulturvetenskapliga ingångar, finansierat av Vetenskapsrådet. Vi ser gärna att den forskning du bedriver på ett spännande sätt anknyter till eller vidgar något av dessa teman och att du med din egen forskningslinje stärker och berikar miljön och existerande forskning. Du kommer att arbeta i team med professor Marie Cronqvist och hennes forskargrupp.

Sista ansökningsdag: 1 augusti. Läs mer här.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Per S. Ridderstad och stenstilen


Aktuellt fynd i hyllan med gallrade gratisböcker på institutionen. Per S. Ridderstad hade jag som lärare när jag läste bok- och bibliotekshistoria. Förutom idé- och lärdomshistoria det mest givande ämne jag läst; har fortfarande användning av insikterna därifrån, mer än 30 år senare.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Finnvedens första förekomst

”Rolf och Eskil reste denna sten efter Lifsten, fader sin, som vart död i SkÃ¥ne, i GÃ¥rdstÃ¥nga, och de förde honom till Finnveden.” Forshedastenen Första gÃ¥ngen namnet Finnveden nämns i litteraturen (1000-t).

Publicerat i Historia | Etiketter , | Lämna en kommentar

Ingrid Dunér presenterar sin doktorsavhandling om Julian Huxley och transhumanismen

Imorgon gästas det högre seminariet här pÃ¥ LIR av Ingrid Dunér, Lunds universitet. Hon presenterar sin doktorsavhandling Controlling Destiny: Julian Huxley’s Post-Darwinian Evolutionism and the History of Transhumanism.

Evolutionsbiologen Julian Huxley (1887–1975) utvecklade under sin livstid en ”framtidsreligion” som han skulle komma att kalla transhumanism. Den handlade om människans möjlighet att förbättra sig själv och om mänsklighetens evolutionära framtid. Jag presenterar hans idébygge, sett ur en samtida politisk och vetenskaplig kontext, inte minst den experimentella biologin och arbetet med att avancera Darwins evolutionsteori under första hälften av 1900-talet – och diskuterar frÃ¥gor om varför han sÃ¥g behov av en sÃ¥dan framtidsreligion och hur den kom att utvecklas och spridas efter honom.

Tid: onsdagen den 8 maj kl 15-17
Plats: Humanisten, rum J336.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Välkommen till observatoriet

Det var ett noga regisserat evenemang när Stockholms observatorium i Saltsjöbaden invigdes fredagen den femte juni 1931. Lindblad hade lagt ner mycket möda på att skapa en händelse, en offentlig manifestation av astronomin. Att titta lite närmare på vem som bjöds in och formerna för invigningen säger något om hur astronomerna såg på sin vetenskap, hur man ville placera in sig själva i tidens offentlighet.

Arkivmaterialet gör det möjligt att rekonstruera arbetet med att regissera händelsen. Listan över inbjudna sattes upp i ett slags rangordningsföljd. Först kom, förstås, Kungahuset: Kungen, Kronprinsen och tre ytterligare prinsar, samt Riksmarskalken. Därefter följde statens övre skikt med Stats- och Ecklesiastikministrarna, Statssekreterare, Expeditionschef och 1 Kansliråd i Ecklesiastikdepartmentet, Riksdagens talmän och v. Talmän samt stadens och länets övre skikt: Överståthållaren, Landshövdingen i Stockholms län, några borgarråd.

DärpÃ¥ följde, i inbjudningslistan, ett ”lämpligt antal herrar frÃ¥n Saltsjöbaden”, Presides och v. Presides och sekreterare i arkipelagen av akademier i Stockholm samt Vetenskapssocieteten i Uppsala, KVA:s ledamöter, representanter för Stockholms högskola, ”Astronomer av rang i de nordiska länderna” och representanter för Svenska Astronomiska Sällskapet. Och sÃ¥ förstÃ¥s ”Bankdirektör och Fru K.A. Wallenberg” mfl medlemmar ur finansfamiljen, bland andra Häradshövdingen herr Marc. Wallenberg och herr direktören Jacob Wallenberg; dessutom: ”Bankdirektör Wallenberg borde kanske tillfrÃ¥gas, om han önskar nÃ¥gra inbjudningskort att dela ut”.

De som byggde observatoriet rent fysiskt bjöds in: arkitekten Anderberg, entreprenörerna vid Observatoriebygget: ett flertal direktörer och ingenjörer, målarmästaren Palmqvist och dekorationsmålaren Månsson och så vidare.

Man betonade kontinuiteten med historien varför släktingar till Wargentin och representanter för Jämtlands Gille (bägge kategoriernas inbjudningar ”torde kunna ombesörjas av Nordenmark”, denne entreprenör och historiker som verkade ibland i kulisserna, ibland i öppen dager, de där händelserika Ã¥ren i svensk astronomi frÃ¥n 1919 till 1931 och framÃ¥t). ((Inbjudningslistor och annat material rörande förarbetet inför inbjudan finns i Bertil Lindblads arkiv, kapsel Handlingar rörande allmänna ärenden 1927-1939, F7:B1, mapp O 1931-32, Centrum för vetenskapshistoria, KVA.))

Alla dök förstÃ¥s inte upp, men totalt sett var det ungefär trehundra gäster som deltog och ”som defilerade förbi de utposterade studentmarskalkarna”, som DN skrev i sin artikel (som pÃ¥ förstasidan flankerades av en artikel om efterspelet till Ã…dalen och att flera av ledarna för händelserna där dömts till straffarbete). ((DN 6 juni 1931.)) Kronprinsparet kunde inte vara med, vilket de kompenserade med ett eget besök pÃ¥ observatoriet en tid därefter.

Förstasidan på DN 6 junki 1931


Det som astronomerna inte kunde foga in i sin minutiöst planerade ceremoni, vädret, samarbetade inte; ett kort men intensivt regnoväder gjorde att ceremonin fick hållas inomhus. Där höll Vetenskapsakademiens preses, generaldirektör Wohlin, invigningstalet. Nils Wohlin – som periodvis var Bondeförbundare men 1931 satt i andra kammaren som representant för högern, var generaltulldirektör, chef för Tullverket, och har karaktäriserats som nationalist – nämnde särskilt Knut och Alice Wallenbergs stiftelses roll

förutan vilken donation den nybyggnad vars invigning nu förestår säkerligen icke kunnat inom överskådlig tid förverkligas. Jag uttrycker icke endast Vetenskapsakademins, utan över huvud hela den vetenskapliga astronomiska forskningens, ja, den naturvetenskapliga världens i hela vårt land känslor då jag till akademins här närvarande ledamot, hr Knut Wallenberg, framför akademins akademins varma tack för denna storartade gåva, uttryck för den förnäma patricieranda som svenska stormän tid efter annan under historiens lopp lagt i dagen vid främjandet av fosterlandets kulturella och ideella strävanden.

Efter ytterligare tack till flera höga vederbörande samt observationen att ”det finns fÃ¥ vetenskaper som ha nÃ¥got sÃ¥ säreget lockande och tjusande som astronomin […] en av de starkaste krafterna i tiden för utjämning och fred i en eljest sÃ¥ söndersliten värld” överlämnade sedan Wohlin Vetenskapsakademiens Wargentinmedalj i guld till Nordenmark; det lär ha varit första gÃ¥ngen den präglades i guld, annars hade den förut alltid varit i silver.

Därpå vidtog en promenad till kupolerna (regnet hade upphört) och besiktning av de halvfärdiga teleskopen.

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kampen mellan begäret efter ett eget observatorium och ens moraliska grundsatser

”Hela stan’s lilla fästmö” recenseras i Arbetet 14 februari 1933


I februari 1933 visades filmen ”Hela stan’s lilla fästmö” pÃ¥ Skandia i Lund. Man blir nyfiken pÃ¥ spelet mellan Welgunda, spelad av filmstjärnan Anny Ondra (spelade in 90 filmer, varav nÃ¥gra med Alfred Hitchcock, tillika även känd för ett lÃ¥ngt äktenskap med Max Schmeling) och professor Bock, spelad av Fritz Rasp (spelade i Metropolis). Arbetets filmskribent hyllar Ondras skickliga skÃ¥despeleri och lägger därutöver ”främst märke till fadern-professorn, vilken särskilt i de scener, där begäret efter ett eget observatorium [finansierat med amerikanska pengar] kämpar med hans moraliska grundsatser”.

Ett stenkast från Skandiabiografen låg 1933 Lunds observatorium, där Knut Lundmark nyligen blivit professor. Jag undrar om han såg filmen?

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2024

Konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar, som i år är i Stockholm – Tekniska museet, KTH och Stockholms universitet och med studiebesök på Centrum för vetenskapshistoria, KVA, och Hagströmerbiblioteket, KI – arrangeras 12-14 juni. Programmet finns här. Man kan anmäla sig till konferensen här, sista anmälningsdag är 10 maj.

Läs mer här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Lektorat i idé- och lärdomshistoria, Göteborg

Ett lektorat i idé- och lärdomshistoria är utlyst i Göteborg. Sista anmälningsdag: 15 maj. Läs mer här.

Det är för tillfället lektorat under tillsättning i Uppsala och i Lund och, alltså snart, även i Göteborg. Sammantaget innebär detta en förändring av ämnets lärarstaber; det skall bli intressant att se vilka som får tjänsterna, och vad detta innebär för ämnets utveckling.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kontinuitet och modernitet: Saltsjöbaden den 5 juni 1931

Den 5 juni 1931 samlades omkring 300 gäster för att högtidligt inviga vad som var ett av norra Europas bäst utrustade astronomiska observatorier. Invigningen skedde med pompa och ståt: HM Konungen var där liksom prinsarna Carl och Eugen, statsminister Carl Gustaf Ekman, akademiker från när och fjärran inte bara från astronomin, donatorn bankdirektör Knut Wallenberg, ett flertal ledamöter för KVA och så vidare och så vidare.

Instrumenten var, trots idogt arbete av Bertil Lindblad och de instrumentfirmor han samarbetade med, inte i helt användbart skick än; dubbelrefraktorns objektivlinser, till exempel, hade ännu inte levererats och injusterats. Teleskop i denna storleksklassen var inte någon lagervara som beställdes off the shelf; den digra korrespondensen mellan Bertil Lindblad och firmorna Carl Zeiss och Grubb, Parsons & Co. (samt ytterligare firmor som levererade kringinstrument) som finns bevarad i Lindblads personarkiv visar med all önskvärd tydlighet detta. Det var ett mycket storskaligt instrumenttekniskt pussel som lades där uppe på Karlsbaderberget, och att allt inte var helt klart för användning den femte juni 1931 är inte alls konstigt; akademiens observatoriekommitté hade trots allt fattat beslut om byggstart den 21 september 1929.

Men det var en nysatsning: efter en sparsamhetens tid, fick här en ”onyttig” världsbildsskapande vetenskap som astronomi stora resurser för att bedriva forskning, det var tydligt att här fanns ett mycket modernt observatorium som nu gjorde det möjligt för svenska astronomer att frÃ¥n svensk mark bedriva frontlinjeforskning. Därav de mÃ¥nga yttrandena som hyllade denna moderna anläggning. ”Högstämt tal om astronomi och framtid” löd rubriken pÃ¥ Dagens Nyheters förstasida den sjätte juni, under en bild av Gustaf V och Bertil Lindblad, bägge i cylinderhattar, vid dubbelrefraktorns okularände. Svenska Dagbladets förstasida, samma dag, talade pÃ¥ rubriknivÃ¥ om ett ”högsäte för modern astrofysik”. Samma artikel berättade om att ”[d]e stora instrument som uppställts vid observatoriet i Saltsjöbaden kunna tack vare den Wallenbergska stiftelsens frikostiga donation sägas stÃ¥ pÃ¥ höjden av nutida teknik och göra institutionen till en av de bäst utrustade i Europa.”

Men invigningen glömde inte astronomihistorien. Vid invigningen fanns ett inte obetydligt betonande av historiska band bakÃ¥t, inte minst den store Wargentin, det gamla observatoriets ledande gestalt. ”Som astronom, statistiker och vetenskapsakademiens mÃ¥ngÃ¥rige sekreterare och styresman var han känd och erkänd i hela den vetenskapliga världen, en värdig samtida till Linné” yttrade en hänförd SvD-skribent. ((”GÃ¥va av jämtar till Observatoriet”, SvD 5 juni 1931)) Artikeln berättade om det faktum att Jämtlandsgillet gjort en insamling bland jämtar i sÃ¥väl Stockholm som i hembygden för att fira sjuttonhundratalsastronomins och Jämtlands viktigaste bidrag till svensk astronomihistoria. Wargentin, prästson frÃ¥n jämtländska Sunne, hyllades med en byst (”som vilar pÃ¥ en sockel av jämtländsk marmor”) huggen av Olof Ahlberg, vilken vid invigningen överlämnades till observatoriet där den tronade i biblioteket. Det gör den fortfarande.

Olof Ahlbergs byst av Wargentin, oktober 2023.

Wargentin är inte den enda tråden bakåt i historien vid invigningen 1931. Den minnesskrift som gavs ut i samband med invigningen 1931, och som bland annat delades ut på plats den 5 juni, består till 16 sidor av 55 av en historisk exposé av det gamla observatoriet, med N.V.E. Nordenmark vid pennan. ((Minnesskrift vid invigningen av Stockholms observatorium i Saltsjöbaden fredagen den 5 juni 1931. Stockholm: K. Vetenskapsakademien, 1931.)) Man bygger nytt, här kommer den nya astronomin, och samtidigt vill man lyfta fram och synliggöra trådarna bakåt i tiden.

Det är förstÃ¥s inte det enda exemplet pÃ¥ historiebruk bland svenska astronomer i början av 1900-talet. I själva verket kan man nästan tala om ett traditionsskapande, ett närmast performativt hyllande av föregÃ¥ngarna som blir till ett slags koordinatpunkter som man tar spjärn mot. Svenska astronomer hyllade Tycho (som förvisso var dansk, men det spelade inte sÃ¥ stor roll), vid jubileer. Tycho blev till ett slags resurs; till exempel när Astronomische Gesellschaft, det världsledande astronomsamfundet samlades till möte i Lund 1904 skeppade man över alla konferensdeltagarna till Ven. ((Holmberg, Gustav. Till minne av Tycho Brahe 2001. Stockholm: Observatoriemuseet, 2001. Holmberg, Gustav. ”’Nordisk forsknings riddarsaga’: Tycho och astronomins minneskultur omkring 1900”. I Lärdomens bilder: Festskrift till Gunnar Broberg, redigerad av Elisabeth Mansén och Svante Nordin. Stockholm: Atlantis, 2002.)) Astronomernas Populär astronomisk tidskrift hade inte sällan artiklar med astronomihistoriskt innehÃ¥ll. Flera astronomer engagerade sig i mer eller mindre framgÃ¥ngsrika försök att vÃ¥rda och eventuellt gräva ut kvarlämningarna efter Stjärneborg och Uraniborg. Nordenmark skrev, pÃ¥ sin Ã¥lders höst, en inte helt tillförlitlig historik över himmelsforskningen i Sverige. ((Nordenmark, Nils V. E. Astronomiens historia i Sverige intill Ã¥r 1800. Uppsala, 1959.)) Och Lundmark blev närmast passionerad i sitt historieintresse och samlade kring sig flera intresserade även humanister av olika slag (Ã…ke Ohlmarks!) i ”Samfundet för astronomisk historieforskning” frÃ¥n 1930-tal till tidigt 1950-tal. ((Holmberg, Gustav. Reaching for the Stars: Studies in the History of Swedish Stellar and Nebular Astronomy, 1860-1940. Lund: History of science and ideas department, Lund university, 1999, s. 190-199.))

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst som biträdande universitetslektor utlyst i Uppsala

En tjänst som biträdande universitetslektor i idéhistoria är utlyst i Uppsala. Sista ansökningsdag: 19 mars. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Lektorat utlyst i Lund

Ett lektorat i idé- och lärdomshistoria är utlyst i Lund. Sista ansökningsdag: 1 april. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i datorhistoria

En doktorandtjänst i mikrodatorteknikens kultur-, media- och politiska historia vid universitetet i Luzern är utlyst:

This position is part of a project funded by a Starting Grant Fellowship of the Swiss National Science Foundation titled «The Microcomputer as a Medium of Transformation, 1980–2000». Project leader is Ass.-Prof. Dr. Gleb J. Albert. The team, consisting of three persons, aims at analysing the role of the microcomputer in the political, economic and social upheaval in the 1980s and 1990s in East and West Europe from the perspective of cultural, economic and media history.

The PhD position constituted the sub-project ”The Microcomputer as a Medium of Communication“. Based on archival sources, contemporary publications and oral history interviews, the PhD project should explore the role microcomputers played in practices of communication within the Eastern Bloc or across the bloc divide. Before the internet breakthrough, microcomputers were rather “black boxes” than communication machines. Nevertheless, microcomputers functioned as media of communication and knowledge transmission – either through means such as cassettes, floppy disks or modem networks, or, in a more general way, as machines that brought people in contact with each other over their (mis-)usage. With hundreds of thousands of Western microcomputers being in private possession all over the Warsaw Pact countries (and non-aligned Yugoslavia), and with domestic home computer models being produced in several of these countries, the microcomputer as a means of communication played a crucial, yet massively understudied role in the social and political transformations of the 1980s and 1990s.

The PhD project should constitute a case study on microcomputers as media of – ideally transnational – communication in two or more countries of the Eastern Bloc, or an Eastern Bloc country and the world beyond the Iron Curtain. The nature of the connections formed through such communication can be manifold – hobbyist (hackers, gamers etc.), political (dissident networks), religious, artistic etc. The geographical focus can be chosen by the PhD candidate according to his or her competences and interests in coordination with the supervisor. The project is situated on the crossroads of cultural, political and media history. The PhD thesis can be written and defended either in German or in English.

Läs mer här.

Sista ansökningsdag: 11 mars.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i Umeå

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst i Umeå. Sista ansökningsdag: 10 mars. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar