Observatory Sites and Networks since 1780

Projektet Observatory Sites and Networks since 1780 är en spännande astronomihistorisk satsning som precis startat under ledning av Louise Devoy och Rebekah Higgitt. 6-8 december organiseras en workshop med ett intressant program.

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i idéhistoria utlyst vid Umeå universitet

Ett lektorat i idéhistoria är utlyst vid Umeå universitet.

En, tycker jag, intressant formulering finns en bit in i utlysningstexten. Där nämns de delar av ämnet idéhistoria som redan är väl företrädda vid Umeåinstitutionen och att man vid tillsättningen vill fästa vikt vid sökanden som arbetar inom dessa områden, en ambition från ämnesledningen om fortsatt specialisering på styrkeområden:

En ansenlig del av undervisningsinnehållet har inriktning mot vetenskapshistoria, teknikhistoria, medicinhistoria och miljöhistoria. Stor vikt ska därför fästas vid undervisningsskicklighet och vetenskaplig skicklighet inom dessa idéhistoriska inriktningar.

Sista anmälningsdag: 10 januari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i naturalhistoriens kultur- och vetenskapshistoria utlyst i Oslo

En doktorandtjänst i naturalhistoriskt samlande i Norge under 1800-talet är utlyst vid universitetet i Oslo:

In the Afterlives of Natural History project we investigate natural history as a set of specific practices. Following the “end of natural history” in the late 18th century (Lepenies 1976), knowledge about the vast, infinitely complex object of nature was distributed across a wide range of disciplines, including biology, geology, chemistry, and physics, but also history, folklore and anthropology. We look for a fellow that will study collecting practices in the 19th century, with a focus on natural history collecting. How was 19th century Norwegian natural history collecting organized and practiced? And how were humanist and naturalist practices intertwined? The person appointed will be an important contributor to one subproject, as well as an important participant in the entire research team. We will develop experimental workshops and labs where we probe and discuss the history and contemporary importance of natural history as well as how natural history practices can help us develop new ways of working across disciplines.

To apply you must submit a project proposal that focuses on collecting in the 19th century, outlining research questions, methodological choices and what kind of empirical material you plan to use. This fellowship will be part of subproject 3, which will investigate the relationship between natural history and humanist collecting in the 18th century.

Doktorandjänsten ingår i forskningsprogrammet Afterlives of Natural History under ledning av Brita Brenna.

Sista ansökningsdag 15 december. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Postdoktjänst i vetenskapshistoria utlyst vid ETH Zürich

En treårig tjänst som postdoktor är utlyst vid ETH i Zürich, med inriktning mot livsvetenskapernas eller humanvetenskapernas vetenskapshistoria:

Applicants should pursue a research project in the following research area: The history of the sciences in the 20th century, with a focus on the life sciences or human sciences.

Ideally, but not compulsory, your project will complement the current research themes of the chair group (history of academic publishing and history of the book, photography between science and art, philosophy and science between academia and the public sphere, history of applied humanities, knowledge and counter-knowledge).

The position is limited to a period of three years. Salary is as per ETH-regulations for scientific personnel.
Your profile

The successful candidate is expected to conduct her or his own original research and fulfill teaching duties independently and from an interdisciplinary perspective. She or he will hold a PhD, obtained no longer than five years ago, in the history of science, science studies, or philosophy of knowledge.

Sista ansökningsdatum: 30 november. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Julia Ravanis medverkar i Babel

Julia Ravanis diskuterade sin bok Skönheten i kaos (Natur och kultur, 2021) i gårdagens avsnitt av Babel. Ett intressant samtal som går att se här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Docentjänst i teknik och genus utlyst på Chalmers

En docenttjänst i teknik och genus är utlyst vid Chalmers. Här är information hämtat från ett utskick från Per Lundin:

Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers utlyser en docenttjänst i teknik och genus (associate professor in gender and technology). En docenttjänst är likt ett universitetslektorat en fast tjänst, men villkoren är bättre. I den här tjänsten ingår dessutom en fullfinansierad doktorandtjänst (5 år) och postdoktorstjänst (2 år). Tanken är alltså att innehavaren ska bygga upp en forskargrupp på området.

Vi ser gärna historiker som sökande!

Läs mer här.

Deadline: 15 november, 2021

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, HT21

Här finns schema för höstterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, som är ett samarbete mellan STS på Chalmers och idé- och lärdomshistoria på Göteborgs universitet.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Uppdrag i universum: en bok om Sam J. Lundwall

Jag läste Jonas Ellerström, Karin Lundwall och Johan Melbi red., Uppdrag i universum: en bok om Sam J. Lundwall (Stockholm: Tragus förlag, 2021).

Tyvärr finns inte Deltas arkiv kvar. Någonstans längs vägen tröttnade Sam J. Lundwall på slitet och släpet, de ekonomiska bekymren och bristen på uppskattning, och lade ner Delta, Fakta & Fantasi AB, Jules Verne-magasinet; de förlag, företag och tidskrifter som var olika facetter av individen Lundwall. Massor av makulatur blev det, enligt ryktena: osålda böcker gick till tippen och alltså även mycket av Lundwalls arkiv. ”Delta dog långsamt och är nu helt borta. Förlagets omfattande arkiv förstörde jag i samband med en flytt för några år sedan” citerar Jerry Määttä Lundwall.1

Återstår alltså för Määttä och andra att pussla ihop en bild av fenomenet Lundwall med andra källor än ett matigt förlagsarkiv. (Speciellt många intervjuer verkar Lundwall inte heller ge.) Den här antologin är ett läsvärt och tidigt försök att försöka fånga den specielle Lundwall och dennes betydelse för SF, fantasy, skräck; fler lär tillkomma av framtida litteraturhistoriker, kulturhistoriker, idéhistoriker, fans och andra.

Som alla antologier är den spretig. Jag har egentligen inte förstått den ganska vanliga spretighetskritiken mot antologier – en antologi skall tillåtas ha, tycker jag, en viss rikedom på perspektiv, på skilda tonlägen – och här finns alltså flera ingångar till Lundwalls gärning, flera facetter på den lundwallska diskokulan. Antologin öppnar starkt med Jörgen Jörälvs bidrag som, som flera andra bidrag, börjar i ett personligt anslag: kioskpocketar med rymdmonster och robotar, folkbibliotek på landsbygden, i det här fallet Marieberg utanför Örebro, med sf-avdelningar drar den unge Jörälv in i SF-sfären och därmed, närmast per definition, till de gula Deltaböckerna och Jules Verne-magasinet. Han börjar samla och föra bok, han bibliograferar Lundwalls utgivning (en icke-trivial uppgift). Här, i antologibidraget ”Science fiction, fantastik och futurism i JVM” får vi ett slags biografisk och kronologisk struktur till Lundwalls utgivning.

Personligt hållet är även Maria Vedins välskrivna bidrag, hon skriver här från både läsarens och författarens perspektiv. Hon banade sig väg ”genom en svårnavigerad skog av arbetarklassbakgrund, provinsiell härkomst och en familj där litteratur höjdes till skyarna, men där jag själv som vuxen, med mitt skrivande, inte passade in”, och Lundwall betydde mycket för hennes resa mot författarskapet.2

Jerry Määttäs bidrag liknar på ett sätt Jörälvs. Här har vi litteraturhistoria i ett slags litteratursociologisk slash publishing studies-version. Stabilt, pålitligt. Määttä är en empiriker, precis så som jag vill ha mina litteraturhistoriker (och idéhistoriker!).

Elisabeth Mansén gör i sitt läsvärda bidrag ett sådant där idéhistoriskt svep genom århundradena – från Campanella till Bellamy, Bacon och More till Claës Lundin och Axel Danielsson – och ger en introduktion av utopihistorikern Lundwall.

Så följer några bidrag som behandlar det som kanske kan kallas den intermediale Lundwall. Han var verksam som trubadur som gav ut skivor (Katarina Andersson), han studerade på Christer Strömholms fotoskola och gjorde i början av sitt yrkesliv några TV-produktioner och även filmer i sf-fandom (Anders Bellis).

Jonas Ellerström har också ett personligt anslag, han berättar om hur han köpte King Kong Blues på Törnqvists bokhandel i Landskrona 1977 och uppehåller sig vid den innan han går vidare i en diskussion om Lundwalls skönlitterära författarskap. John-Henri Holmberg skriver om fanzineutgivaren och -skribenten Lundwall. Karin Lundwall skriver om hur det var att växa upp i ett hem som dotter till en hyperaktiv förläggare, författare, kritiker i ett område av litteraturen som då, för länge sedan, nog ofta ansågs ligga utanför den fina litteraturens gränser. Hennes text tillhör de bästa – vilket inte vill säga lite, det här är en bra antologi – och mest läsvärda bidragen i den här vänboken. Avslutningsvis kommer ett återtryck av en Sam J. Lundwalltext om hur han som ung mötte fantastiken i form av Jules Vernes Begums femhundra miljoner och Bunyans Kristens resa, följt av några alldeles för fåtaliga sidor om bland annat sf-fandom i det sena femtiotalet

Läs även Tomas Cronholms recension.

En läsvärd bok om en märklig gärning. Köp den på SF-bokhandeln.

  1. Jerry Määttä, ”Om Delta, Fakta & Fantasi och förläggaren” i Jonas Ellerström, Karin Lundwall och Johan Melbi red., Uppdrag i universum: en bok om Sam J. Lundwall (Stockholm: Tragus förlag, 2021), 47-95, 68. []
  2. Maria Vedin, ”Med smak för det fantastiska”, i Jonas Ellerström, Karin Lundwall och Johan Melbi red., Uppdrag i universum: en bok om Sam J. Lundwall (Stockholm: Tragus förlag, 2021), 37-45, 37. []
Publicerat i SF | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Postdoc i vetenskapshistoria vid National Museums Scotland

En postdoc i ett projekt om vetenskapliga instrument, förlagd till National Museums Scotland, är utlyst; en möjlighet att arbeta med intressanta vetenskapshistoriker som Liba Taub och Rebekah Higgitt:

The AHRC-funded project ‘Tools of Knowledge: Modelling the Creative Communities of the Scientific Instrument Trade, 1550-1914’ commenced in January 2021 and is led by Professor Liba Taub of the University of Cambridge. The project will assemble a large volume of diverse data and apply cutting-edge methods of digital analysis to explore almost four centuries of the scientific instrument trade in Britain and Ireland. It aims to provide highly accessible information on the history of science, as it relates to commerce, industry, teaching, and questions of local, national and international geography.

As the ‘Tools of Knowledge’ Researcher, you will be based at National Museums Scotland, which holds a significant collection of historic scientific instruments. You will work with the project team, particularly Dr Rebekah Higgitt, Acting Keeper of Science & Technology at NMS and Dr Alex Butterworth (Sussex Humanities Lab, University of Sussex), to help develop and contribute to a number of defined case studies on the locations, movements and contexts of instruments and makers in the eighteenth and nineteenth centuries. These case studies are designed to help the project team expand and remodel the existing dataset, Scientific Instrument Makers, Observations and Notes (SIMON), which comprises more than 10,000 records on individual instrument makers and firms, and to create new historical knowledge and develop new ways of interrogating and visualising the data.

Qualified to postgraduate level, you will have specialised knowledge of either – and a demonstrable interest in both – the history of scientific instruments and/or techniques of data modelling and digital analysis of historical and collections data. You must have proven research ability, be able to work effectively to meet deadlines, both independently and as part of a team, and possess excellent communication and ICT skills. You will be expected to travel to undertake research at other institutions, including project partners Royal Museums Greenwich and the Science Museum, London, as well as to attend project meetings, workshops and conferences.

Sista ansökningsdag: 28 juni. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Postdoc om intelligenstesternas vetenskapshistoria

En postdoc om intelligensmätningarnas vetenskapshistoria är utlyst vid universitetet i Oslo:

The overall goal of the research project is to shed light on the interplay between social, cultural and scientific aspects in the development of intelligence testing in Norway from around 1990 to the present. The position is devoted to the project’s Work Package 1 (WP 1), which deals with the development and use of the most common IQ tests in Norway from 1990 to the present, and focuses on the tests’ role as scientific and technological tools for diagnosing intellectual disability.

Sista ansökningsdag 31 juli. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Sommarkurs i astronomihistoria, 7.5 hp

Från kaos till kosmos: astronomins historia är en sommarkurs på 7.5 hp som ges av idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet, med Johan Kärnfelt och undertecknad som lärare. Anmälan senast 15 mars via den här sidan.

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Kunskapshistorisk sommarskola

En sommarskola i kunskapshistoria anordnas vid Centrum för kunskapshistoria, Lunds universitet, 23-26 augusti. Ansökningar senast 15 mars. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

Utlysning: digital vetenskapshistoriker, Centrum för vetenskapshistoria

En tjänst som vetenskapshistoriker med inriktning mot digitala metoder är utlyst vid Centrum för vetenskapshistoria:

Är du intresserad av att arbeta med digitala metoder utifrån spännande vetenskapshistoriska arkiv? Är du disputerad i vetenskapshistoria eller motsvarande? Då kanske du är intresserad av en visstidstjänst som digital vetenskapshistoriker vid Centrum för vetenskapshistoria på Kungl. Vetenskapsakademien.

Visstidsanställning två år, 50 %. Sista ansökningsdag 31 mars. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet

Schemat för det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet i Göteborg – ett samarbete mellan Avd. för teknik, vetenskap och samhälle vid Chalmers och idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet – kan laddas ner här.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Botany, Trade and Empire: Exploring Kew’s Miscellaneous Reports Collection

Den här digitala tredagarskonferensen den 2-4 mars låter intressant:

Kew’s Miscellaneous Reports Collection is a major resource relating to colonial and global networks of economic botany and scientific activity between 1850-1928.

The Collection contains 772 volumes of unique archival and rare printed material which provides evidence of the plants and plant products, botanists, commercial interests, and gardeners, moving across an expanding web of botanic gardens and agricultural and forestry stations.

It holds huge potential for both historical and scientific research, including imperial history, the use of plants by indigenous communities, medicine, nutrition and health, the environment, as well as anthropology, ethnography, and agricultural history.

It is also a crucial source of evidence for critically examining and confronting Kew’s own history and colonial role.

Registrering: senast 24 februari kl 17 UTC. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar