Vad händer med din GPS-mottagare den 6 april?

Dataformatet som används av GPS-mottagare innehåller ett värde som är antalet veckor sedan en startpunkt längre tillbaka i tiden. Värdet anges av tio binära bitar, det kan därmed ange upp till 1024 veckor, därefter nollställs värdet. En artikel på The Register påpekar att nyare GPS-utrustning klarar av den här övergången automatiskt, men att hårdvara som är uppemot tio år gammal eller äldre kan ha svårt att automatiskt klara nollställningen av denna “time stamp”i GPS-signalen. Användare uppmanas att uppdatera mjukvaran i utrustningen och/eller kontrollera med tillverkaren.

GPS-mottagare finns lite varstans idag, inbyggda i mängder av system. GPS förenar storskaliga fenomen som satellitsystem med näraliggande ting som den “smarta” klockan som loggar joggarens löprunda eller en bils navigationsutrustning. GPS är ett slags infrastruktur. Vetenskapshistorikern Paul N. Edwards har sett sådana system som emblematiska för moderniteten; de verkar som ett samhälleligt kitt. Edwards talar om infrastrukturer som samtidigt formar och formas av modernitetstillståndet, alltså ett slags “co-construction”. Infrastrukturer länkar samman makro-, meso- och mikroskalor av tid, rum och social organisation och bildar därmed en stabil grund för moderna samhälleliga världar. “To be modern is to live within and by means of infrastructures, and therefore to inhabit, uneasily the intersection of these multiple scales.”1

Den första helgen i april kommer ett slags experiment utföras som kanske säger något om denna infrastruktur. Risken är förstås att en del utrustning från 2010 eller tidigare fortfarande används och inte är uppdaterade. Kommer taxibilar och långtradare åka helt vilse, kommer logistiksystem som hanterar flödet av varor få fnatt? Eller kommer allt att löpa på som vanligt? Det återstår att se.

[via Slashdot]

  1. Paul N. Edwards, ”Infrastructure and Modernity: Force, Time, and Social Organization in the History of Sociotechnical Systems”, i Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, och Andrew Feenberg (Cambridge, Mass., London: The MIT Press, 2003). []
Publicerat i standardisering | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Aristoteles och biologin

Förra torsdagens avsnitt av In our time behandlar Aristoteles och biologi. Se även här om Aristoteles och biologi.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i vetenskapshistoria utlyst på Chalmers

Doktorandtjänst i vetenskapshistoria utlyst på Chalmers. Sista ansökningsdag 31 mars. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria utlyst vid Lunds universitet

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria är utlyst i Lund. Tjänsten ingår i den nationella forskarskolan i historia. Sista ansökningsdag 1 mars. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria utlyst vid Södertörns högskola

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst vid Södertörns högskola. Sista ansökningsdag 18 februari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria, idéhistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet VT19

Vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarbete mellan STS på Chalmers och LIR på Göteborgs universitet, drar nu igång. Schema för vårterminens aktiviteter finns att ladda ner här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Tre länkar

Johan Östling recenserar KVA-boken i en streckare.

En annan bra och aktuell streckare: Per Högselius skriver om stenkolets historia.

En bra artikel om egyptiskt lantmäteri och agnotologi på JHI Blog signerad Chloe Bordewich.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst i idéhistoria utlyst vid Karlstads universitet

En tjänst som universitetslektor i kulturstudier med idéhistorisk inriktning vid Karlstads universitet är utlyst. Tjänsten är på 50% och tidsbegränsad till 12 månader (med möjlighet till förlängning).

Idéhistoria i Karlstad ingår i kulturstudier:

Kulturstudier rymmer även kurser i idéhistoria motsvarande A- och B-nivå, vilka utgör fördjupningar inom programmet och även kan läsas fristående. Nu söks en universitetslektor som dels har allmän kompetens inom kulturstudier/kulturpolitik, dels specifik kompetens i idéhistoria. Lärare vid Karlstads universitet med idéhistorisk kompetens är även efterfrågade på vetenskapshistoriska och vetenskapsteoretiska moment inom andra discipliner, inklusive forskarutbildningen.

Deadline är 26 november. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kulturarvssektorn och de proprietära plattformarna

I veckan kom nyheten att Flickr raderar en stor mängd bilder; de nya ägarna till fotodelningssajten, köpt från Yahoo tidigare i år, tycker att det är fel att erbjuda användarna 1 tb fritt lagringsutrymme.

Händelsen påminner mig om när en chef inom kulturarvssektorn för omkring tio år sedan övervägde att placera museets bildsamling på Flickr. Han fick stöd av en kollega, medan jag kritiserade tilltaget att lägga kulturarvssamlingar på proprietära plattformar som institutionen saknar kontroll över.

Jag tyckte då att museerna i fråga borde bygga sin nätnärvaro själva (med verktyg som Omeka) istället för att förlita sig på kommersiella plattformar.

Det tycker jag fortfarande.

Publicerat i Museer | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Utlyst tjänst i miljöhumaniora

En tjänst som förste forskningsassistent är utlyst vid den miljöhumanistiska forskargruppen kring Erland Mårald på idéhistoria i Umeå:

Projektbeskrivning
Miljöhumaniora är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som undersöker angelägna miljöfrågor med fokus på idéer, kulturell förståelse, historisk förändring, beteendemönster, värderingar och rättvisa. Här ingår också en vilja att främja samarbete och diskussion mellan forskning och samhälle för att hantera miljöutmaningar. Anställningen är kopplad till Future Forests, en tvärvetenskaplig forskningsplattform för skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, SkogForsk och Umeå universitet. Den anställde kommer att ingå i denna forskningsmiljö tillsammans med postdoktorer och seniora forskare. Anställningen är placerad vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.

Arbetsuppgifter
Som förste forskningsassistent förväntas du genomföra miljöhumanistisk forskning om skog och mångbruk med relevans för Future Forests forskningsområden. Frågan om skog och mångbruk kopplar till diskussioner om klimat och skog; hantering av skogsbränder, äganderättsfrågor; former av brukande och skogsskötsel; skogens olika värden; konflikter om skog samt samverkansprocesser för att utveckla den skogliga samhällsarenan. Den som antas till tjänsten kommer att utveckla den konkreta forskningsuppgiften i samarbete med forskare inom Future Forests. Resultaten från arbetet förväntas resultera i internationella vetenskapliga artiklar där du kan agera både som huvud- och medförfattare. Arbetsuppgifterna består främst av egen forskning men även av samarbete med övriga forskare inom forskningsplattformens ramar.

Deadline 26 november. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Universitetens upphandling av resor och resebranschens järnvägsimpotens

Det stör mig att det skall vara så mycket svårare att med några enkla klick boka och betala internationella resor med tåg än med flyg. Ibland har jag brukat tänka att det här vore ett gyllene läge för EU att ta i med stora regleringshårdhandskarna och skapa ett flygresor.se (eller annan valfri flygbokningssajt) för järnvägarna.

Men inspirerad av en tweet av Tom S. Karlsson har jag börjat fundera på om inte den svenska universitets- och högskolesektorn skulle kunna utöva lite konsumentmakt för att förenkla utrikesresande med tåg. Universiteten skulle kunna ställa som krav, när man upphandlar resebyråtjänster, att leverantörerna skall kunna erbjuda tågresor i större utsträckning än vad som sker nu.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Observationsjournalen

I sin recension av Hetty Saunders biografi över fågelskådaren och pilgrimsfalksfantasten J.A. Baker fångar Jeremy Monytt upp ett citat som rör observatörens känslor. Baker skriver att “[e]verything I describe took place while I was watching it” men noterar sedan “I do not believe that honest observation is enough. The emotions and bevahiour of the watcher are also facts, and must be truthfully recorded”.1

Det fick mig att fundera på en sak vad gäller amatörastronomers observationsjournaler.

Observationsjournaler är en användbar materialkategori för historiker som studerar amatörastronomins historia. Den kan samtidigt vara lite svåråtkomlig för historikern; hur bevaras de, egentligen, vem får tillgång till dem? Proffsens observationsjournaler är förstås ofta bevarade i arkiv men för amatörerna som befinner sig i mer vildvuxen terräng arkivmässigt är situationen annorlunda. De stora amatörernas observationsjournaler kanske överlever (eller de som samtidigt råkar vara universitetsbibliotekarier och är noga med att arkivera materialet, som Wilhelm Norlind.) Men bortom arkivens trygga förvar ligger i dagsläget mängder med observationsjournaler. Den brittiska amatörorganisationen BAA arbetar med att samla in och bevara observationsjournaler.

Observationsjournalen är en högst väsentlig del av den arsenal av ting som amatörastronomer omger sig med när de observerar: till teleskopet, okularet, den rödfärgade ficklampan, vinterkläderna, kollimeringsinstrumentet, stjärnkartan kan läggas observationsjournalen; alla skall de finnas inom räckhåll för observatören i mörkret, de skall fås att fungera som ett slags ensemble under observationspasset.

De pekar framåt, åt det som händer efter observationspasset. De är ett gränssnitt mellan den omedelbara upplevelsen av stjärnhimlen och minnet av observationerna; väl samlade och sparade erbjuder de ett minnesgalleri som gör det möjligt att ordna minnena av mötena med stjärnhimlen. Mer vetenskapligt lagda amatörer använder journalen för att noggrant anteckna variabla stjärnors magnituder eller kometers kondensationsgrad, data som senare rapporteras vidare till internationella databaser för att ingå i den samlade kunskapsmassa om de dynamiska himmelsfenomenen som amatörer bidrar till. För den amatör som däremot är mer intresserad av att fånga djuprymdsobjekt och att lära sig att se svaga nyanser i nebulosor och galaxer är observationsjournalen förstås också viktig; den hjälper till att vidareutveckla observatörens skicklighet.

Några av mina observationsjournaler

Det finns olika slags stilar av observationsjournaler. Några föredrar fina klotband, andra kollegieblock. Själv föredrar jag relativt småskaliga böcker med linjerat papper som lätt går ner i fickan (även om jag även har en större olinjerad journal med god papperskvalitet för teckningar). De passar utmärkt för mitt huvudsakliga observationsområde, som är visuella observationer av magnituder för variabla stjärnor och en och annan komet samt räkning av solfläckar. Väl inne i stugvärmen för jag sedan över observationerna till de databaser där mina observationer får ett förhoppningsvis långt liv, datapunkter som utgör mina bidrag till de långa serier av övervakning av de föränderliga himmelsfenomenen som redan sträcker sig flera århundraden tillbaka.

Men anteckningsböckerna innehåller ju inte enbart solfläckstal och variabelmagnituder; tid efter annan smyger det sig in någon liten randanmärkning om hur det var att observera, min egen högst personliga upplevelse av kvällen under stjärnorna. Den distinka höstkvällsdoften, ljudet av en igelkott som bökar i lövhögarna på granntomten, känslan av tjugogradig kyla som biter i obehandskade fingrar, upplevelsen av att observera i kortärmad skjorta en ljummen julinatt, meteorologins nyckfullhet och så vidare.

Det finns alltså en affinitet mellan Bakers journalförda skådande av pilgrimsfalkar och amatörastronomernas: observationsjournaler handlar ibland om mer mänskliga ting än naturföreteelser.

  1. Jeremy Mynott, “Insatiable for hawks: the obsession of a ‘reclusive, eccentric’ author”, TLS 13 juli 2018, 3-4, 4. []
Publicerat i astronomi | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Tjänst utlyst på idéhistoria i Umeå

En tvåårig anställning som postdoktor är utlyst på idéhistoria i Umeå. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i medicinsk humaniora

Två doktorandtjänster är utlysta i medical humanities vid Medicinsk Museion, Köpenhamns universitet. Tjänsterna är knutna till forskningsprojektet Microbes on the Mind, lett av Louise Whiteley:

In the last decade, a new scientific research field has grown up around a startling insight: the trillions of bacteria that live in our gut seem to affect how the brain develops and functions. Researchers have begun to investigate the role of gut bacteria in mental conditions such as schizophrenia, depression, anxiety, stress and autism. Whilst this scientific research is still at an early stage, results are already escaping the laboratory and catching the attention of journalists, doctors, and patients alike. This demands humanities research that asks: what does microbiome research mean for our understanding of mental illness and its treatment?

En av doktorandtjänsterna är mer inriktad på vetenskapshistoria/STS, den andra på antropologi/vetenskapssociologi:

The 2 PhD projects will focus respectively on:
• 1) Scientific discourse about the relationship between microbes and the mind. This will include mapping the scientific literature, informed by interviews with scientists, and developing a theoretical framework to guide more targeted analysis of the aspects of scientific research most relevant for our cultural understanding of the microbe/mind relationship. This project will fall roughly within STS or History and Philosophy of Science depending on the eventual focus, and follows previous work examining how neuroscience has shaped our understanding of the relationship between mind and body.

• 2) How connections between microbes and the mind are experienced and perceived by patients, doctors, and consumers. This will include an initial mapping of domains in which these connections are experienced, using materials such as patient blogs, product advertisements, and interviews with doctors and citizens intervening in the microbiome. Focus areas for in-depth textual analysis and fieldwork will then be developed, and interviews conducted to uncover how connections between microbes and the mind are experienced in everyday contexts. This project will fall roughly within the areas of anthropology or sociology of science, depending on the eventual focus.

Ansökan senast 15 november. Läs mer här och här.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Brexit och brittisk vetenskapshistoria

Politisk aktivism är väl kanske inte vad man förknippar med det vetenskapshistoriska fältet. Men det var vad som öppnade konferensen ESHS 2018, som jag precis kommit tillbaka från.

Konferensen var mycket givande på en massa olika sätt, men det får anstå till en senare bloggpost, eventuellt. Nu tänkte jag snarare peka på ett tema som slogs an av arrangörerna i samband med välkomnandet och öppnandet. Konferensen var ett samarrangemang mellan den europeiska organisationens European Society for the History of Science konferens och den konferens som anordnas av British Society for the History of Science. Ihopslagningen av de bägge organisationernas konferenser till en enda ledde till ett mycket matnyttigt program och ett rejält deltagarantal: närapå 700 deltagare.

Men det kunde varit ännu fler.

Programkoordinatorn Frank James skriver nämligen i sitt välkomstord i konferensprogrammet:

Despite assurances that international academic exchange would not be affected by the outcome of the [Brexit] referendum, these are belied by the experience of organising this meeting where many potential speakers from outside the EU had their visas refused by the petty officials of Brittish consulates – and for those potential participants who are not there, I can only apologise on behalf of Britain. The worry, of course, is that in the very near future academics from inside the EU will not be able to freely attend meetings on these islands (and vice versa). Thus, I hope that from this Conference we can send a very loud and clear message that academic unity is vital to developing understanding of how knowledge, culture and society relate – surely something that is crucially important in developing “knowledge economies”.

Ett liknande budskap, en stark markering mot Brexitprocessens negativa sidor för akademiskt utbyte och om brittiska akademikers önskan att även fortsättningsvis vara en del av europeiska akademiska sammanhang samt ett slags uppmaning till politisk aktivism, kom från presidenten för British Society for the History of Science, Patricia Fara, när hon öppnade konferensen.

Att problematiken med akademiska samarbeten över den brittiska gränsen är högst reell blev tydlig på en av sessionerna på SIC 2018 häromveckan. Sessionen innehöll ett paper av en kollega från Turkiet. Kollegan befinner sig för närvarande i Oxford för ett postdokprojekt involverande äldre ottomanska matematiska och astronomiska manuskript och instrument, och vågade inte lämna Oxford för att under några dagar delta i konferensen och sedan återvända till Oxford – risken att inte bli insläppt i landet bedömdes vara för stor, och vederbörande var därför tvungen att utebli.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar