Envar sin egen Sören Holmberg: opinionsundersökningar som citizen science

Som vanligt inför ett val så diskuteras olika opinionsundersökningar: deras resultat, hur skillnaderna mellan olika metoder – telefonintervjuer, nätbaserade enkäter mm – kanske kan slå igenom i resultaten.

Som varandes kvalitativt arbetande vetenskapshistoriker istället för kvantitativt arbetande samhällsvetare så kan jag inte på ett ingående sätt diskutera de olika metodernas för- och nackdelar. Men det borde ju rimligtvis vara så att vissa metoder för opinionsundersökningar har vissa brister. Det är lätt att drabbas av enkätleda och frågeformulärsmättnad, folk kanske känner sig obekväma i telefonintervjuer. Om själva deltagaren i undersökningen, den vars åsikter faktiskt efterfrågas, är osäker på om vederbörande ens vill vara med och svara så borde det väl finnas utrymme för osäkerhet. Om denna ger ett systematiskt fel – det är människor med vissa åsikter som hellre deltar med liv och lust i undersökningar än andra – kan resultatet hamna fel.

Man borde kanske pröva vadslagsningsdata istället? Här är den vars åsikt efterfrågas helt säker på att vilja vara med, är till och med beredd att satsa inte bara sin tid, som i en enkätundersökning, utan även sina pengar.

Frågan är lite annorlunda ställd. I en opinionsundersökning kanske frågan ofta är av typen “Vilket parti skulle du rösta på om det vore val idag?”, medan man på vadslagningsbyrån besvarar frågan “vilket parti tror du kommer att vinna valet?”. Så det blir ju mer en undersökning av vad många människor tror om utgången, inte om många människors egna preferenser. Möjligtvis finns det någon skillnad däri. Vadslagningsdata över politiska val blir som ett slags citizen science-version av sådan där kvantitativ statsvetenskap som man varit så duktig på vid vissa statsvetenskapliga institutioner. Envar sin egen Sören Holmberg.

Brittiska spelare slår vad om utgången av folkomröstningen om EU-medlemskap. Data från Political Odds

I dagsläget leder stanna-sidan med 72 % mot lämna-sidans 28 % i vadslagningsdata inför Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskap. I varje fall enligt data över brittisk bettingdata som hämtas från Political Odds som drivs av Michael Dent. På Political Odds twitterflöde kommenteras snabba svängningar fortlöpande.

Finns det någon svensk motsvarighet? Eller är kvantitativa studier av svensk politisk opinion enbart fokuserad på de metoder som byggts upp under lång tid i organisationer som SIFO, NFO Infratest, SCB? Kanske är en svensk motsvarighet till Political Odds en omöjlighet på grund av en liten eller icke-existerande mängd vadslagningar på svenska politiska val; det är något som skulle kunna förändras.

Update Via kommentar på Twitter tipsas om Sveinung Arnesen och Iowa Electronic Markets.

Arnesen har flera publikationer på området: som den här och den här.

Update 2 Arnesen mfl gör bettinganalyser på spansk valrörelse.

Publicerat i samhällsvetenskap | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tjänster: två lektorat i idé- och lärdomshistoria och en doktorandtjänst i teknik- och vetenskapshistoria

Några tjänster:

lektorat i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, vikariat, deadline 25 maj. Läs mer här.

doktorandtjänst i teknik- och vetenskapshistoria, KTH, deadline 19 maj. Läs mer här

biträdande lektorat i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, deadline 20 maj. Läs mer här

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

En reformerad statistik över forskningsfinansiering

Vid fikabordet nyligen diskuterade vi Akademiska Hus och det faktum att företaget i fråga har ett vinstkrav på sig. Det är ansenliga summor som går tillbaka från universitet och högskolor, nu senast har siffran 6.5 miljarder för 2015 nämnts.

En av kollegorna påstod att dessa pengar regelmässigt så att säga byter departement när de skickas tillbaka in i staten; det hela innebär alltså en överföring från Utbildningsdepartementet till … ja, var de nu tar vägen vet jag inte, men poängen är alltså att vi inte satsar 69 miljarder på universitet och högskolor utan 62.5 miljarder. Att ha ett vinstkrav från statens sida på Akademiska Hus är ju ett val man gjort vid någon tidpunkt och gör att siffran inte riktigt speglar den reella investeringen i högskolesektorn.

Nu är jag själv knappast någon kvantitativt arbetande historiker så det stör inte min egen forskning, men inte sällan förekommer ju sifferuppgifter på utgifterna för utbildning och forskning i såväl debatt som i akademiska publikationer. Man kan tycka att dessa siffror, när de används i sådana sammanhang, borde anges som den reella utgiften, alltså med vinsten avdragen, om avsikten är att belysa hur mycket en viss spallationsanläggning, till exempel, kostar som andel av statsbudgeten, jämföra olika regeringars satsningar på högskolesektorn, med mera. Vinstuttaget kanske dessutom förändras över tid.

Någon borde upprätta en mer realistisk statistik över statens utgifter för forskning och högre utbildning, med data bakåt i tiden som tar hänsyn till vinstkravet på fastighetsbeståndet (som ju dessutom förmodligen varierar över tid, så uppgiften är inte helt trivial att ta fram).

Men det kanske redan är gjort?

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , | Lämna en kommentar

Konferens om synthmusik

Kan man förhålla sig intellektuellt till synthmusik?

Självklart!

Fina exempel i genren är Charlotte Wibergs läsvärda essä “Elektronisk högspänning (FLM nr 30) och Kraftwerkmonografierna Pascal Bussy Kraftwerk: Man, Machine, and Music och Tim Barr Kraftwerk: From Düsseldorf to the Future (with Love).

Internationellt har det börjat dyka upp konferenser där kulturvetare diskuterar just synthmusik. Förra året arrangerades Industrielle Volksmusik for the Twenty-First Century: Kraftwerk and the Birth of Electronic Music in Germany vid Aston University (med en keynote av Stephen Mallinder(!) och även ett i övrigt intressant program) och i mars hålls ett symposium vid University of Edinburgh om Pet Shop Boys med ett spännande program.

Och nu är det dags för Sverige när den åttonde upplagan av konferensen Musik och samhälle arrangeras under tematiken “Musik och elektricitet”. Deadline för anmälan av ämne för presentation: 29 april 2016. Konferensen hålls 6-7 oktober. Läs mer.

Publicerat i Musik | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria i Lund

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria i Lund, sista ansökningsdag 1 mars, är utlyst. Läs mer

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster i Göteborg

Bli min kollega!

Ett antal doktorandtjänster utlyses vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Deadline: 31 mars, informationsmöte om tjänsterna: 2 mars.

Mer information här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad, idéhistoria | Etiketter , , , | 6 kommentarer

Träning för akademiker

Alex Soojung Kim-Pang skriver om vikten av träning för minne, stresstålighet, förmåga till fokusering.

Man kan inte göra annat än att hålla med. Fysisk träning är bra för den intellektuelles arbetsuppgifter. Och förmodligen en bidragande anledning till varför det fysiska är ett så påtagligt inslag i mången universitetskultur. (I höstas var jag på konferens i Cambridge och det var slående hur vältränade många av de studenter jag såg cykla längs Madingley Road eller träna på Jesus Green var, men exemplen kan förstås mångfaldigas såväl i samtiden och historien.)

Min egen träningsdos är högst modest, men mina erfarenheter bekräftar det Pang skriver om. De perioder då jag lyckas hålla en viss regelbundenhet i mina pass på Gerdahallens gym mår jag, allt annat lika, något bättre; två träningspass i veckan räcker långt.

IMG_6839

Inlägget ingår i en serie där Pang bloggar sitt pågående bokprojekt Rest: How Working Less Gets More Done. Som undertiteln antyder är Pang intresserad av att utforska arbetsvanor och betydelsen av att ta vara på och vårda sin vila.

Rekommenderas.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Det finns ämnen och det finns ämnen

I korridoren där jag arbetar (i tre dagar till, jag byter arbetsplats vid årsskiftet) finns det kollegor som håller på med helt olika slags ämnen. Häromsistens, när jag hängde lite med en av doktoranderna på vederbörandes rum, såg jag den här postitlappen. Vissa avhandlingsämnen är mer splatter än andra.IMG_6016

Publicerat i Uncategorized | Etiketter | Lämna en kommentar

Amnesi enligt Facebook och Twitter

Varför är det så svårt att söka sig fram bland gamla inlägg man gjort på Facebook och Twitter?

En vanlig WordPressblogg har, tycker jag, bättre funktioner för att hitta tillbaka till saker man skrivit via fulltextsök i inlägg och kommentarer än vad nätjättarna har. Ofta vet man ju att man själv eller någon kommentator skrivit något för ett eller annat halvår sedan i ett visst ämne och att man därför vill få fram det: kolla om man mindes rätt, stoppa in texbiten i nya sammanhang. På bloggen är detta relativt enkelt till skillnad från Facebook och Twitter.

Det är på något vis som om det ackumulerade värdet av flera års inlägg står sig bättre i min WordPressblogg än på Facebook och Twitter. Inläggen på WordPress är lättare att hitta tillbaka till, att återanvända dem genom att länka in i olika diskussioner på olika plattformar, att ta kontroll över sin text; de ligger lagrade i ett magasin av text byggt med reda och stabilitet medan textlagret på FB och Twitter sakta men säkert sjunker ner och försvinner i digital dy.

Silon sjunker.

Publicerat i nätkultur | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Doktorandtjänst vid Göteborgs universitet

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet utlyser två doktorandtjänster med deadline 7 februari. Tjänsterna kommer att knytas till någon institution vid Handelshögskolan, Humanistiska eller Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Läs mer.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst vid Chalmers

En doktorandtjänst i teknikhistoria på Chalmers är utlyst. Sista anmälningsdag: 7 januari. Läs mer.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Historievetenskapens gränser

Som historiker svänger vi oss ju med olika slags taxonomier. Vi är tidigmoderna historiker, vetenskapshistoriker, kulturhistoriker, teknikhistoriker, filosofihistoriker, idéhistoriker, antikvetare, samtidshistoriker, idrottshistoriker och så vidare och så vidare. Lite lagom luddiga gränser, men ändå ett sätt att indikera vad vi håller på med, vilken del av det stora historieområdet vi slagit ner våra bopålar i. Eller så är vi, som Sten Lindroth sa en gång i tiden, helt enkelt historiker.

Men en del andra tror inte på luddiga gränser alls. Som Institutionen för historia vid University of Idaho, som nu utlyser en tjänst för historiker som håller på med amerikansk kulturhistoria före 1877.

Före 1877, varken mer eller mindre. Klara besked!

Publicerat i Historia | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i forskningspolitik vid KTH

Sista ansökningsdag 11 januari. Läs mer här.

Publicerat i universitets- och forskningspolitik | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandplatser i historia

Många intressanta doktorandprojekt vid School of History, University of Kent har utlysts nyligen.

[via Rebekah Higgitt.]

Publicerat i Historia | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Mobilmaterialitet som flyttar från Lund

Via ett inlägg på Linus Walleijs FB-sida tipsas man om utförsäljningen av prylar tillhörande Ericsson här i Lund. På något vis blir nedläggningen av Ericssons verksamhet så tydlig när de nu lägger ut stora sjok av labbutrustning på internetauktion. Det är bara att klicka in här för att kika på 445 utrop (försäljning senast 17 december) tillhörande en eller flera avdelningar som sysslat med att utveckla modem för 4G-telefoner, centrala delar av inkråmet i våra smartphones som gör att vi kan kolla mejlen på bussen eller uppdatera vår Facebookstatus i kön på ICA.

Vad sägs om att köpa en “Rohde & Schwarz ‘SMP 02’ Microwave Signal Generator 10MHz-20GHz”? Eller kanske en Rubidium Frequency Standard?

Den här utförsäljningen av labbutrustning tydliggör brister – tror jag, rätta mig om jag har fel! – i museivärlden. Jag misstänker nämligen att den här utrustningen och de miljöer som den använts i (och de människor som använt den) knappast har drabbats av någon museipersonals omsorg. Jag tror att det finns ett stort vitt och detaljlöst område på kulturarvssektorns karta över den moderna industrihistorien, enkannerligen de delar som gäller de teknik- och vetenskapstunga industrier som under kort tid växte upp, blomstrade och försvann på några leråkrar i de norra utkanterna av Lund.

Jag hoppas att jag har fel.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar