Svensk vetenskap och Tredje riket

Högre seminariet på LIR gästas av Sven Widmalm som under rubriken “Svensk vetenskap och tysk kulturpolitik under Tredje riket” presenterar forskning från projektet Bruna nätverk bland svenska intellektuella under mellankrigstiden och andra världskriget.

tid: onsdagen den 8 november, 15.15 – 17.00.
plats: Humanisten, E322.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Forskningskommunikation

Häromdagen hade vi ett seminarium på institutionen om att kommunicera forskning och samverkan så som det ofta tar sig uttryck för oss idéhistoriker. Fyra seniora forskare hade bjudits in för att kort diskutera sina erfarenheter av varsitt medium. Cecilia Rosengren pratade om sina erfarenheter av att sitta i paneldebatt, Björn Billing om att skriva streckare, Johan Kärnfelt om att hålla populärvetenskapliga föreläsningar för föreningar och undertecknad om att blogga.

För egen del pratade jag om att bloggandet kan fungera som ett slags “low stakes writing”, för att prata med Becker, som ett sätt att hålla igång skrivandet; som ett sätt att laborera med halvfärdiga idéer, inte minst när man läser in sig på ett nytt fält, prövar något nytt verktyg eller försöker bemästra ny litteratur; en halvoffentlig forskningsloggbok; om hur bloggandet kan fungera som sammanlänkande mellan disciplingränser i det balkaniserade akademiska landskapet och mellan akademi och icke-akademi (forskarbloggande kan alltså både vara tredje uppgiften och ett slags akademisk kommunikationsform); om att dela med sig av stort och smått; som en del i empiriinsamling; som en del av att skapa sig ett slags varumärke (jag vet, det är ett hemskt uttryck); och att bloggandet gör detta genom allt ifrån mycket korta bloggposter (inte mycket mer än en länk och en kort kommentar) till längre, närmast essäliknande, texter.

Och så vidare.

Det här är saker som jag diskuterat ett antal gånger förr i olika sammanhang, bland annat på TVHD, på en kurs i forskningskommunikation på KTH, på kurserna i underrättelseanalys på FPI-tiden och inte minst här på bloggen genom åren.

Men vad som inte hanns med på i det korta formatet häromdagen var bland annat hur bloggandet passar in i något större: akademikerns nätnärvaro

För vi skall finnas på nätet. Det tycker jag. Och där är en blogg bara en del av akademikerns nätnärvaro.

Hemsidorna. Man har sin hemsida på institutionens webb – som Cecilia klokt påpekade är det viktigt att denna är uppdaterad; när man rör sig bortom de hemtama miljöer där alla känner till vad man sysslar med i sin forskning och istället hamnar i sammanhang som exempelvis paneldebatter så är institutionshemsidan en given startpunkt för moderatorer och andra som skall kolla upp vad man sysslar med. Här slarvar många.

Men jag tycker att man förutom att ha en institutionshemsida även skall ha en egen hemsida. Det händer ju faktiskt att man flyttar runt i det akademiska systemet. Själv registrerade jag www.gustavholmberg.com den 30 mars 2002. Då arbetade jag på Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, sedan har jag arbetat på Forskningspolitiska institutet och nu är jag på den institution, LIR, där idé- och lärdomshistoria huserar på Göteborgs universitet. Man flyttar alltså runt, och därför kan det vara en idé att även, förutom institutionshemsidan, ha en alldeles egen adress på nätet så att man slipper flytta över alla dokument och så när eller om man byter institutionshemvist. Merparten av oss akademiker kommer att vara verksamma på ett antal olika institutioner under en karriär och därför är det en poäng med att ha en egen blogg eller ännu hellre blogg + hemsida vid sidan av den hemsida man har på institutionens webb.

På min hemsida har jag min blogg, kontaktuppgifter på institutionen, information om min forskning och undervisning, publikationslista, information om konferenspresentationer de senaste åren, direktlänkar till nedladdningsbara fulltextversioner av många av mina publikationer med mera. Självklart är denna hemsida länkad till och från min institutionshemsida.

Dessutom: min hemsida har adressen www.gustavholmberg.com medan adressen i universitetets CMS är lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xhogus – det är självklart vilken som är lättast att komma ihåg.

Hemsidan och bloggen ger bra googlejuice och hamnar, om man hållit på ett tag, inte sällan ganska högt upp på googlesökningar. Detta gör att folk som intresserar sig för de saker man forskar och undervisar på hittar fram.

Twitter och Facebook finns jag förstås också på, och jag har ställt in bloggen så att varje gång jag skriver något på den så dyker det upp ett automatiskt genererat inlägg på Twitter och Facebook som länkar till inlägget. En del kollegor har enbart sin nätnärvaro på Facebook eller Twitter, vilket jag själv avråder ifrån. Ett argument är att man syns bättre på Google om man finns på alla tre plattformarna; ett annat argument är att det är lättare – tycker jag – att hitta äldre blogginlägg än att hitta äldre Facebook- och Twitterinlägg; ett tredje argument är nätpolitiskt: man bör inte lägga all sin akademiska nätnärvaro på kommersiella siloplattformar drivna av företag.

Varför? Varför inte? Självklart kan man hitta på motargument mot nätnärvaron – det tar tid, man slaskar runt på webben istället för att sitta på UB och forska – men min erfarenhet sedan tidigt 00-tal är att det ger mer än det kostar att skapa, upprätthålla och underhålla en lagom stor nätnärvaro.

Publicerat i Blogging | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet: hur smakar öl?

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, Göteborg, sammanträder: Daniel Normark och Ingemar Pettersson, Uppsala STS, Uppsala universitet, presenterar texten “Politics of flavor: Sensory techniques at Stockholm Breweries, 1890s to 1940s”.

Tid: torsdag 26 oktober 2017 klockan 15.15-17.

Plats: seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.

Här finns hela seminarieschemat.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Inköp till UB

Jag gillar den goda tillgängligheten på sekundärlitteratur på UB. Men för att samlingarna skall vara bra även fortsättningsvis krävs inte bara ett välfinansierat universitetsbibliotek med skicklig personal utan även att vi forskare lämnar inköpsförslag.

Sedan jag började arbeta på Göteborgs universitet 1 januari 2016 har jag lämnat in de här inköpsförslagen. Alla köptes snabbt in.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Vikariat i Stockholm

Stockholms universitet utlyser två vikariat som lektor i idéhistoria.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Extraordinary Bodies in Early Modern Nature and Culture

Spännande workshop med internationella deltagare organiserad av Maja Bondestam, Helena Franzén och Solveig Jülich vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala 26-27 oktober: Extraordinary Bodies in Early Modern Nature and Culture. Det lär finnas ett antal platser kvar som åhörare. Program och övrig information finns här.

Publicerat i Medicinhistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Nina Wormbs och Thomas Kaiserfeld: två blogginlägg

Att digitaliseringen av arkiv och böcker och material alltid blir ofullständig är viktigt att påminna om. Jag har studenter som inte längre hittar till ett bibliotek. De förstår inte att de viktigaste böckerna för att skriva om ett visst ämne kanske inte går att ladda ner från nätet.

Bra inlägg av Nina Wormbs som reflekterar efter att ha deltagit i en workshop om datadriven humanistisk forskning. Digitaliseringsprojekt är ju en del av kanoniseringsprocessen och bör problematiseras.

Min stilla fråga blir nu om vi kan ha det så här?

Thomas Kaiserfeld kommenterar valet av prorektor vid Lunds universitet; kan läsas som intressant pendang till Sydsvenska dagbladets rapportering i ämnet.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Bland troll, alkemister och ämbetsmän – seminarium med Hjalmar Fors

Tillsammans med historikerna på Chalmers driver vi på LIR sedan ett par terminer tillbaka ett gemensamt seminarium i teknik- och vetenskapshistoria. Imorgon startar höstens seminarieserie med ett besök av Hjalmars Fors, Enheten för medicinens historia och kulturarv, KI. Seminariet har rubriken “Bland troll, alkemister och ämbetsmän: En presentation av min bok Limits of Matter: Chemistry, Mining and Enlightenment (University of Chicago Press, 2015)”.

Tid och plats: torsdagen den 14 september kl 15.15-17 i seminarierum 2356, Avdelningen för teknik, vetenskap och samhälle, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, Vera Sandbergs Allé 8.

Här finns schemat för terminens arrangemang.

Publicerat i Uncategorized, vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Swedish Space History

Swedish Space History är ett endagsarrangemang den 11 oktober avsett att belysa svensk rymdhistoria, organiserat av Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på KTH och KTH Rymdcenter. Programmet, som innehåller såväl historiker som aktörer i den här historien, kan hämtas här.

Publicerat i rymdhistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

In our Time: Heritage

Lyssnar på Heritage, ett IoT-avsnitt från 2002 om historia och kulturarv.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

J.G. Ballard and the Sciences

The Anglia Ruskin Centre for Science Fiction and Fantasy organiserar en konferens om Ballard och vetenskaperna den 25 november:

From The Drowned World’s early meditations on ecology, to the provocative prosthetics of Crash, through to the psychopathologies at work (or rather play) in Cocaine Nights, Super-Cannes and Kingdom Come, the writings of J.G. Ballard are in constant dialogue with the discourses of science and technology. As a result, his novels and short stories function as vast indexes of scientific innovation and enquiry, immersing the reader in the complex yet often beautiful languages of biology, chemistry, zoology, medicine, botany, neuroscience, bioethics, anatomy, biotechnology and psychology, to name just a few.

Deadline 31 augusti 2017. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

The Einar Hansen Chair in Book and Library History

Lund University invites applications for the position of full professor to the Einar Hansen Chair in Book and Library History at the Department of Arts and Cultural Sciences:

The Chair in Book and Library History is enabled by an endowment from the Einar Hansen Allhem Foundation. The position is located at the Division of Book History at the Department of Arts and Cultural Sciences. The interdisciplinary study of Book History is concerned with the creation, mediation, reception, survival and transformation of the material representations of written communication from Antiquity to the present. Research in the field covers historical study of physical graphic documents and the technical and sociocultural processes of their production, dissemination, use and preservation. A key focus is on the book as an historical object, and its form and function in diverse environments. Other topics of the research field include the history of publishing houses and bookshops, the history of graphic design, manuscript history, the history of reading, the development of printing cultures and the history of book collections, in terms of both public and private libraries.

The successful candidate is to participate actively in all aspects of the division’s activities. The main duty is to lead and develop the research in book and library history. Among the other duties are teaching, supervision of doctoral students, administration of courses and study programmes, and development work. The division offers education in book history leading to degrees of Bachelor and PhD. The majority of the courses in book history are delivered online. The successful candidate is also expected to participate actively in the daily activities of the department and to follow societal developments of significance to work at the University and faculty.

The Division of Book History is small but the discipline is large and international. Major emphasis will be placed on the candidate’s ambition to resourcefully and professionally use the development potential of the subject locally, nationally and internationally. This ambition should be expressed in the application. The applicant should have a good understanding of the validity of the discipline for the humanities.

The Chair in Book and Library History is the only one of its kind in the Nordic countries. We are therefore particularly interested in applicants with a broad national and international network of contacts.

An ability to teach in Swedish and English is a requirement. Native speakers of languages other than Swedish are expected to be able to teach in Swedish within two years.

More information about the position here.

Information på svenska om professuren i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Postdoktorstjänst i digital humaniora vid Göteborgs universitet

En tjänst som postdoktor i digital humaniora vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, är utlyst. Läs mer här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Lektorat på Chalmers

Ett lektorat har utlysts på Teknik och samhälle på Chalmers. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Postdoktorstjänst i medier och materialitet

Mediehistoria vid Lunds universitet utlyser en postdoktorstjänst:

För medievetenskapen har ett ökat intresse för materialitet inneburit en produktiv utgångspunkt för att studera både gamla, nya och tidigare förbisedda mediefeno-men. Studiet av medier som apparater, objekt och tekniker har resulterat i kunskap som fördjupat förståelsen av mediers roll och funktion i samhället, såväl historiskt som i dag. Den teoretiska förankringen i framför allt tysk medieteori och i framväxande ämnesfält som mediearkeologi eller studiet av kulturtekniker har vitaliserat och vidgat det mediehistoriska fältet.

Ämnet mediehistoria i Lund har sedan 2009 utvecklats till ett nav för svensk mediehistorisk forskning. Materialitetsperspektiven har varit ett – om än ett av flera – signum för den kulturhistoriska medieforskning som bedrivits vid Lunds universitet, något som också befästs och argumenterats för i de antologier som bildar stommen i bokserien Mediehistoriskt arkiv. På utbildningen är de materiella perspektiven närvarande från grundkursens första delkurs och vidare till master- och forskarutbildningsnivåerna.

Forskningsmiljön i mediehistoria och den flerdisciplinärt präglade och dynamiska miljön vid KOM söker nu en postdoktorforskare med specifik inriktning mot medier och materialitet. Anställningen är på heltid och omfattar huvudsakligen forskning.

Läs mer här.

Publicerat i Historia | Etiketter , , | Lämna en kommentar