Det här kom nyss på Mersennelistan, jag tycker det verkar vara en kul tillämpning av teknikhistoria och smartphones och något slags modern museologi som använder staden som arena:
Do you know places in London that are significant for the history of communications, computing and information technologies?
We are looking for suggestions that will help us in an experimental project to guide mobile users through the UK’s rich history of technology. The project is called Locating Communications Heritage. In the pilot phase we are finding out how best to guide people walking around London with a mobile phone, using the locatability function of recent smartphones to reveal the significance of sites.
The idea is to link places to objects as well as to link to further contextual and archival information. There will also be the ability to record users’ memories of the history of communications technology.
So for example, if you were walking down the Strand you will see on your phone that UK’s pioneering BBC radio transmitter, 2LO, operated from Marconi House. By clicking, you could find out more about the 2LO, an extraordinary object, at the Science Museum. If your grandmother was a 2LO operator, you could record her recollections.
Places could be the sites of interesting machines (such as 2LO or the LEO computer at Cadby Hall), places of invention (such as John Ambrose Fleming’s thermionic valves in Bloomsbury), birthplaces, buildings (such as the BT Tower), or places where communications were vital (such as the London Stock Exchange).
Examples could be from the deep or recent past.
If you have examples you would like to share, or if you would just like to stay in contact with this experimental project, then please email me at ucrhjea [at ] ucl [dot] ac [dot] uk,
and/or
leave a message for us at our project blog.
Projektet är en del av Locating Communications Heritage med finansiering från brittiska motsvarigheten till VR och BT (vad sjutton gör Telia för att stödja bevarandet av det digitala och teknologiska kulturarvet?).
torsdag, november 5, 2009
Thomas Lean vid CHSTM gav ett intressant paper om datorhistoria på den brittiska vetenskapshistoriska konferensen i Leicester i somras, och i mellanrummen mellan programpunkterna fick jag tillfälle att prata ganska mycket med Lean om hans forskning, som handlar om 1980-talets boom i datoranvändning i England. Visioner om en datorbemängd framtid och ett önskemål om att Storbritannien inte skulle hamna efter i utvecklingen (”declinism” är en ofta återkommande metafor i brittisk efterkrigshistoria, eller hur?) var bakgrunder till diverse utbildnings- och teknikpolitiska ansatser, bland annat det statliga BBC Micro-projektet.
Lean hade delvis ett användarperspektiv på teknik; datorteknikens utveckling avgörs av ett förhållandevis komplicerat samspel mellan olika grupper. Bland annat har han tittat på användarkulturerna kring Sinclair-modellerna ZX81 och ZX Spectrum, och de småföretag som utvecklade och marknadsförde tillbehör och program till datorerna. Han hittar helt enkelt en större mängd användningar av denna teknik än enbart datorspel och utbildning, som man annars hade kunnat förledas att tro om man ser på hur dessa datorer marknadsfördes.
Jag påmindes om Leans forskning när jag häromdan såg en annons för BBC i husorganet TLS; striden mellan Clive Sinclair och Acorn (tillverkarna av BBC Micro) har blivit TV-serien Micro men. Hade varit kul att se den, i ljuset av Leans forskning. Serien finns på BBCs nätplattform iPlayer. Tyvärr är det omöjligt att titta på iPlayer utanför de brittiska öarna av upphovsrättsliga skäl. Jävla juridik.
(Update: Nina skrev intressant om historiebruk i datorvärlden häromdan.)
Thomas Lean framför en kärnvapenmissil, Leicester, juli 2009.
torsdag, augusti 20, 2009
Apropå tekniker som vägrar dö och teknikutveckling i mogna teknikområden, ämnet för en projektansökan Tomas Hellström, Mats Fridlund och jag har inne på VR: Financial Times rapporterar om den senaste utvecklingen på The Impossible Project [via Photostream].
Affärsidé: ”We aim to re-start production of analog instant film for vintage Polaroid cameras in 2010″. De har precis fått in över 1 miljon € i investeringar.
David Edgerton och Svante Lindqvist har på ett uppfriskande sätt skrivit om teknikers seghet: medan merparten av ett samhälles teknikanvändning är gammal teknik, så har teknikhistoria och innovationsforskning istället inriktat sig på teknikers tidiga faser vilket ger en skev bild av hur teknik används.
Ligger mycket i det. Jag vet inte om Alf Rehn är ute efter något liknande i ett keynote han höll nyligen, men hans slides verkar ju intressanta.
Edgerton & Lindqvist bildar i varje fall en av utgångspunkterna för en projektansökan som Tomas Hellström, Mats Fridlund och jag skickade in till Vetenskapsrådet igår. Här är den svenska sammanfattningen:
Mycket av den teknik vi omger oss med är egentligen gammal teknik som har funnits länge; ibland uppdaterad och omorganiserad för att passa in i nya sammanhang, lever teknik ofta riktigt långa liv, långt bortom den heroiska uppfinnings- och innovationsfasen. Cyklar, textilier och taggtråd är enkla, oglamorösa och mogna tekniker, viktigare i många människors liv än månraketer, genteknik och nanoteknik. Det sker fortfarande teknikutveckling inom dessa mogna teknikområden, men vi hör sällan eller aldrig talas om dem i olika politiska och ekonomiska sammanhang eller inom innovationsforskning och teknikhistoria där mycket forskning har inriktat sig på tidiga faser av teknikutvecklingen istället för att undersöka utvecklingen bland de mogna tekniker som faktiskt används. Det här projektet ämnar gå i motsatt riktning.
En del mogna tekniker är massprodukter, andra återfinns snarare i entusiastkretsar: trots den digitala världens dominans och ”bättre” tekniska lösningar finns det fortfarande människor som använder vinylskivor, filmbaserad fototeknik och analoga synthesizers, för att inte tala om pappersbaserade medier. Inte minst i sådana sammanhang lever tekniken vidare och utvecklas tack vare en ”känslomässig” aspekt på teknikanvändning och teknikutveckling.
Projektet ämnar undersöka teknikens mer långlivade aspekter och därmed indirekt kritiskt granska den innovationscentrerade bilden av teknik som inte minst i länder som Sverige fått stort genomslag i forsknings- och industripolitik. Det har även som målsättning att kulturvetenskapligt undersöka, tolka och förstå de känslomässiga, entusiastdrivna processerna som gör att vissa tekniker lever vidare långt efter deras ”bäst före-datum”; de svarar uppenbarligen mot andra behov än de som ryms inom traditionella modeller för teknisk och ekonomisk utveckling. Företag och andra teknikutvecklare drar nytta av användarkollektiv för att hålla vid liv och utveckla tekniker. Det är fortfarande en öppen fråga vilka effekter en sådan ”hobbyekonomisk sektor” har, men preliminära data tyder på att den omfattar en icke försumbar del av ett samhälles teknikanvändning. Projektet gör detta genom att studera tre fallstudier av mogen teknik inom fototeknik, skjutvapen och bokbranschen.
Ännu en kollega anländer till bloggosfären. Nina Wormbs, teknikhistoriker på KTH, bloggar numera. Hon har redan hunnit skriva inlägg om papier machéns teknikhistoria och fyra av en välfunnen nyansering av något Svante Weyler sagt.
Planen med bloggen är i alla fall att försöka formulera tankar, idéer och kanske till och med åsikter om teknik i samhället. Det är förstås ett enormt område, särskilt om man betänker att det ofta är det historiska perspektivet som intresserar mig. Men det kan trots allt hända att jag också använder bloggen för mer fristående inlägg. Det kommer förmodligen bli en del om medier, eftersom jag jobbat med det både som tjänsteman och forskare. Vi får se.
Det ska bli intressant att följa. Välkommen till bloggosfären!
Sitter och fördjupar mig i svensk reaktorhistoria i form av manuset till en doktorsavhandling av Maja Fjæstad, doktorand i teknik- och vetenskapshistoria på KTH (ska vara opponent på hennes slutseminarium), och vem dyker upp där om inte Edy Velander.
Han har en tendens till att dyka upp lite här och var i mitten av 1900-talet. Sålunda finns han med både i Maja Fjæstads avhandling och i min studie över livsmedelsteknik i det svenska 1950-talet. Samtidigt som han är med och ser till att R1, den första svenska reaktorn, placeras i IVA:s labblokaler på Drottning Kristinas väg håller han på med moderniseringen av den svenska livsmedelstekniken, i form av hans engagemang i Svenska institutet för konserveringsteknik, Georg Borgström och tidskriften Livsmedelsteknik. Atomer och reaktorer, konserver och djupfryst mat.
En rejält tilltagen biografi över Velander är en bra forskningsuppgift för någon att ta tag i. (Visst, det finns en publikation av Gregory Ljungberg, men det är något större jag efterfrågar). En sådan skulle säga rätt mycket om tidens forskningspolitik.
Rörpost, teknologiska palimpsester (det är inte varje dag man skriver palimpsest i pluralform!), kavallerichocker koordinerade med B-52-bombmattor och en allmän attack på den innovationscentrerade bilden av teknik: Steven Shapin skrev en intresseväckande recension i The New Yorker av David Edgerton, The Shock of the Old: Technology and Global History Since 1900.
Dessutom ett par klipp från recensionen av Steven Yearley i TLS 25 maj:
Two general arguments emerge for the reader who follows The Shock of the Old through: the first is that social advance and even technological improvement can be uncoupled from innovation; increases in welfare or well-being typically flow from changes in the pattern of use of technology in society rather than from innovation. The second follows directly from this: nations need not confuse innovativeness with the national interest, since imitation, copying and wise use can be more beneficial than innovation and invention [...] flat-pack wardrobes may be a brighter economic prospect than jumping on the biotech bandwagon along with everyone else.
[...]
[Edgerton] is not necessarily in love with the old, but he thinks it gets unjustly overlooked in a way that is bad for historical analysis and bad for thinking about economic policy.
Tidigare inlägg om Edgerton här.
