David Edgerton och Svante Lindqvist har på ett uppfriskande sätt skrivit om teknikers seghet: medan merparten av ett samhälles teknikanvändning är gammal teknik, så har teknikhistoria och innovationsforskning istället inriktat sig på teknikers tidiga faser vilket ger en skev bild av hur teknik används.
Ligger mycket i det. Jag vet inte om Alf Rehn är ute efter något liknande i ett keynote han höll nyligen, men hans slides verkar ju intressanta.
Edgerton & Lindqvist bildar i varje fall en av utgångspunkterna för en projektansökan som Tomas Hellström, Mats Fridlund och jag skickade in till Vetenskapsrådet igår. Här är den svenska sammanfattningen:
Mycket av den teknik vi omger oss med är egentligen gammal teknik som har funnits länge; ibland uppdaterad och omorganiserad för att passa in i nya sammanhang, lever teknik ofta riktigt långa liv, långt bortom den heroiska uppfinnings- och innovationsfasen. Cyklar, textilier och taggtråd är enkla, oglamorösa och mogna tekniker, viktigare i många människors liv än månraketer, genteknik och nanoteknik. Det sker fortfarande teknikutveckling inom dessa mogna teknikområden, men vi hör sällan eller aldrig talas om dem i olika politiska och ekonomiska sammanhang eller inom innovationsforskning och teknikhistoria där mycket forskning har inriktat sig på tidiga faser av teknikutvecklingen istället för att undersöka utvecklingen bland de mogna tekniker som faktiskt används. Det här projektet ämnar gå i motsatt riktning.
En del mogna tekniker är massprodukter, andra återfinns snarare i entusiastkretsar: trots den digitala världens dominans och ”bättre” tekniska lösningar finns det fortfarande människor som använder vinylskivor, filmbaserad fototeknik och analoga synthesizers, för att inte tala om pappersbaserade medier. Inte minst i sådana sammanhang lever tekniken vidare och utvecklas tack vare en ”känslomässig” aspekt på teknikanvändning och teknikutveckling.
Projektet ämnar undersöka teknikens mer långlivade aspekter och därmed indirekt kritiskt granska den innovationscentrerade bilden av teknik som inte minst i länder som Sverige fått stort genomslag i forsknings- och industripolitik. Det har även som målsättning att kulturvetenskapligt undersöka, tolka och förstå de känslomässiga, entusiastdrivna processerna som gör att vissa tekniker lever vidare långt efter deras ”bäst före-datum”; de svarar uppenbarligen mot andra behov än de som ryms inom traditionella modeller för teknisk och ekonomisk utveckling. Företag och andra teknikutvecklare drar nytta av användarkollektiv för att hålla vid liv och utveckla tekniker. Det är fortfarande en öppen fråga vilka effekter en sådan ”hobbyekonomisk sektor” har, men preliminära data tyder på att den omfattar en icke försumbar del av ett samhälles teknikanvändning. Projektet gör detta genom att studera tre fallstudier av mogen teknik inom fototeknik, skjutvapen och bokbranschen.
