I går kväll, vid åttatiden, gjorde jag en astronomisk upptäckt.
När jag parkerat cykeln efter en sen tur till ICA Malmborgs kastade jag av gammal vana en blick upp mot himlen. Det var inte jätteklart, men man kunde se åtminstone en del stjärnor; där var Pegasus, Capella i Kusken, Perseus, Cassiopeia, Andromeda — vänta, det är något skumt med Perseus. Stjärnbilden tycktes innehålla en ny stjärna. Den där stjärnan brukar definitivt inte vara där, det var jag säker på. (Eftersom jag ägnade en mycket stor del av mitt liv före tjugoårsåldern med näsan i någon astronomibok eller med blicken riktad upp mot stjärnhimlen har jag järnkoll på himlavalvet. Sedan jag fick andra och mer humanistiska intressen under studenttiden har uppmärksamheten på astronomiska nymodigheter mattats; men kunskap om stjärnhimlen är en sådan där kunskap som, när den väl införskaffats, sitter där.)
Satellit? Nej, den rör inte på sig. Ungefär jämnstark med en stjärna som ligger strax under alfa Persei.
Kommen in i stugvärmen visade stjärnkartor att det minsann inte brukade finnas en stjärna där.
En nova? Inte helt osannolikt, novor av den här ljusstyrkan uppträder inte alltför sällan, och Perseus ligger i vintergatsbandet, där det rent statistiskt syns flest novor. (Perseus är bland annat bemärkt för att ha härbärgerat den ljusstarka Nova Persei 1901.) Men nej, det verkade inte finnas något på nätet om någon nova i Perseus.
Så hittade jag, via Sky and Telescope - ack, min tonårstids kanske viktigaste publikation - förklaringen: objektet var en komet, nämligen komet Holmes som fått ett kraftigt utbrott, på kort tid har den ökat i ljusstyrka en miljon gånger. Vissa kometer uppträder så, mest känd för beteendet är kanske Schwassman-Wachmann 1. Till den typen av objekt hör alltså även Holmes, upptäckt 1892.
Kollade sen i kikare och då syntes kometen som ett ganska starkt, runt nebulöst objekt utan antydan till svans. Hämtade ut några av barnen, som från balkongen kunde se komet Holmes såväl med blotta ögat som i kikare.
Kometen är än så länge klart synlig för blotta ögat, bland annat via den här och den här sidan kan man få fram kartor för att hjälpa till med identifikationen.
Det visade sig alltså inte vara någon riktigt upptäckt, komet Holmberg visade sig vara komet Holmes och dess utbrott var sedan fem dar känt bland tusentals astronomiska observatörer, men för mig var det en upptäckt av något nytt i ungefär fem minuter. Och barnen på balkongen kunde notera sin första komet.
Jag minns min första komet. Det var komet Austin, året var 1982 tror jag och den var synlig i kikare strax nedanför Karlavagnens handtag. Minns fortfarande den observationen, dess magi.
senaste kommentarer