Biblioteksentomologi

Det kan finnas flera skäl till att inte sitta och äta inne på biblioteket. Ett är entomologiskt, vilket den här skylten på UB i Lund informerar om. Jag vet inte om lundastudenterna är mer ohyfsade än andra, men uppenbarligen behövs det tillsägelser.

Ohyra på bibliotek har förstås en historia lika lång som biblioteken själva, och bibliotek och arkiv har skapat kunskap för att hantera det hela. En startpunkt för den nyfikne är Thomas A. Parker, Study on integrated pest management for libraries and archives (UNESCO, 1988) som på 119 sidor reder ut fenomenet.

Jag börjar läsa, bland annat om tobaksbaggen, Lasioderma serricorne, vars

[e]ggs are deposited near the surface of the binding or on the edges of the leaves and hatch in 5 or 6 days. The young grubs penetrate the book and tunnel their way up the spine or on the inside of the cover. After becoming full grown and before transforming to pupae, the grubs make their way close to the exterior surface. A pupal chamber is then hollowed out by the grub, and here the grub transforms into a pupa. The adult beetle emerges from the pupal chamber by chewing a small hole through the exterior of the binding. Approximately 2 months are needed for a complete life cycle from egg to adult.

Efter en kort läsning i denna digra biblioentomologiska rapport drabbas jag av ett vagt illamående, och återvänder till mitt skrivande. Jag är ensam denna lördagsförmiddag här på forskarsalen, men jag har mina misstankar om att det döljer sig mängder med levande varelser bakom kulisserna i detta jättebibliotek.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, VT23

Här är schema för vårens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Libris ligger nere


Om infrastrukturer brukar det ju sägas att det är när de tillfälligtvis ligger nere som vi märker hur viktiga de är. Vattnet stängs av i hemmet och då märker vi hur viktigt något som vi annars tar för givet i vardagen är.

Libris är en sådan infrastruktur som man jämt använder. Och nu funkar inte sökningarna; har testat flera gånger med flera olika söktermer, och inget händer.

Det skulle ju kunna vara ett systemunderhåll, men det finns inget på startsidan vad jag kan se som informerar om något sådant.

Update: nu, en dryg timme senare, fungerar sökningar i Libris igen.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Terry Hall


Jag satt i ett rum hemma hos mormor och morfar på Grenvägen 3 i Gislaved: eternit, välskött trädgård på framsidan, där bak ligger skogen – den djupa småländska skogen – bakom huset, mellan skogen och huset har morfar sina bikupor och mormor och morfar landen med morötter, potatis, gräslök, på framsidan finns ett slags finträdgård med blommor i rabatter.

Där satt jag i min ensamhet och lyssnade på ett radioprogram, 16 år gammal, 1983, och jag minns fortfarande hur P3-programmet lade på ”The Tunnel of Love” med Funboy Three. Jag hade förstås ingen aning om vad låtens text handlade om, men musiken slog an en sträng; jag minns fortfarande känslan av den där första gången jag hörde låten.

Sedan gick åren, jag upptäckte retrospektivt mer av June Miles-Kingston och The Specials och annat som Terry Hall sysslat med innan jag hörde honom i realtid, men det är något slags musikantikvarianism, det var pophistoriska upptäckter som låg i framtiden; just då, den där långsamma eftermiddagen var det en nysläppt låt som jag fortfarande minns. Pop i direktsändning är något speciellt.

Och nu har han dött.

Publicerat i Musik | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Los Angeles 2019, Göteborg 2022

Publicerat i Städer | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Terminstidsfrågan

Elias Nilsson skriver på Göteborgs-Postens debattsida om den smått märkliga skillnaden mellan slutet på höstterminen och slutet på vårterminen, och han argumenterar för en ändring, så att studenterna verkligen skulle kunna ta julledigt.

Jag håller med honom, jag har skrivit om saken tidigare och då lanserat förslaget att man flyttar brytpunkten tio dagar så att höstterminen börjar 15 augusti och slutar den 22 december. Det tycker jag fortfarande.

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , | 1 kommentar

Gäddan

Tobias Fränstam har skrivit Gäddbibeln, ämnet för dagens streckare signerad Erik Bergqvist. Jag blir riktigt sugen på att läsa boken, jag gillar idén att följa ett djur (ålen, torsken), en produkt (salt, kaffe), en växt (citron) en produkt genom historien och kulturen, och Gäddbibeln verkar riktigt läsvärd.

Hade jag varit streckarredaktör hade jag sagt till sagde Bergqvist: keep ’em coming. Som han skriver!

Publicerat i Kultur | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Ordning och reda


Ordning och reda.

Publicerat i Siffran | Etiketter | Lämna en kommentar

Ett minne


Ni som vet, vet.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Det snöar!

Det snöar!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En doktorandtjänst i teknikhistoria utlyst på Chalmers

En doktorandtjänst är utlyst på Chalmers:

The Division of Science, Technology and Society (STS) at Chalmers University of Technology, will hire a PhD student in History of Technology, with a specialisation in industrial transformation in the 20th Century. Applicants are invited to propose their own research project within this specialisation. Possible topics might be the relationship between nation-states and business, industrial growth and de-growth, or development of certain technologies such as maritime technologies or energy infrastructure.

Sista anmälningsdag: 10 januari. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Hans Rausing-föreläsningen 2022: Lawrence M. Principe

Idé- och lärdomshistoria, Uppsala, arrangerar årets Hans Rausingföreläsning. Lawrence M. Principe, Johns Hopkins University: ”Theory, Practice, and Demonstration in Medieval Alchemy: John of Rupescissa’s Alchemical Preparations for the Antichrist”:

The fourteenth-century Occitan Franciscan friar, alchemist, and prophet John of Rupescissa wrote two alchemical treatises, one on chrysopoeia (gold-making) and one on pharmaceutical medicine, both intended to help Christians survive the imminent arrival and persecutions of the antichrist. Although widely claimed to be derivative works that John compiled from literary sources while imprisoned by the Pope at Avignon, new critical editions of these works–together with modern laboratory reworkings of their processes–reveal John as a original theorist and an experienced practitioner. Indeed, his methodological principles stand in surprising contrast with contemporaneous Scholastic matter theory, and require a significant reevaluation of the operational principles and practices employed by Medieval alchemists. This lecture will describe John’s life, texts, and work, as well as their place in the broader history of chemistry.

Tid: 7 november kl 18.15. Plats: Universitetshuset, sal IX, Uppsala. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i mänskliga rättigheter utlyst i Lund

Ett lektorat i mänskliga rättigheter är utlyst i Lund.

Ämnet mänskliga rättigheter är flervetenskapligt och anlägger historiska, filosofiska, etiska, rättsliga och politiska perspektiv på mänskliga rättigheter. I ämnet finns ett kandidatprogram med undervisning på svenska och ett tvåårigt masterprogram med undervisning på engelska. Söktrycket till utbildningarna är mycket högt. Här finns också Sveriges enda flervetenskapliga forskarutbildning i mänskliga rättigheter.

Forskningen är inriktad på mänskliga rättigheter som ett komplext samhällsfenomen. Fokus ligger på barn och ungdomar; minneskulturer; konflikt, våld och ansvarsutkrävande; rättighetsaktörer; politisk filosofi och filosofihistoria samt de mänskliga rättigheternas historieskrivning i modern tid.

”Mänskliga rättigheter i en polariserad värld” är ett av Lunds universitets fem profilområden. Detta innebär en kraftsamling av Lunds universitet på forskning, utbildning och samverkan inom det tvärvetenskapliga rättighetsfältet.

Sista ansökningsdag 24 november. Läs mer här.

Undrar om någon idéhistoriker kommer söka?

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Utlysning: Tenure track Lise Meitner research group leader positions, Max Planck Institute

En utlysning inom Lise Meitner excellence program har publicerats:

The Max Planck Society invites outstanding applicants to apply for tenure-track Lise Meitner Research Group Leader positions. The appointments will be made in partnership with suitable Max Planck Institutes according to the applicants’ research topics. With the Lise Meitner Excellence Program, the Max Planck Society expressly aims to attract and promote the careers of outstanding female scientists who are at an early stage of their scientific career and have a documented track record of independent and innovative research.

The successful candidates will be offered a Lise Meitner Research Group at a suitable Max Planck Institute for an initial period of six years plus one additional year for maternal leave. The funding package includes a W2 tenure-track position (equivalent to Assistant/Associate Professor), resources for scientific staff and running costs as well as a highly competitive start-up package. Upon successful tenure evaluation, four to five years after the start of the group, the W2 position and the financial support will be continued. Further career development is possible including con­sideration for a Max Planck Director position within the Max Planck Society.

The purpose of the Lise Meitner Excellence Program is to increase the number of out­standing female scientists in the Max Planck Society. Therefore, the program primarily focuses on the recruitment of outstanding female scientists, though it is open to all applicants (for details, see Lise Meitner Excellence Program: FAQs). Furthermore, the MPG is committed to increasing the number of individuals with disabilities in its work­force and therefore encourages applications from such qualified individuals.

Sista ansökningsdag: 31 oktober. Läs mer här.

Det här ser ju ut att vara tjänster med väldigt goda förutsättningar. Man undrar om någon humanist eller samhällsvetare från Sverige söker?

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Salstentans återkomst?

På vår grundkurs har vi inte återgått till den inledande salstentan som vi hade i början på första terminen. Under pandemirestriktionernas tid blev allt hemtentor, och så har det fortsatt.

Men en artikel av Anders Sundell får åtminstone mig att fundera över om det var så klokt att fortsätta med enbart hemtentor, även på kurser på grundnivå som inte är uppsatskurser. Han skriver om AI-mjukvara som skapar text:

Jag prövade att skriva in frågor från hemtentor som vi gett på statsvetenskapliga institutionen till [AI-modellen] GPT-3, och svaren som datorn producerade var inte märkbart sämre än det många studenter lämnar in. Att frågorna är relativt komplicerade, eller ställda på svenska, till exempel ”Hur ser förhållandet mellan den exekutiva och den lagstiftande makten ut i Sverige?” är inget hinder. Visst, svaren var kanske något platta och refererande, men det är å andra sidan inte onormalt i akademiska sammanhang. Vårt system för att upptäcka plagiat gav också grönt ljus. Texterna är nya.

Det är kanske läge att återgå till åtminstone någon eller några salstentor på grundkursen?

Publicerat i universitetsliv | Etiketter , , , | Lämna en kommentar