Tjänst som biträdande universitetslektor utlyst i Uppsala

En tjänst som biträdande universitetslektor i idéhistoria är utlyst i Uppsala. Sista ansökningsdag: 19 mars. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Lektorat utlyst i Lund

Ett lektorat i idé- och lärdomshistoria är utlyst i Lund. Sista ansökningsdag: 1 april. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i datorhistoria

En doktorandtjänst i mikrodatorteknikens kultur-, media- och politiska historia vid universitetet i Luzern är utlyst:

This position is part of a project funded by a Starting Grant Fellowship of the Swiss National Science Foundation titled «The Microcomputer as a Medium of Transformation, 1980–2000». Project leader is Ass.-Prof. Dr. Gleb J. Albert. The team, consisting of three persons, aims at analysing the role of the microcomputer in the political, economic and social upheaval in the 1980s and 1990s in East and West Europe from the perspective of cultural, economic and media history.

The PhD position constituted the sub-project ”The Microcomputer as a Medium of Communication“. Based on archival sources, contemporary publications and oral history interviews, the PhD project should explore the role microcomputers played in practices of communication within the Eastern Bloc or across the bloc divide. Before the internet breakthrough, microcomputers were rather “black boxes” than communication machines. Nevertheless, microcomputers functioned as media of communication and knowledge transmission – either through means such as cassettes, floppy disks or modem networks, or, in a more general way, as machines that brought people in contact with each other over their (mis-)usage. With hundreds of thousands of Western microcomputers being in private possession all over the Warsaw Pact countries (and non-aligned Yugoslavia), and with domestic home computer models being produced in several of these countries, the microcomputer as a means of communication played a crucial, yet massively understudied role in the social and political transformations of the 1980s and 1990s.

The PhD project should constitute a case study on microcomputers as media of – ideally transnational – communication in two or more countries of the Eastern Bloc, or an Eastern Bloc country and the world beyond the Iron Curtain. The nature of the connections formed through such communication can be manifold – hobbyist (hackers, gamers etc.), political (dissident networks), religious, artistic etc. The geographical focus can be chosen by the PhD candidate according to his or her competences and interests in coordination with the supervisor. The project is situated on the crossroads of cultural, political and media history. The PhD thesis can be written and defended either in German or in English.

Läs mer här.

Sista ansökningsdag: 11 mars.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i Umeå

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst i Umeå. Sista ansökningsdag: 10 mars. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster i historia

Två doktorandtjänster i historia är utlysta vid Lunds universitet, inom ramen för den nationella forskarskolan i historiska studier. Sista ansökningsdag: 15 februari. Läs mer här.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster i Lund

En doktorandtjänst vardera i idé- och lärdomshistoria, bokhistoria, musikvetenskap och biblioteks- och informationsvetenskap är utlysta vid Lunds universitet. Sista ansökningsdag: 15 februari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Call for papers: Historisk studenttidskrift

Historisk Studenttidskrift utlyser Call for Papers inför 2024! Har du skrivit en särskilt bra uppsats i historia eller närliggande ämne och vill få den publicerad? Har du en idé till en essä med historisk tematik? Oavsett om du skriver uppsats just nu, är en före detta student med en lysande uppsats som ligger och dammar i en mapp på datorn, eller har en originell essä eller ett debattinlägg på lut är du varmt välkommen att skicka in den till Historisk Studenttidskrift!

Historisk Studenttidskrift är en vetenskaplig tidskrift av studenter för studenter – en plattform för alla akademiska ämnen med historisk inriktning. Vi publicerar artiklar, essäer, recensioner och debattartiklar av studenter och forskare vid de historiska, och till historievetenskapen närliggande, institutionerna. Akademiska uppsatser, essäer och liknande är välkomna att skickas in i sitt nuvarande format. Vi i redaktionen hjälper dig att omarbeta texten till en publikation. Vi publicerar texter skrivna på svenska, engelska, danska och norska. Artiklarna publiceras open access och får ett DOI-nummer – en givande och meriterande erfarenhet för dig som önskar söka dig vidare inom akademin.

Hur skickar du in?
1. Texten skickas in som ett utkast i önskat format till redaktionen via ett onlineformulär på vår hemsida.
2. Redaktionen granskar texten och återkommer till författaren med preliminärt beslut och förslag på ändringar.
3. Författaren arbetar om texten utifrån förslag på ändringar.
4. Redaktionen ger ett slutgiltigt besked om publicering.
På vår hemsida kan du läsa mer om tidskriften och finner formulär för att skicka in text. Där hittar du också information om upphovsrätt, med mera.

Vi tar emot texter fram till den 31 januari 2024.

Vi ser fram emot att läsa ditt bidrag!

Publicerat i Historia, idé- och lärdomshistoria, idéhistoria | Etiketter | Lämna en kommentar

Neville Morley summerar bloggåret

Neville Morley summerar bloggåret 2023.

Publicerat i Blogging | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet VT24

Schemat för vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, som är ett samarrangemang mellan Idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Chalmers, finns att ladda ner på den här länken.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria, teknik- och vetenskapshistoria, vetenskapshistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

En astrofysikalisk hälsning bland de gallrade böckerna

Publicerat i astronomi | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Der Noether spelas på Göteborgs stadsteater

”Der Noether” är Julia Ravanis och Ida Görsch intressanta pjäs om den framträdande matematikern Emmy Noether och om hur det var att vara kvinna i matematik och teoretisk fysik i början av nittonhundratalet. Nu sätts den upp på Göteborgs stadsteater 30 januari – 2 februari. Biljetterna är släppta och kan köpas här.

Jag har sett den tidigare – den är bra!

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Migrering av data från åldrande bärare

För närmare två år sedan skrev jag om behovet av en nationell infrastruktur för att läsa data på föråldrade medier: VHS, Zipdrives, disketter (8″, 5 1/4″, 3.5″) och så vidare. Till och med CD, diktafonkassetter och kassettband är icke-triviala utmaningar idag. Se även Paul Schlyters insiktsfyllda kommentar till inlägget.

Nu letar KB efter personal som kan hantera gammal utrustning skriver Biblioteksbladet. Bra!

Publicerat i arkiv | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Jul!

Publicerat i Kultur | Etiketter , | Lämna en kommentar

Mikrofotometrar: Schiltfotometern

Fototekniken var en central teknik vid observatoriet i Saltsjöbaden (även om det fortfarande dyker upp en liten andel visuella observationer i materialet så sent som vid mitten av århundradet). Men det räcker inte att säga att den till stora delar var fotografisk om man vill karaktärisera den observerande astronomin där uppe på Karlsbaderberget. Man måste skilja på flera användningar av fototekniken, där en grov karaktäristik handlar om åtminstone två grenar av den fotografiska astronomiska observationskonsten: den avbildande och den registrerande.

Om vi kikar på den delen där fotografiet fungerar som registrerande är fotoplåten ett mellansteg, en detektor som exponeras för ljuset från objekten som samlas in i teleskopet. Plåten är en glasskiva (sällan celluloidfilm) belagd med silverbromid uppblandad i en hinna, emulsion, som på ett jämnt vis lagts över glasskivan. Silverbromid är en ljuskänslig förening som förändras när den utsätts för ljus; plåten blir svärtad i proportion till intensiteten (dock inte linjärt, vilket ställde till det för dåtidens astronomer) på det infallande ljuset. Efter framkallning och fixering, kemiska processer som görs i mörkrummet efter exponering, återstår en fotografisk plåt som är en avbildning av stjärnor, nebulosor, galaxer eller vad det nu är för objekt astronomen riktat teleskopet mot.

En fotografisk plåt med stjärnor och nebulosor. Ur Lunds astronomiska observatoriums samlingar.


Visst, man kunde titta på bilden och man kan reproducera bilden så att andra kan se den (i forskningspublikationer, läromedel, populärvetenskap) men för astronomerna vid den här tiden var avbildning, rätt och slätt, oftast inte ett slutändamål. Snarare handlade det om att mäta upp den fotografiska plåten för att skapa data.

Man kunde mäta objekts positioner på plåten; för det andra mäta upp spektrums utseende, våglängder för spektrallinjer; för det tredje ljusstyrkan för stjärnor. Här fokuserar vi på det senare.

När observatoriet grundats anskaffades en mikrofotometer av Schilttyp. Här låter man ett mikroskopobjektiv fokusera ljuset från en konstant ljuskälla på den fotografiska plåten. Efter att ljuset passerat plåten projiceras ljuset med hjälp av ytterligare ett objektiv på den ljuskänsliga delen av en värmekänslig detektor som omvandlar strålningen från lampan till elektrisk ström, som mäts upp med en galvanometer. Fotoplåten är flyttbar, så att man kan ställa in varje given stjärna på plåten för mätning.

Man kan notera att Schiltfotometern är ett specifikt astronomiskt instrument, men att det även innehåller tekniska komponenter som inte är specifikt astronomiska utan är vad Joerges och Shinn diskuterar som ”research-technology”, ett slags mer generell instrumentering som dyker upp i diverse andra vetenskapliga sammanhang.1 Astronomisk instrumentering handlar om att få ett antal mer eller mindre astronomiska tekniker att samspela med mer generella tekniker för att skapa data, som i fallet med Gunnar Larsson-Leanders fotoelektriska fotometri. Schiltfotometern använder ju en galvanometer, ett slags fysiklaboratoriets generalistinstrument, tillgänglig off the shelf. Den innehåller även sådana elektriska komponenter som snarare hämtas från utanför vetenskapen över huvud taget; i den ursprungliga instrumenteringen använder Schilt ”a 6 Volt motorcar lamp”.2

Det innebär ganska mycket manuell hantering med en ganska komplicerad mikrofotometer för att mäta upp en stjärnas ljusstyrka på en fotoplåt. Plåten skall förflyttas, galvanometerutslaget noteras manuellt i en anteckningsbok, sedan reduceras mätningen så att jämförelse med observationer på stjärnor med känd ljusstyrka ger den okända stjärnans ljusstyrka. Men lika fullt var detta en inte ovanlig metod på observatorier under mellankrigstiden; den gav bättre noggrannhet än om astronomen bara tittade på stjärnan, och mätningarna kunde utföras på kontorstid. Här fanns alltså en tidsseparering mellan tiden under stjärnhimlen och analysen som gav data. Och man kunde dessutom observera med en assistent, vilket ökade antalet stjärnor som mättes: Schilt noterar att om man fick hjälp av en andra assistent så ökade hastigheten för dataproduktionen något – instrumentet ”enables one observer to measure about 240 stars per hour when assisted by a recorder who enters the readings in the observing book.”3

  1. Joerges, Bernward, och Terry Shinn. ”A Fresh Look at Instrumentation: An introduction”, i Instrumentation: between science, state and industry, redigerad av Bernward Joerges och Terry Shinn. Sociology of the sciences, 0167-2320 ; 22. Boston: Kluwer Academic Publishers, 2000. []
  2. Schilt, J. ”Description of the new thermopile-microphotometer of the Leiden Observatory”. Bulletin of the Astronomical Institutes of the Netherlands 2 (01 juli 1924): 135–39, 138. []
  3. Schilt, s. 135. []
Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Professur i idéhistoria utlyst vid Södertörns högskola

En professur i idéhistoria med inriktning mot Östersjöregionen och/eller Östeuropa är utlyst vid Södertörns högskola. Sista ansökningsdag: 13 december. Läs mer här.

Publicerat i idéhistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar