Tjänst: avdelningschef Vetenskapsrådet

En tjänst som avdelningschef på Vetenskapsrådet är utlyst med sista ansökningsdag 25 september. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hasse och Tage

Jag gick på bio häromdagen och såg ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”.

Den har åtminstone ett gapande hål.

Filmen har bland annat ambitionen att teckna ett slags biografisk bakgrund till det älskade komikerparet – vid sidan av att med närmast övertydlig nit hamra in kopplingen mellan humorgiganterna och något slags berättelse om Folkhemmet – och det är här, i bakgrundsteckningen, vad som finns före AB Svenska Ord, det finns uppenbara brister. Vi får en familjebakgrund serverad, men sedan är det som att Hasse och Tage sätter sig i en tidsmaskin och vips är de komiker anställda på Radiotjänst. Man förbiser helt Hans Alfredssons och Tage Danielssons tid vid de två stora femtiotalsuniversiteten.

Hans Alfredsson spexade inte bara under sina Lundaår, han tog faktiskt examen, men han spexade mycket. Under de här åren tillkom spexet Djingis Khan – Härjarevisan! – och Hans Alfredsson fick många möjligheter att utveckla sina komiska färdigheter; väl på plats i Stockholm 1956 var han vältränad, en lundaskolad spexare som, även om han bytt AF-borgens tiljor mot radiomikrofoner och TV-kameror och krogscener och LP-skivor, fortsatte göra ungefär det han gjort under tiden som studentspexare. Tage Danielsson, däremot, närmade sig Radiotjänst och AB Svenska Ords huvudkontor i Vitabergsparken norrifrån, från Uppsala, men det var med en liknande uppsättning erfarenheter i bagaget. I Uppsala hade Tage Danielsson bland annat varit inblandad i spexet ”Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora” tillsammans med den sedermere filosofie licentiaten i klassisk fornkunskap Hatte Furuhagen (det vimlar av akademiker, inte minst humanister, i femtio- och sextiotalens radio- och TV-historia).

Hur kunde man missa detta när man gjorde en film om Hasse och Tage?

Kanske kommer Lundatiden och Uppsalatiden i de bägge komikernas historia få lite mer utrymme när biofilmen blir till TV-serie framåt jul. Som det är nu är det något som saknas i berättelsen.

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Gästforskare i kunskapshistoria vid Lunds universitet

Den kunskapshistoriska gruppen vid Historiska institutionen, Lunds universitet, har startat ett gästforskarprogram:

We award short-term fellowships to scholars to pursue research in the history of knowledge at our research environment at Lund. We welcome applications from both junior and senior scholars, but we are particularly dedicated to support the research of promising postdoctoral and early career scholars with an ambition and a capacity to develop the history of knowledge.

Sista ansökningsdag 1 november. Läs mer här.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet HT19

Här finns höstens schema för det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarrangemang mellan Chalmers (STS) och Göteborgs universitet (LIR).

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Två essäer om oljehistoria

Per Högselius har publicerat två mycket läsvärda streckare igår och idag om oljans historia; han har ett fantastiskt grepp om stora processer och kopplar ihop teknik, ekonomi, vetenskap, populärkultur. Rekommenderas!

Publicerat i Historia | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Lektorat i Århus

Ett lektorat i idéhistoria med inriktning mot teknikhistoria är utlyst i Århus. Deadline: 9 juli. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänster i Luleå och Göteborg

Tre doktorandtjänster i historia är utlysta på LTU. Sista ansökningsdag 10 juni. Läs mer här.

En doktorandtjänst i området genus och teknik på STS, Chalmers, är utlyst. Sista ansökningsdag 9 juni, mer information här.

Publicerat i akademisk arbetsmarknad | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019

Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019 var en succé. Sedan jag kom hem därifrån har jag ganska många gånger funderat över saker som utspelade sig där: inlägg i diskussioner, presentationer jag hörde, kollegor jag pratade om stort och smått med vid middagsbord, i konferensbaren eller på bussen på väg till någon av de intressanta studiebesöken. TVHD brukar alltid vara en intressant upplevelse, och TVHD i Kiruna var verkligen inget undantag.

En all-sky norrskenskamera i IRF:s institutionsmuseum.

Konferensen bjöd på ett digert program som speglade det livaktiga forskningsområde som är teknik- och vetenskapshistoria. Det kommer så mycket intressant forskning! Konferensen var, som vanligt, ett ypperligt tillfälle att återknyta bekantskapen med kollegor som jag träffat av och till sedan jag började som doktorand hösten 1993, men också ett tillfälle till att ta del av nyare kollegors forskning.

Solveig Jülich

Ingrid och David Dunér.

All heder och ära åt organisatörerna, Roine Viklund och Curt Persson, och deras kollegor vid LTU.

Annika Berg och undertecknad.

Två historiker och en bokhandel.

Järnmalmspellets.

Publicerat i teknik- och vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Två doktorandtjänster i miljöhistoria/miljöhumaniora utlysta på Chalmers

Två doktorandtjänster på Chalmers är utlysta, den ena inom projektet ”Swedish petroculture”, lett av Anna Åberg, den andra inom ”Men and energy”, lett av Martin Hultman. Sista ansökningsdag: 30 april. Läs mer här.

Publicerat i teknikhistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Vad händer med din GPS-mottagare den 6 april?

Dataformatet som används av GPS-mottagare innehåller ett värde som är antalet veckor sedan en startpunkt längre tillbaka i tiden. Värdet anges av tio binära bitar, det kan därmed ange upp till 1024 veckor, därefter nollställs värdet. En artikel på The Register påpekar att nyare GPS-utrustning klarar av den här övergången automatiskt, men att hårdvara som är uppemot tio år gammal eller äldre kan ha svårt att automatiskt klara nollställningen av denna ”time stamp”i GPS-signalen. Användare uppmanas att uppdatera mjukvaran i utrustningen och/eller kontrollera med tillverkaren.

GPS-mottagare finns lite varstans idag, inbyggda i mängder av system. GPS förenar storskaliga fenomen som satellitsystem med näraliggande ting som den ”smarta” klockan som loggar joggarens löprunda eller en bils navigationsutrustning. GPS är ett slags infrastruktur. Vetenskapshistorikern Paul N. Edwards har sett sådana system som emblematiska för moderniteten; de verkar som ett samhälleligt kitt. Edwards talar om infrastrukturer som samtidigt formar och formas av modernitetstillståndet, alltså ett slags ”co-construction”. Infrastrukturer länkar samman makro-, meso- och mikroskalor av tid, rum och social organisation och bildar därmed en stabil grund för moderna samhälleliga världar. “To be modern is to live within and by means of infrastructures, and therefore to inhabit, uneasily the intersection of these multiple scales.”1

Den första helgen i april kommer ett slags experiment utföras som kanske säger något om denna infrastruktur. Risken är förstås att en del utrustning från 2010 eller tidigare fortfarande används och inte är uppdaterade. Kommer taxibilar och långtradare åka helt vilse, kommer logistiksystem som hanterar flödet av varor få fnatt? Eller kommer allt att löpa på som vanligt? Det återstår att se.

[via Slashdot]

  1. Paul N. Edwards, ”Infrastructure and Modernity: Force, Time, and Social Organization in the History of Sociotechnical Systems”, i Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, och Andrew Feenberg (Cambridge, Mass., London: The MIT Press, 2003). []
Publicerat i standardisering | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Aristoteles och biologin

Förra torsdagens avsnitt av In our time behandlar Aristoteles och biologi. Se även här om Aristoteles och biologi.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i vetenskapshistoria utlyst på Chalmers

Doktorandtjänst i vetenskapshistoria utlyst på Chalmers. Sista ansökningsdag 31 mars. Läs mer här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria utlyst vid Lunds universitet

En doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria är utlyst i Lund. Tjänsten ingår i den nationella forskarskolan i historia. Sista ansökningsdag 1 mars. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Doktorandtjänst i idéhistoria utlyst vid Södertörns högskola

En doktorandtjänst i idéhistoria är utlyst vid Södertörns högskola. Sista ansökningsdag 18 februari. Läs mer här.

Publicerat i idé- och lärdomshistoria, idéhistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Teknik- och vetenskapshistoriska seminariet VT19

Vårterminens upplaga av det teknik- och vetenskapshistoriska seminariet, ett samarbete mellan STS på Chalmers och LIR på Göteborgs universitet, drar nu igång. Schema för vårterminens aktiviteter finns att ladda ner här.

Publicerat i vetenskapshistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar