Skip to content

Category Archives: Mat och forskning

Brödets historia

Läsning till frukost i morse (i sällskap av bland annat en skiva Pågen Duo – inte direkt handgjort): Bee Wilson, ”Slaves to dough: The rebirth of French bread, with dignity but without sweat”, TLS 8 juni, som är en längre recension av Steven Laurence Kaplan, Good bread is back: A contemporary history of French bread, the way it is made, and the people who make it (Duke University Press).

Bland annat fäste jag mig vid hur brödets historia i Frankrike beskrivs enligt något slags dialektik. Först har man högkvalitativt bröd som tillverkas under gräsliga arbetsplatsförhållanden, degen knådas under natten i ett mycket slitigt arbete. Brödet blir symboliskt viktigt för den franska nationaliteten. Det är det handgjorda brödets storhetstid, 1700-tal till första hälften av 1900-talet.

Sen kommer rationaliseringsprocesser, teknologiska innovationer. ”Sluta vara en slav under degen; var dess härskare istället”, som en fransk annons för kylteknik säger 1939. Det andra världskriget gör att man tvingas äta ett mörkt och tungt bröd, fjärran från forna tiders bröd. Den därmed sammanhängande nostalgin för det vita brödet, menar Kaplan, gjorde att man efter kriget börjar sälja bröd tillverkat enligt nya metoder, ett mycket ljust bröd dock med mindre smak än det klassiska, ”a grotesque simulacrum of the old pre-war white bread”.

Till detta kommer alltså förändrade tekniker för tillverkning, transport och försäljning av bröd. Det är de trettio gyllene åren i fransk efterkrigshistoria, så det finns gott om pengar och olika projekt för modernisering av samhället. Allt mer utbredd användning av djupfryst, bröd som värms upp i butiken i något som ska simulera ett riktigt bakeri, högeffektiva mixermaskiner: allt gjorde bakandet smidigare, men inte brödet godare.

Så kommer förstås en backlash, en rörelse tillbaka till mer hantverksmässiga metoder under 1990-talet. Wilson använder termen ”retro-innovators” om de bagare i Paris som förenar moderna kunskaper med ett intresse för gamla tekniker. Det är, som artikeln påpekar, återigen möjligt att köpa bröd av högsta kvalitet överallt i Paris. Det goda brödet har kommit tillbaka.

Lite grand liknar det väl utvecklingen inom livsmedelssektorn i stort i Sverige, inte minst under perioden 1945-1975.

Experter, experter, experter

Efter att ha ägnat viss tid åt Hans De Geers fina avhandling om rationaliseringsrörelsen i Sverige, har jag senaste tiden arbetat mycket med källmaterial. Ibland undrar man vad 1940- och 1950-talet var för märklig epok, egentligen.

Vid inköp av kött till exempel måste man själv ange vilken bit man vill ha, varpå expediten skär ut stycket, väger det och slår in det. ”Får det vara litet mera?” är en ständigt återkommande fråga, som visar att portioneringen utföres med liten noggrannhet. Vid inköp av matvaror blir man ständigt förvånad över vilket slöseri med tid detta innebär. Inköpen företas nämligen ofta i mycket små kvantiteter, vilket kräver mycken tid. Smörgåspålägg skall skäras upp i skivor, sallader, majonnäs m.m. säljes ofta i lös vikt osv. Man gör den reflexionen att husmödrarnas tid borde kunna användas mer rationellt än för att stå och vänta i livsmedelsaffärer och att distributionen säkerligen skulle i hög grad underlättas om alla livsmedel såldes i förpackningar med bestämd vikt och till bestämt pris

Dr.-ing. Max Malm, ”Hemfrysning eller frysning i fabrik”, Kylteknisk tidskrift nr 8 1946, 48-49, cit: 48.

Open Access i Linköping

Charles W. Bailey skriver om Linköping University Electronic Press på sin blogg .

En aktuell publikation på LiU E-press är Lychnos temanummer om mat under redaktion av Roger Qvarsell; så har min uppsats om Svenska Institutet för konserveringsforskning blivit en del av Linköpings Open Access-satsning. På något sätt tror jag att uppsatsen på det viset når nya läsare som kanske annars inte hade hittat fram till Lychnos i pappersform.

Ännu en bok att läsa

Madeleine Ferrières, Sacred cow, mad cow: A history of food fears, Columbia university press, 2005. Recension i Nature.

Social software inom livsmedelsbranschen

Inte bara livsmedelsproduktionen i sig är storskalig och top-down. Även ideologiproduktion, kunskapshantering, nätverkande med mera är ofta top down och involverar vanligtvis myndigheter, stora företag, forskningsfinansiärer, universitet. Men nu: bloggen Småskalig livsmedelstillverkning ser ut att börja underifrån:

Sidan för dig och mig som är igång eller planerar att starta en smaåskalig livsmedelstillvekning

Kanske är det pretansiöst att ens försöka påbörja det som egentligen borde administreras av någon myndighet. Men i avvaktan på att man nu utreder möjligheterna att stötta de småskaliga livsmedelstillverkarna med information om var man hittar olika myndigheter eller leverantörer börjar jag i liten skala!

Vetenskapligt bildarkiv

Djurvänner varnas.

At the end of a meal, fat cells send a chemical message to the brain giving out the signal that you are full and discouraging you from eating any more. Professor Paul Trayhurn of the Rowett Research Institute in Aberdeen, Scotland, experimented on this mouse by ‘knocking-out’ the gene responsible for sending this signal. Consequently, the mouse did not know when to stop eating and became obese.

beskrivs bakgrunden
till den här artefakten på Science Museum, London.

(Jag kan avslöja att jag känner en viss valfrändskap med musen. Jag är inte uppstoppad – än – men jag sväller och vet inte heller alltid när jag ska sluta äta.)

Ett av fynden i Ingenious som innehåller ett digitalt bildarkiv (30 000 sökbara bilder), texter och så vidare.

Varierade grejer på JKL Blog

Billy McCormac:

Have any of you read Steve Jobs’ blog? Not exactly gripping stuff.

Ehh … Det. Är. Inte. På. Riktigt. Står så längst ner på sidan: ”A parody”.

Intressantare, då, är Anna Ovesdotters span om att läkare kommer att uppvaktas av livsmedelsbolag som vill att dessa vitrockade hjältar ska börja rekommendera deras produkter, analogt med hur de uppvaktas av läkemedelsbolagen.

Det har redan börjat, så smått, läkarnas tipsande om livsmedel med hälsoeffekter. Var magsjuk härommånaden och min läkare rekommenderade bland annat att jag skulle dricka ProViva.

Dispositionen växer fram

Jobbade lite med dispositionen för matboken igår eftermiddag, samtidigt som Wa. & T. sov, Wi. lekte med bilar och A. och B. vattnade blommor; skönt att sitta i trädgården en solig söndagseftermiddag och skriva en stund. Såhär ser det ut nu:

1 Inledning: Food studies och STS

Trading zones, boundary organizations, users/co-construction, medialisering, policy, ANT (hur mycket???).

2 Livsmedel och krig

Mönstring och nutrition, nationens matförsörjning, logistik och förpackningstekniker, extrem mat (kommandosoldater och piloter), konservburkar och torkprocesser, kriget som utvecklingslabb för konsumtionsvaror och tjänster som sedan marknadsförs i fredstid.

3 Svenska institutet för konserveringsforskning

Malmska utredningarna, policy, samarbete industri/näringsliv/akademi, coupling/decoupling, connector/disconnector, HFI/SIK/IVK, mångdisciplinär organisation, konsumentfrågor, media, sinnesfysiologi (organoleptiska undersökningar vs. gaskromatografer), matkvalitet.

4 Djupfryst

Konsumenter, urbanisering, matkvalitet, KF/Borgström vs PLM/Tetrapak, tekniker för att lära/styra/påverka konsumenter vs tekniker för att lära/styra/påverka livsmedelsproducenter, heminredning, 1950-talets idéer om framtidens kök, brukarperspektiv, USA.

5 Functional foods

Internationellt/nationellt/regionalt/lokalt, juridik, industristöd (NUTEK/Vinnova), folkhälsoargument som retorik för industristöd, multidisciplinära samarbetsformer, bristande omvärldsanalys bland livsmedelsindustrin, patentering av aktiva substanser, reduktionism/magic bullet vs. förändrad livsstil, media.