Skip to content

Tag Archives: digital humaniora

Citizenscience når humaniora

Jag har sedan en tid tillbaka ett projekt med Johan Kärnfelt om amatörastronomins moderna historia och vi har för närvarande finansiering för ett sexmånaders pilotprojekt – inom ramen för LETstudio vid Göteborgs universitet – som behandlar Galaxy Zoo och liknande projekt inom citizen science.

En sak som jag tycker är intressant är hur några enstaka framgångsrika projekt inte bara ger data för forskare, resultat i form av papers samt mängder med interaktion mellan forskare och icke-forskare (på ett sätt som kanske mer handlar om interaktion än vad som alltid uppmärksammas inom deliberativ demokrati-ansatsen i STS). De innehåller även element av metodutveckling som sträcker sig bortom den ursprungliga problemställningen; de blir i någon mening generaliserbara. De blir till ett slags utbyteszoner där forskare från andra sammanhang än det ursprungliga möts för att utbyta kunskaper och utveckla praktiker. Citizen science-rörelsen kan alltså vara relevant för den som i likhet med mig intresserar sig för förändringar i vetenskaplig praktik och hur detta spelar in i vetenskapshistoria och forskningspolitik.

Det såg man i SETI@home, ett av de första framgångsrika astronomiska citizen science-projekten. Projektet kom som bekant igång med dunder och brak i slutet av 1990-talet och förutom en massa interaktion mellan SETI-delen av astrobiologin och allmänheten, ledde det till en massa metodutveckling. Det som från början var en fristående programvara enbart inriktat på att analysera radioastronomiska datamängder i sökandet efter liv i rymden generaliserades sedan till en plattform för distribuerade beräkningar där man använder stora mängder privatpersoners hemdatorer för att göra tunga vetenskapliga beräkningar: Boinc.

Boinc involverar i dagsläget 415 000 datorer som tillsammans genererar 5.4 petaflops. Pågående projekt finns inom en mängd områden. Plattformen är öppen för forskare som vill starta tunga beräkningsprojekt, den kan installeras lokalt på universitet som vill skapa en virtuell superdator genom att klistra ihop de tusentals persondatorerna på campus.

Ett annat exempel är hur det ursprungliga Galaxy Zoo vidareutvecklats till Zooniverse. De metoder – servermjukvara, klientmjukvara, sättet att interagera med deltagarna/amatörerna – som Galaxy Zoo byggde upp används för annat är galaxklassifikation. På plattformen Zooniverse finns det i dagsläget ett antal projekt inom geofysik och astronomi. Plattformen hanteras av Citizen Science Alliance som med finansiering från Sloan Foundation har en utlysning ute för nya projekt inom området, riktat mot alla möjliga discipliner. Det skall bli spännande att se vilka nya projekt som startar i den närmaste framtiden.

Citgizen science-projekt har börjat dyka upp inom humaniora. Dels crowdsourcar zooniverseprojektet tolkningen av papyrusfragment funna i Oxyrhynchus i projektet Ancient lives, dels finns Old weather, ett projekt som digitaliserar äldre meteorologiska datamängder.

Det här humanistiska tillskottet till citizen science uppmärksammas i en session på American Historical Associations årliga möte i januari. Där kan man bland annat höra om projektet att med citizen science-metoder transkribera Jeremy Benthams efterlämnade papper, betydelsen av användargenererat material för arkivsektorn, crowdsourcad kvinnohistoria med mera. Chris Lintott från Zooniverse kommer dessutom vara där.

Sessionen, som verkar ha ett lite nydanande format, är föreslagen av Shane Landrum.

Google books

Google books fortsätter med sin retrodigitalisering, nu med ett ökande antal böcker från den tidigmoderna epoken. Man noterar att de frångått den skanningteknik de ofta annars använder och istället presenterar böckerna ”as they actually appear”:

In digitizing books from any century, we try to create clean images with black text and color illustrations on white backgrounds. This helps enhance readability, save storage spaces and serve illustrated pages faster to readers. However, partners, researchers and other readers have frequently asked us to show the older books as they actually appear, for a couple of reasons: First, these books are interesting artifacts. They have changed their appearance over the centuries, and there is a cultural value in viewing them. Second, because of aging and bleed-through, it can be very difficult to display the images as clean text over a white background; in many cases it’s actually easier to read the text from the original (what we call ”full-color”) images.

Det ligger mycket i det här, det sorgliga är ju bara att den här skillnaden mellan boken som en mer eller mindre individuell artefakt, där fysiska egenheter hos det specifika exemplaret kan användas som källmaterial av den historiker som är intresserad av kommunikationens historia, och boken som mer avförkroppsligad text också förstås gäller för senare böcker. Alltså kommer det fortfarande, för många historiker, att finnas anledningar att uppsöka bibliotek med konkreta exemplar, som Robert Darnton skrev om häromåret.

Samtidigt är det här intressanta utvecklingar som historiker och andra humanister måste förhålla sig till med, menar jag, ett relativt öppet sinne. Här kommer det att finnas massa nya datamängder som man kan göra något av.

Men det finns ju mycket att förbättra. Till exempel tycker jag att Google books är stumt i förhållande till läsaren, det är svårt att se hur man som användare av dessa digitala datamängder kan hjälpa till för att förbättra det hela. Det kan gälla saker som att man som användare av en digitaliserad bok skulle kunna föreslå bättre metadata i form av tags, korrigera uppenbara fel i metadata och så vidare.

Eller att man skulle kunna ge önskemål om digitalisering och öppnande av samlingar. Ett banalt men mig näraliggande exempel är att Google har skannat min gamla doktorsavhandling men inte gjort den tillgänglig i fulltext. Jag vill att den blir tillgänglig i fulltext. Vart vänder jag mig då?

Digital humaniora

Ännu en samling tips från Dan Cohen:

Digital humaniora studerar livsvetenskaper

Sociomics core facility vid Lancaster university

develops and applies Web 2.0 digital methods and analytics to provide innovative ways of examining networks, issue formation, indicators, intellectual property, publics, knowledge economies and knowledge production in and around genomics and the biosciences. To do this we use mapping software, databases and text mining tools and we have created our own open source iGoogle style Research Desktop, http://sociomics.lancs.ac.uk/.

De är speciellt intresserade av digitalisering ”as both a topic and a resource. It combines digital research methods with Cesagen’s programe of social science and humanities research on genomics and emerging biosciences.” Nu utlyser de en tjänst där inriktningen är en blandning av humsamperspektiv på genomik och livsvetenskaper och digitala forskningsmetoder.

Låter faktiskt ganska intressant. Utlysningen finns här.

Robert Hooke och Royal Society

Robert Hookes anteckningsbok från Royal Society, som återfanns 2006, finns nu tillgänglig i en påkostad webbversion.

[via Nature News.

RSS på Libris/beta

Betaversionen av Libris innehåller ett antal nyheter. En som jag tycker verkar lovande är möjligheten att prenumerera på sökningar i RSS/Atom-format. Forskningslitteraturen är ett någorlunda föränderligt landskap, och RSS/atom brukar ju fungera bra när det gäller att hålla koll på föränderligt webbinnehåll.

Lunds universitetsbibliotek har en elektronisk tjänst som heter Elin, ett slags interface mot tidskrifter, databaser och annat. Man har sitt eget Elinkonto där man kan spara olika saker. En sak som jag gillar med Elin är möjligheten att ställa in automatiska sökningar på begrepp, keywords, författare, bevaka vissa tidskrifter och så vidare. Elin gör automatiskt sökningar i de stora mängder tidskriftsmetadata som finns och signalerar när det dykt upp något nytt papper inom den egna sekten den teoribildning man tillhör, av ens guru någon av fältets ledande forskare och så vidare. Perfekt för den som vill lägga fingret på forskningslitteraturens puls (yes – där satt den, metaforen!).

Problemet är bara att resultaten lassas över till oss användare som e-post. Hade gärna sett att man, som i betaversionen av Libris, istället kunde hålla koll på flödet av papers i Elin via RSS-läsare. Föreslog den här funktionaliteten för en tid sedan, men det verkar inte ha hänt något.