Konferensåret 2017

Konferenser och andra forskningsrelaterade resor 2017: en tillbakablick.

I januari åkte institutionens doktorander till Stockholm, som en del av en kurs i vetenskapshistoria som Johan Kärnfelt och undertecknad höll i. Kursens seminarier och föreläsningar på hemmaplan kompletterades med besök på Centrum för Vetenskapshistoria, KVA, Hagströmerbiblioteket och Naturhistoriska Riksmuseet.

Hjalmar Fors, Hagströmerbiblioteket, KI.

Eva Åhrén, Hagströmerbiblioteket, KI.

Karl Grandin, Centrum för vetenskapshistoria, KVA.

Lisa Svensson och Malin Nordvall, sessionssalen KVA

I maj deltog jag i Historikermötet som den här gången hölls i Sundsvall. Jag vet hur mycket jobb det är med att arrangera en stor konferens (jag var med och gjorde TVHD häromåret och den hade bara 80-90 deltagare, här var det i runda tal 500 deltagare) och Mittuniversitetet fick till en jättebra konferens! Programmet var som vanligt digert.

Själv deltog jag i en session om framtidsstudier organiserad av David Larsson Heidenblad där jag presenterade min undersökning av framtidsstudier i svenskt 1960- och 1970-tal.

Bland övriga sessioner som var minnesvärda fanns bland annat “Samhällskroppar” med Lena Lennerhed (aborter) och Ingemar Pettersson (livsmedelsindustri och sensorik) och en om samhällsvetenskapernas historia organiserad av Kirsti Niskanen och Per Wisselgren.

Sessionen Humanvetenskaplig disciplinering − transnationella perspektiv på Historikermötet 2017 med Kirsti Niskanen, Lisa Svanfeldt Winter, Per Wisselgren, Anders Pedersson och Thomas Kaiserfeld.

Men som på många konferenser var det extra roligt att träffa kollegor från när och fjärran. Inte minst var det kul att det var så många idéhistoriker där; jag sympatiserar med idén att vi alla är historiker oavsett vilket prefix det står före institutionstillhörigheten och jag gillar att historikermötet är en samlingsplats för olika slags historiker. Mötet gav mersmak och jag är sugen på att åka på nästa Historikermöte som organiseras i Växjö 8-10 maj 2019.

Därpå blev det dags för en resa till Stocholm och en workshop kring tematiken tid: Mediating and Materialising Time: Scientific Temporalities 1750-1950, som organiserades av Staffan Bergwik på SU 8-9 juni. Som framgår av schemat var det ett intressant program (tyvärr missade jag första dagen på grund av andra engagemang). Själv presenterade jag min forskning om tidssynkronisering från mitten av 1800-talet till 1920. En superbt organiserad workshop med en spännande blandning av idéhistoriker!

Lise Camille Ruud presenterar


Stine Alling Jacobsen undersöker en bit torvmosse. I bakgrunden Nina Wormbs.


Innan sommarsemestern bröt ut med full styrka åkte Johan och jag till University of Notre Dame och NDXIII, den trettonde upplagan av en serie av varannanårliga workshops i astronomihistoria som hålls vid University of Notre Dame sedan 1993.

Jag har varit där tidigare och tycker det är en mycket bra konferens. Det astronomihistoriska fältet är inte jättestort (jämför oss med biologihistorikerna eller medicinhistorikerna!) och i det här formatet, strax under 100 deltagare, får man många möjligheter att prata med områdets centralgestalter – Steven Dick, Robert Smith, Owen Gingerich, David DeVorkin, Marc Rothenberg – och återknyta bekantskapen med kollegor som man träffat ett antal gånger som Pedro Raposo men det är också ett sätt att träffa nyare medlemmar i fältet. Av praktiska skäl är förstås nordamerikanerna överrepresenterade, men det dyker upp ett försvarligt gäng européer som är intressanta att träffa. Denna gången mötte jag flera nya spännande kollegor, till exempel Louise Devoy och Rory McEvoy, bägge Greenwich, Jake Bridges från University of Alberta och Chaokang Tai från universitetet i Amsterdam.

Programmet innehöll mycket intressant men till detta kommer alla trevliga och lärorika utbyten mellan programpunkterna.

Stefan Zieme, Louise Devoy och Teresa Wilson.

Deltagarna på NDXIII. källa.

Till detta kommer en mellanlandning i Chicago med givande besök på Fields museum, där utställningen Specimens var en höjdpunkt. Och för första gången besökte jag The Art Institute of Chicago där framför allt de permanenta samlingarna av fotografi imponerade.

The Art Institute of Chicago


Specimens på Fields museum var en bra utställning.

Slutligen: i september deltog jag i Swedish Space History på KTH, där såväl historiker (Nina Wormbs, Michael Godhe, Martin Emanuel) som aktörer (Kerstin Fredga, Sven Grahn) deltog med intressanta bidrag kring svensk rymdhistoria. Själv presenterade jag min och Johans forskning om amatörastronomins historia samt höll i en paneldebatt.

Det här inlägget postades i Historia och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *