Simon, infontologen, genomskådar det forskningspolitiska snacket. Varken första eller sista gången det finns en diskrepans mellan de verkliga målen med verksamheten och de vackra orden. Forskningspolitik är inte sällan fortsättningen av regionalpolitik och industripolitik med andra medel.
Ibland undrar jag om inte vi humanister och samhällsvetare borde protestera mer när det vi kan bara används som fernissa, som ”en festlig krusidull i dagens samhälle”, som Eva Österberg skriver i senaste LUM (pdf, s 8). Jag håller helt med henne.