Hwang’s rise involved celebrity-minded scientists, state bodies in South Korea concerned with national prestige, funding agencies accountable to government masters, educational institutions bent on international competition, and journalists intent on good stories. They came together in a complex symbiosis to create a distorted image of scientific achievement.
Martin Kemp – vilken tillgång han varit i Natures skribentstall ! – kopplar Hwangskandalen till en komplicerad väv av faktorer. Behovet av vetenskapliga hjältar, ett behov som emanerar ur flera olika processer, spelar roll för det vetenskapliga fusket.
Det här kan i sin tur kopplas till den inverterade fuskaren, dvs forskaren som hjälte och de uppsatser om forskningsfusk som flera av oss på FPI sitter och knåpar på (ja, jag vet, ärade redaktör, min text kommer, snart).