Transgena grödor

Den brittiska regeringen vill förmodligen tillåta transgena växter. Å andra sidan kommer myndigheterna svårligen kunna bortse från resultaten av GM Nation?, ett projekt innefattade 670 offentliga möten och debatter som samlade 20 000 deltagare. Den visar att den brittiska allmänheten är ”uneasy with the potential environmental, health and socio-economic effects of transgenic crops”, skriver Nature. Enligt rapporten förstärktes dessutom allmänhetens attityder ju mer de lärde sig om GM mat; allmänheten är inte nödvändigtvis helt emot GM-mat men vill ha ytterligare tester, starkt regelverk, svar (som går att lita på) på ännu obesvarade frågor kring hälsa och miljö samt demonstrationer som visar att produkterna är till fördel för samhället och inte enbart producenterna. Rapporten talar även om utbredd misstro mot det politiska systemet och multinationella företag på det här området:

The GM debate also reflects a weakening of faith in the ability or even the will of any government to defend the interest of the general public. This was supported by the way in which people cited past disasters, especially BSE. They carried a double lesson, first, that government may not have adequate knowledge and advice to help them take the right decisions, and second, that government can be too close to producer interests.

Rapporten menar även att befolkningen vill veta mer. Man var även positivt inställd till ”GM Nation” eftersom projektet stimulerade diskussioner mellan medborgare och experter. Många medborgare tycks ha trott att debattens resultat kommer att ignoreras av den brittiska regeringen, men man hoppas dock att dess resultat kan påverka framtida politiska vägval.

Torbjörn Fagerström har kallat EU:s beslut att kräva märkning av GM-mat för ”konsekvenserna av en ökande beredvillighet att släppa fram allsköns pseudovetenskap och charlataneri till de politiska köttgrytorna.” (DN 18 juli). Personligen tror jag att allmänhetens rädsla för genmodifierad mat är överdriven; jag tror att det går att, med hjälp av tester och regelverk, försöka utveckla sådana grödor som är säkra. Men trots det finns det en utbredd skepsis bland allmänheten för de här nya teknikerna.

Pseudovetenskap eller inte, den utbredda skepsisen mot genmodifierade grödor gör väl att sådana produkter kanske skulle få svårt att nå ut på marknaden idag. Det är inte heller säkert att man övervinner allmänhetens skepsis genom att stämpla rädslan som ”pseudovetenskap” – den engelska regeringens försök att påbörja en dialog med allmäheten är en annan och förmodligen mer framkomlig väg.

(Se även en rapport om allmänhetens tilltro till agrikulturella innovationer.)

Det här inlägget postades i Mat och politik, Vetenskap och media. Bokmärk permalänken.

3 svar på Transgena grödor

  1. Bengt skriver:

    Jag kan inte hitta Fagerströms artikel hos DN (Det blir bara damfotboll i sökresultaten, även när jag lägger till ”EU”). Menar han alltså att det är onödigt att märka GM-mat och att märkningskravet är baserat på charlataneri? Eller tolkar jag det fel? Men även om det vore så hur kan en ökad information till konsumenterna vara någonting dåligt? Det vore kul om Du hade en länk till artikeln i fråga.

  2. Bengt skriver:

    PS – jag ser att du blivit kommentarsspammad! Skall bloggarnas kommentarsfunktion bli nästa grej (efter email) som spammarna ger sig på?

    Ja, det här blev väl också spam då i stil med alla dessa ”virusvarningar” som brukar cirkulera…

  3. Gustav Holmberg skriver:

    Bengt – nej, den artikeln har jag förgäves sökt efter på DN:s sajt. Den verkar tillhöra de delar av tidningen som inte läggs ut. Läste den i papperseditionen istället.

    Jo, märkning är att ge efter för charlataneri men kan till nöds accepteras, det är väl ungefär andemeningen i hans artikel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.