Jag har alltid tyckt att astronomerna är skickliga på att hantera sin litteratursökning och informationshantering. I Astrophysics Data System flyter det in astronomisk litteratur som man kan söka på alla möjliga sätt i. Här finns mycket fulltextgrejer och det är fritt tillgängligt, ibland efter en viss tidsgräns, vilket gör det till intressanta alternativ till Web of Science eller olika fulltextdatabaser.
Till skillnad från många kommersiella fulltextdatabaser – fast inte alla: regelbundna läsare av Det perfekta tomrummet vet att jag är en stor beundrare av JSTOR – går man långt tillbaka i tiden. Här finns inscannade institutionsserier av historiskt intresse.
ADS digitaliserar även tidskriftsserier bakåt i tiden. Här finns rejäla sviter tidskrifter digitaliserade. Nyligen har man avslutat digitaliseringen av Astronomische Nachrichten 1823-1900 (tidigare finns volymerna post-1947 tillgängliga). Därmed har denna tidskrifts storhetstid blivit tillgänglig i digital form – vid 1900-talets början blev snarare tidskrifter som ApJ centrala.
Man kan inte låta bli att fascineras av sådan retrodigitalisering. Man kan även förvånas över att inte större delar av världens facklitteratur blivit digitaliserad. Varför bedrivs sådan retrodigitalisering av entusiaster utan pengar, som Projekt Gutenberg?