Så har då Chris Andersons bok kommit i svensk översättning, och det är väl bara att förvänta sig att begreppet long tail kommer fortsätta ytterligare en tid som surrord. Betänk då hur fel han har, eller rättare sagt hur lite till exempel svenska bokförlag, tryckerier och bokdistributörer anpassat sig till den nya tiden. Fatta!
Jag tycker det är anmärkningsvärt hur ofta tillvaron inte fungerar på det sätt Anderson tänker sig. Man kan fundera över vilka strukturer och mekanismer i ekonomin det är som gör att det inte fungerar, men det överlåter jag som en övning åt läsaren. Man kan också hoppas att hajpen kring the long tail får några att tänka om. För det är ju löjligt, det här med att böcker som har en efterfrågan inte finns in print: det exemplar av Den korporativa staten som jag för några minuter sen checkade ut vid UB:s lånedisk är fullkomligt sönderläst; boken har uppenbarligen läsare, men den är omöjlig att uppbringa i bokhandeln.
En liten del av Herman Kahns framtidsscenarios, som han rev av från scenen i Malmö konserthus i juni 1970:
Liksom dagens stadsbo inte ägnar stor tanke åt bonden och det agrikulturella samhälle som ligger bakom oss kommer heller ingen att bry sig särskilt mycket om affärsmännen och industriledaren i det post-industriella samhället. Ingen tackar bonden för det han bidragit med, ingen kommer heller att tacka industrin.
(SDS 4 juni 1970)
Det är vår värld Kahn stod och mässade om på det där seminariet X 80, vi sitter med facit i hand. En tanke är att han inte fick rätt, det här kan ju bara inte stämma. Industriledare och affärsmän lyfts idag fram som stjärnor, deras uttalanden om någon kvartalsrapport, en planerad hostile takeover eller om hur deras organisation är mest innovativ i världen, får ofta medias blickar på sig.
Men å andra sidan kanske han hade lite rätt. För är det inte något lite ängsligt över företagsledarnas vilja till synlighet? (En vilja som ofta får draghjälp av ekonomijournalister.) Jag bara undrar.
Kanske, kanske, kanske är denna ängslan, om den nu finns, driven av en insikt om att vi konsumenter egentligen bortser från företagsledarnas egon, så som Kahn tycktes mena; insikten leder till ett behov hos vår tids företag av att skapa bilder av företagsledare som visionärer, som karismatiska tänkare och faciliterare av kunskapsgenererande processer (som kloggar igen organisationer där man tänker istället för att göra något som Alf Rehn skrev om i en kul krönika). Kanske borde något företag göra tvärtom; det finns utrymme för en affärsvärldens The Residents: total hängivenhet åt produktivitet (nära 60 album sedan 1972), men knappast någon vet något om deras personlighet eller ens vad de heter.
Published on March 17, 2006
in Ekonomi.
Vart tar alla skattepengar vägen? Hit.
Något liknande för Sverige?
Läs mer.
[via Boingboing.]
Published on November 10, 2005
in Ekonomi.
Bönan är, som trogna läsare av DPT vet, mitt favoritställe i Lund när det gäller dubbla espresso, läsning, tänkande, skrivande, allt omgivet av ett flöde av människor.
Häromdan öppnade den skånska Starbucksklonen Espresso House ännu ett ställe, denna gång beläget cirka 25 meter från Bönan. Det är ett inarbetat varumärke, en kedja, och stället vid Bangatan har fler sittplatser än Bönan.
Men jag tror ändå att Bönan har en god chans att klara sig bra i konkurrensen. Personalen är trevlig. Kaffet är gott. De har snäppet bättre mat än Espresso house, tycker i varje fall jag. De bjuder stamgäster på gratis wlan (sitter och skriver på Bönans uteservering i detta nu, omkring mig virvlar cykelburna studenter, höstlöven sprakar och folk är på språng till sina pendeltåg).
Det håller på att formeras ett lokalt kaffe-, bar- och takeawaymatkluster centrerat kring den obligatoriska passagepunkten övergångsstället vid stationen. De senaste åren har flera ställen öppnat här. Ska man se Viggos, Mormors bageri, det nya bageriet på Clemenstorget, 7 eleven med sin förhållandevis ambitiösa takeawayavdelning (och nätkopplade pc-burkar som kostar en tjuga per timme, ungefär) och nu Espresso house som konkurrenter om kunderna, eller ska man se dem som samverkande? Optimisten i mig ser en möjlighet här: Bönan får nya gäster, som dras till området i takt med att fler ställen öppnar.
När kommer det en c-uppsats i ekonomisk geografi om kafélokalisering?
Published on June 28, 2005
in Ekonomi.
Svenskan skriver om mötet mellan multinationella företag och tekniskt kunniga användare och småföretagare som inte alltid gör som storföretagen vill. I artikeln nämns Eric von Hippels senaste bok. Den kan man ladda ner här (pdf). För den som vill utforska användar-producent-relationen mer inom teknikområdet rekommenderas Nelly Oudshoorn och Trevor Pinch, How users matter: The co-construction of users and technology (MIT Press, 2003).
Published on February 2, 2005
in Ekonomi.
Bert Karlsson i Sydsvenskan: “det där snacket om svensk musiksuccé utomlands är ju bara nonsens. Efter A-Teens tog det slut. The Hives har man skrivit upp men de har kanske sålt 100 000 skivor, det är ju ingenting.”
Han kanske har rätt? Kanske är den svenska musikexporten relativt modest, sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv (ett perspektiv där Bert Karlsson förmodligen är en källa till viss insikt). Mycket prat, lite kulor. Vore intressant att se statistik på arbetstillfällen, pengaflöden och annat.
Om han har rätt kan man fundera över varför det varit så mycket prat om den svenska musikexporten. Vill vi helt enkelt att det ska vara så? Varför vill vi det? Och finns samma vilja kopplat till andra branscher?
Som design. Är det inte rätt mycket prat där också?
Published on November 19, 2004
in Ekonomi.
Var på ett evenemang där flera stora namn inom innovationsforskning pratade; på två timmar nämndes Richard Florida åtminstone 7 gånger. Vad är det med denne Florida, egentligen - är det det att folk tycker han har rätt, eller är det det att man vill att det han säger ska vara rätt?
Published on August 24, 2004
in Ekonomi.
Astra kan ha dumpat flera ton gift (Södermanlands nyheter). Man blir kanske mer förvånad över att det tagit så lång tid för det här att komma ut, än över företagets beteende på 1960-talet.
[Länk via SvD.]
Published on June 14, 2004
in Ekonomi.
Jeroen Wolfers undrar varför de elektroniska pengarna rör sig så sakta. Man kan ju inte annat än hålla med.
Published on May 22, 2004
in Ekonomi.
Alf Rehn har startat bokförlaget Dvalin Books. Först ut är Alfs egen The Serious Unreal - Notes on business and frivolity som släpps under en Creative Commons-licens. Ladda ner den som pdf, som komplett pdf med omslag eller beställ den som bok från orders@dvalin.org för 25.
Published on January 6, 2004
in Ekonomi.
Tillbaka efter en härlig vecka i Anderstorp (nära Gnosjö). Pulkaåkning och mammas/farmors köttbullar.
Ett par negativa ting kunde noteras. Den lokala tidningen har en artikelserie som gräver fram miljösynder där företag i Gnosjötrakten släppt ut mängder med tungmetaller sedan 1930-talet och framåt. En baksida av Gnosjöandan som sällan uppmärksammas. (Här är ett typexempel.)
Dessutom har ett par konkurser noterats: ett företag som tillverkade lädervaror samt en underleverantör till Ericsson. När Gislaved AB slog igen häromåret menade många i Anderstorp att industristrukturen (dryga hundratalet småföretag i flera olika branscher) gjorde orten mindre känsligt än Gislaved. Men även om Anderstorp är mindre utsatt än Gislaved, kanske man ändå kan uttrycka viss skepsis inför framtiden. Är de bägge konkurserna enstaka händelser, eller döljer sig en strukturell problematik här? Hur ska man i så fall tackla problemen?
Caroline Wigrens forskning visar att regionen är relativt sluten. Vad händer - givet den mentaliteten - om ekonomin förändras?
Kanske är den här industriregionen, med sin tillverkningsindustri, helt livskraftig: alla kan ju inte jobba med datorer eller i serviceyrken. Kanske kommer den att stagnera när den utsätts för ökad konkurrens från låglöneländer? Jag har faktiskt ingen aning.
För att sluta på en positiv sida: ortens skönhetssalong (ansiktsbehandlingar, massage, skönhetsvård) har enligt samstämmiga uppgifter goda tider med nyanställningar och många kunder. Ett tidens tecken?
Published on January 5, 2004
in Ekonomi.
“There are many ways to analyze 2003. You can sift through major news events. You can chart best-selling books and top-rated TV shows. You can dissect the stock market. But if you want the gestalt of America the unified essence of this nation at this time there might be no better place to turn than the massive databases that run eBay.”
USA Today om att använda eBay som ekonomisk indikator.
[Via Alex Halavais.]
Published on December 29, 2003
in Ekonomi.
Bytte några ord med en utvecklare på Gapminder. Det är ett företag som arbetar med att visualisera datamängder. Tänket bakom Gapminder är att organisationer som Världsbanken, EU, FN mm har stora databaser som är svåra att komma åt och förstå för utomstående. Sådana datamängder kan visualiseras och läggas ut på nätet. Man har för närvarande finansiering från Sida och jobbar mycket med Flash.
Det verkar som om man kommer släppa något större till våren (fritt tillgängligt). Men redan nu har man en del kul små smakprov. Hur utvecklas inkomstfördelningen, tex?
Sen kan man ju alltid undra över datamängders kvalitet, vilka slutsatser man egentligen kan dra av data på en väldigt aggregerad nivå, vem som bestämmer vilka datamängder som får vara med, hur beroende är man av den “världsbild” som för närvarande är den förhärskande hos Sida osv osv. Det finns en förförisk “vetenskaplighet” bakom diagram av det här slaget. Men varifrån kommer data? Kan man lita på data som kommer från diktaturer? Kan man lita på data som kommer från demokratiska länders regeringar när det är valår? Jag har arbetat mer med kvalitativa än kvantitativa STS-metoder, så jag kan inte låta bli att förhålla mig något skeptisk skeptisk. Men det jag sett efter några snabba genomklickningar stödjer nog snarare optimister som Björn Lomborg och Johan Norberg än domedagsprofeterna. Världen tycks ha blivit rikare och friskare.
Det hade varit intressant om man i datamängderna kunde presentera några data som korrelerade hälsa och inkomst med exempelvis handel, FoU-satsningar, politiskt system. Vad jag kunde se fanns inte något sådant i presentationerna som gjorde det möjligt att testa hypoteser om vad som driver länders utveckling. (Men jag har inte tillbringat så mycket tid på sidorna, så jag kan mycket väl ha missat något.)
Sen visar datavisualiseringarna (som den här) att vissa länder backat. Framtiden har anlänt, den är bara lite dåligt distribuerad. Ett exempel som ges är Botswanas hälsoläge, där man kan se en kraftig nedgång under 1990-talet, efter att ha ökat stadigt under lång tid. AIDS?
Published on October 24, 2003
in Ekonomi.
Häromdan såg jag några Ericssonanställda utanför mitt fönter (jag sitter i Ideon Alfa 1). De såg glada ut. Det var den dan SonyEricsson hade rapporterat om vinst.
Nu kommer rapporter om att neddragningen på Mobile Platforms blir 110 personer. 250 hade varslats, men nu visar det sig att man kan klämma åt konsulter och externa mer än väntat och därmed avskedas sägs endast 110 personer upp.
Verkar som om inkubanerna (ja, jag vet, det är ett löjligt ord, men det är inte jag som hittat på det) som flyttar in i Venturelabs nya inkubator (invigning idag) får lite utrymme att expandera i om det skulle gå bra … Lycka till!
Published on October 23, 2003
in Ekonomi.
Stephen Toulmin talar på INDEK/KTH idag, den 23, kl 17.00 på ämnet “A philosopher’s comments on the management problems of economics”. Kommentator: Alf Rehn.
senaste kommentarer