Konserveringsteknikernas historia

Deltagarna vid KSLA-symposiet lyssnar på Lena Molins intressanta presentation om riskhantering i livsmedelssektorn under 1960-talet, övervakade av Anders Johanssen, stadsveterinär i Lund.

Deltagarna vid KSLA-symposiet lyssnar på Lena Molins intressanta presentation om riskhantering i livsmedelssektorn under 1960-talet, övervakade av Anders Johanssen, stadsveterinär i Lund.

Häromveckan var jag på ett intressant heldagssymposium på KSLA om konserveringsteknikernas historia 1800-1960. Det var ett mycket lyckat möte med intressanta utbyten med forskare som Roger Qvarsell, Lena Molin, Per Eriksson, Mats Morell med flera.

Min presentation behandlade Institutet för konserveringsteknisk forskning, Kyltekniska föreningen, den malmska utredningen och en del annat kring kunskapsintermediärer, forskningspolitik och kunskapsutveckling inom livsmedelssektorn under 1940- och 1950-talen. Den byggde framför allt på ett bokkapitel jag publicerade strax före jul. Texten, Public Health, National Security and Food Technology in the Cold War: The Swedish Institute for Food Preservation Research ingår i antologin Per Lundin, Niklas Stenlås och Johan Gribbe, eds., Science for Welfare and Warfare: Technology and State Initiative in Cold War Sweden.

Under eftersitsen – där det bjöds på god mat, något annat vore ju otänkbart på K. Skogs- och Lantbruksakademien … – hamnade jag bredvid Per Eriksson, historiker vid KSLA och en av de drivande bakom akademiens satsning på livsmedelsbranschens historia. Vi pratade ganska mycket om vilket tacksamt ämne livsmedelsrelaterade frågor är för en historiker.

Under den närmaste tiden kommer jag bland annat ägna mig åt pilotprojektet ”Livsmedelssektorns teknikhistoria 1940-1970: frystekniker,forskning och företagsutveckling”, så det kommer dyka upp en del här på bloggen om djupfryst mat, konservburkar, högteknologisk mat, logistikkedjor, kunskapsutveckling inom livsmedelssektorn med mera.

Livsmedelshanteringen blev under efterkrigstiden allt mer teknisk. Omslaget till detta nummer av branschorganet Livsmedelsteknik visar en interiör från AB Felix med ett maskineri för snabbtorkning av potatis.

Livsmedelshanteringen blev under efterkrigstiden allt mer teknisk. Omslaget till detta nummer av branschorganet Livsmedelsteknik visar en interiör från AB Felix med ett maskineri för snabbtorkning av potatis.

Det här inlägget postades i vetenskap. Bokmärk permalänken.

4 svar på Konserveringsteknikernas historia

  1. Rävjägarn skriver:

    Intressant! Jag är bra nyfiken på hur framförallt halv- och helfabrikaten ändrats genom årens lopp. Man inbillar sig att kåldolmar från 1960 skiljer sig från dem man köper idag.

  2. Gustav skriver:

    Ett helfabrikat från cirka 1960 som diskuterades på konferensen var konserverade hamburgare: kompletta och färdiga cheeseburgare, färdiga att äta direkt rakt ut ur konservburken. En av deltagarna hade arbetat på KF:s provkök när det begav sig och hade testat sagda produkt: den smakade inte speciellt gott …

  3. Djursonen skriver:

    Kan det verkligen vara så?

  4. insider skriver:

    Skillnaden mellan 50-60 talet och nu är att trenden är mot mindre tillsatser och mer näringsriktig kost, med rimliga portioner. På 50 och 60 talet var man nog mer upptagna av tekniken och att allt kunde burkas eller frysas färdigt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.