Forskarbloggar

Jag är på väg mot Göteborg och konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar, där jag bland annat ska sitta i en paneldebatt med Nina Wormbs och Thomas Söderqvist om forskarbloggar; vi ska reflektera över fördelar och nackdelar med blogging för forskning och förmedling inom vårt fält.

Ja, vad ska vi med bloggande till, egentligen? Som ett led i förberedelserna har jag rotat lite i arkiven här på DPT:

Man kan blogga skrivandet av en bok, som Jon Agar – han håller förresten konferensens keynote – gjort under arbetet med den kommande Science in the Twentieth Century – and Beyond. Generellt gäller, tror jag, att bloggandet kan vara ett sätt att hålla igång vårt skrivande, det slags “low stakes writing” som Howard S. Becker talar om. Samma idé var Alex Soojung-Kim Pang inne på när han diskuterade fyra argument för den bloggande akademikern: skrivhantverket, tillitsargumentet, nätverksbyggande och varumärkesbyggandet.

Men jag ser även forskarbloggandet i ljuset av kultursidornas förändring. Det är trångt på kultursidorna, inte minst för facklitteratur; bloggar kan vara ett medium för diskussioner som inte får plats någon annanstans.

Sen har vi det här med källmaterial; sociala medier kommer, i takt med att tiden går, att bli mer och mer en källa för oss vetenskapshistoriker, vilket kan ge oss intressanta möjligheter som vetter åt digital humaniora och svåra utmaningar vad gäller bevarande och arkivering av källmaterial.

Det här inlägget postades i Blogging. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Forskarbloggar

  1. Johan skriver:

    Intressant – var kan man se den panelen? Och programmet?

  2. Glöm inte den tredje uppgiften. För att förmedla och göra ny kunskap tillgänglig för allmänheten är bloggmediet perfekt. Det är hög tid akademierna breder ut sig på nätet och inte sitter och kniper på institutionerna. Jag som historiker tycker att det är skandal att om man googlar historia så får förintelseförnekare plats på först sidan som visas. Dessutom tar man kontrollen själv och behöver inte vänta på att på nåder få plats i tidningar och tidskrifter. Nätet och bloggosfären har potentialen att bli ett enda enormt ständigt pågående nätseminarium, tillgängligt 24 timmar om dygnet. Varför inte universitetsvärlden förstått det än har jag svårt att förstå. Borde den inte ligga i kunskapsutvecklingens och kunskapsförmedlingens framkant?Allmänheten går till google när de söker information inte till bokhyllans nationalencyklopedi. Då ska universitetsvärlden vara där och möta dem.

  3. Gustav skriver:

    Claes: intressanta synpunkter.

    Johan: panelen är på Lindholmens science park imorgon torsdag 14-15.45. Programmet finns här.

  4. Henrik Björck skriver:

    Ja, man lär sig något hela tiden.

  5. ArchAsa skriver:

    Hoppas du kan tänka dig att ge oss lite reflektioner över dagen, låter superintressant. Göteborg verkar vara platsen som drar till sig massor av intressanta diskussioner kring vetenskap, förmedling och internet. Ska dit själv imorgon och prata vetenskapsbloggande, fast inte Chalmers ^_^

  6. Gustav skriver:

    Henrik: jomenvisst gör man, det var en kul konferens!

    Åsa: det kommer kanske en uppsummering av bloggsessionen och konferensen i stort så småningom. I korthet var det en väldigt lyckad session, tycker jag. Jo, jag såg ditt blogginlägg om ditt föredrag i Göteborg, låter jättespännande!

  7. Nina Wormbs skriver:

    Henrik: vad lärde du dig denna gång? Man blir ju lite nyfiken. 🙂
    Jag tycker också att det var en rolig session, även om det alltid är svårt att göra sig en uppfattning om saker som man själv ingår i. Det flyter liksom ihop. Men det känns som om attityder förändras och kunskapen ökar även i vårt skrå. Inte minst tycker jag att det var bra att inte “de sociala medierna” klumpades ihop som ju så ofta sker i den allmänna diskussionen. Där verkar det ibland som om det är allt eller inget, men precis som “på förra tiden” går det förstås utmärkt att välja det som passar.

  8. Gustav skriver:

    Bra synpunkt, Nina! Håller helt med, jag är innerligt trött på att man ibland pratar om “sociala medier” som en monolitisk grej.

    Vi hann ju med mycket, men en del snuddade vi bara vid. Till exempel det här med hur bloggar hänger samman med våra publiceringspraktiker; bloggar som ett slags distribuerad diskussion kring vetenskapliga publikationer, kanske som en extended peer review.

  9. Pingback: Vem var Gunvor Karlsson? | Amatörastronomins historia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *