Komet Holmes

I går kväll, vid åttatiden, gjorde jag en astronomisk upptäckt.

När jag parkerat cykeln efter en sen tur till ICA Malmborgs kastade jag av gammal vana en blick upp mot himlen. Det var inte jätteklart, men man kunde se åtminstone en del stjärnor; där var Pegasus, Capella i Kusken, Perseus, Cassiopeia, Andromeda — vänta, det är något skumt med Perseus. Stjärnbilden tycktes innehålla en ny stjärna. Den där stjärnan brukar definitivt inte vara där, det var jag säker på. (Eftersom jag ägnade en mycket stor del av mitt liv före tjugoårsåldern med näsan i någon astronomibok eller med blicken riktad upp mot stjärnhimlen har jag järnkoll på himlavalvet. Sedan jag fick andra och mer humanistiska intressen under studenttiden har uppmärksamheten på astronomiska nymodigheter mattats; men kunskap om stjärnhimlen är en sådan där kunskap som, när den väl införskaffats, sitter där.)

Satellit? Nej, den rör inte på sig. Ungefär jämnstark med en stjärna som ligger strax under alfa Persei.

Kommen in i stugvärmen visade stjärnkartor att det minsann inte brukade finnas en stjärna där.

En nova? Inte helt osannolikt, novor av den här ljusstyrkan uppträder inte alltför sällan, och Perseus ligger i vintergatsbandet, där det rent statistiskt syns flest novor. (Perseus är bland annat bemärkt för att ha härbärgerat den ljusstarka Nova Persei 1901.) Men nej, det verkade inte finnas något på nätet om någon nova i Perseus.

Så hittade jag, via Sky and Telescope – ack, min tonårstids kanske viktigaste publikation – förklaringen: objektet var en komet, nämligen komet Holmes som fått ett kraftigt utbrott, på kort tid har den ökat i ljusstyrka en miljon gånger. Vissa kometer uppträder så, mest känd för beteendet är kanske Schwassman-Wachmann 1. Till den typen av objekt hör alltså även Holmes, upptäckt 1892.

Kollade sen i kikare och då syntes kometen som ett ganska starkt, runt nebulöst objekt utan antydan till svans. Hämtade ut några av barnen, som från balkongen kunde se komet Holmes såväl med blotta ögat som i kikare.

Kometen är än så länge klart synlig för blotta ögat, bland annat via den här och den här sidan kan man få fram kartor för att hjälpa till med identifikationen.

Det visade sig alltså inte vara någon riktigt upptäckt, komet Holmberg visade sig vara komet Holmes och dess utbrott var sedan fem dar känt bland tusentals astronomiska observatörer, men för mig var det en upptäckt av något nytt i ungefär fem minuter. Och barnen på balkongen kunde notera sin första komet.

Jag minns min första komet. Det var komet Austin, året var 1982 tror jag och den var synlig i kikare strax nedanför Karlavagnens handtag. Minns fortfarande den observationen, dess magi.

Det här inlägget postades i astronomi. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Komet Holmes

  1. Malte skriver:

    Heder åt dig som gjorde upptäckten alldeles själv! Men jag tror inte att du var ensam om att inte veta om kometen förrän nu. Vi på Popast-bloggen har skrivit en massa om Holmes, men svenska medierna har varit påfallande tysta hittills. Trots att den varit lika synlig i nästan en vecka nu.

  2. Fahim skriver:

    Underbart att upptäcka sånt! 🙂

  3. Thomas skriver:

    Det där med ungdomsnördhobbies som ger konstiga kunskaper för livet är lite kul.

    Jag var fågelskådare, hade 290 arter — vilket var mkt på den tiden vill jag påpeka; nu kan ju varenda djävel ta farsans bil ner till Ottenby och sätta ett kryss vid stortrapp på artlistan en villkårlig weekend i maj. Ringmärkte dvärgsparv i Lappland en gång. Och drömde om att nån gång få se en nordamerikansk skogslövsångare. Men nixen.

    Nu är jag helt salig bara jag får syn på en steglits utanför köksfönstret här i Valby.

  4. Gustav skriver:

    Och så skrev du din avhandling om ekologi …

    Nuförtiden får de dessutom tips om ovanligheter via mobilt internet vilket leder till att ornitologiska flashmobs helt plötsligt uppstår runt om i naturen.

    Fredrik Sjöberg verkar ha tillbringat mycket av sin ungdomstid i entomologins famn; nu skriver han läsvärt om entomologiska kulturer.

  5. Thomas skriver:

    Hej, såg du lite längre ned i Wikipedia-artikeln om ‘flash mobs’:

    “News media and commentators have often misused the term ‘flash mob’ to refer to nearly any form of public gathering.”

    Så är ju frågan om ornitologer som samlas för att skåda den den rödstrupiga piplärkan är vilken som helst form för offentlig församling — om inte så är det helt klart en ‘flash mob’ 🙂

  6. Thomas skriver:

    PS: har du link till Fredriks bästa entomologiska kulturanalyser?

  7. Ludvig skriver:

    Flugfällan-bok som jag läste i somras. Rätt ok, men lite väl mycket “naturvetare leker humanist/författare”…

  8. Thomas skriver:

    Enig, nästan mer förfärligt än när humanister/författare leker naturvetare. Det finns det riktigt många som gör …

  9. Pingback: Kartor och upptäckter | Amatörastronomins historia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *