Open Access diskuteras ofta med närmast ideologiska förtecken. Men man skulle också kunna se på fenomenet ur ett praktikperspektiv; hur används det, faktiskt, i den vetenskapliga praktiken? Förmodligen finner man en hel radda praktiker, i olika discipliner används Open Access på olika sätt. Det var något jag tänkte på när jag läste en nyhetsartikel i senaste Nature.
Artikeln handlar om Grigory Perelman, en uppenbarligen het kandidat till en Fieldmedalj. Nyligen framkaste Perelman ett förslag till lösningen av ett klassiskt problem inom matematiken; en process av kontroll satte igång inom delar av den matematiska frontlinjeforskningen. Av de fem papers som artikeln refererar till är tre preprints på arxiv; ett av dem är Perelmans ursprungliga rapport om upptäckten, två är uppföljningar till Perelmans arbete, publicerade av andra matematiker.
Matematisk frontlinjeforskning tycks alltså obehindrat använda sig av Open Access.
Mer om Open Access på DPT här.