Det perfekta tomrummet

5 Responses to “Den ironiska generationen?”

1. 1 Bengt O.
   Dec 28th, 2003 at 10:43 pm

   Ja, hmmm, jag har ju skrivit ett antal gånger om “den post-ironiska generationen” så naturligtvis fattar jag vad du vill säga med Din bild, hmmm, det är inte det, men bara för säkerhets skull, och kanske till förmån för någon annan läsare som inte är lika hip, kan man tänka sig en liten ledtråd, eller?????

   OK - om sanningen skall fram så är det som man säger här i Österrike: Ich verstehe nur Bahnhof, dvs. jag fattar inte ett barrolin….

2. 2 Gustav
   Dec 29th, 2003 at 12:24 am

   Vad gör citationstecknen där? Vad är det för skillnad på lösgodis och “lösgodis”?

3. 3 jonas
   Dec 29th, 2003 at 1:26 am

   Min teori: Många människor tar det skrivna språket högtidligt. När de skriver, vill de vara helt säkra på att det de presterat är alldeles korrekt. (Kanske särskilt om det är en jättestor skylt!)

   Är man orolig kan man lätt få för sig, att ord som lösgodis är alltför vardagliga - har för lågt stilvärde. Heter det verkligen så? Inte kan man väl skriva så?

   Att sätta uttrycket inom citationstecken är därför en gardering - ett sätt att antyda att det har ett stilvärde som (man tror) inte riktigt passar sig, men som man använder ändå.

4. 4 plank
   Dec 29th, 2003 at 3:04 am

   Man kan nästan höra Henrik Schyffert eller nån annan lustigkurre säga det samtidigt som dom gör jättestora air-quotes. “Löösgoodis”

5. 5 Bengt O.
   Dec 29th, 2003 at 12:35 pm

   Aha! Poletten trillade äntligen ner. (Ett uttryck från spårvagnarnas, Djurgårdsfärjans och gasspisarnas tid.) Jag antar att de finns en del som är tacksamma över att det inte stod “lös godis.”

   Företeelsen som sådan har fascinerat mig länge. Jag tror att den förekommer -i den formen- enbart i Sverige, men är inte säker.

Leave a Reply