Efter några dagars frånvaro är Erik Stattin på mymarkup.net tillbaka med flera intressanta inlägg. Han tror inte heller på Oivvio Polites lite märkliga idé om att programmerare kommer att dominera bloggandet för lång framtid.
Erik uppmärksammar också recensionen av Alf Rehns doktorsavhandling i Dagens forskning. Och visst blir man nyfiken på boken – ännu en bok man vill läsa. Alf Rehn framstår även i andra sammanhang som en spännande forskare; därav de ömma tårna i recensionen.
Rehn utmanar den traditionella ekonomiska forskningen, den handlar för mycket om bilfabriker, löner, skatteskalor, och nästan aldrig om sådana saker som människan ändå lägger mycket ekonomiska resurser på: det kan vara en gåvobaserad mjukvaruutveckling, det kan vara onyttigheter osv. Han verkar mena att ekonomin är ett alltför trångsynt fält.
Thomas F. Gieryn beskriver en process han kallar boundary work som viktig i vetenskapen, den process som sker när de upprättar gränser mellan vad de anser vara god och dålig vetenskap, mellan vetenskap och icke-vetenskap osv. Om en forskargrupp kan resa en gräns mellan vad de hävdar är central och perifer vetenskap i en viss disciplin, kan deras status och resurstillströmning öka markant. De här gränserna är förstås flyttbara, de etableras på olika ställen i olika historiska kontexter, de är i någon mening flexibla. Sett i ett vetenskapshistoriskt perspektiv verkar det uppenbart att ett sådant gränsdragningsarbete är en vanligt förekommande mekanism inom vetenskapen. Gieryns analys finns bland annat i hans bok Cultural boundaries of science: Credibility on the line (Chicago, 1999). Man kan även peka på Peter Galison som i sina studier av fysikens historia uppmärksammat fysikens uppsplittrade struktur; olika delar av fysiken talar olika språk. Galison är influerad av antropologer som Clifford Geertz och beskriver fysikernas värld som bestående av olika subkulturer som har radikalt olika kultur.
Recensenten i Dagens forskning, Bo Persson som är docent i företagsekonomi på Handelshögskolan, gör här ett typexempel på boundary work. Skillnaden mellan Persson och Rehn kanske även är ett exempel på att den ekonomiska forskningen kan sägas bestå av radikalt annorlunda grupperingar, subkulturer.
Skillnaden i metodologi verkar vara stor. Traditionalisterna tycker det blir för funky, för lite numeriska modeller, för lite av den fysikinspirerade del av ekonomi som försöker fånga det ekonomiska systemet i differentialekvationer. Nydanarna, i varje fall Alf Rehn, verkar vara mer inspirerad av humanistisk forskning.
Hursomhelst blir man nyfiken, på Rehns avhandling men även på den nydaning av den ekonomiska forskningen som här tycks stå för dörren. Rehn och hans kollegor tycks mena att man inte bara bör räkna stålverk och skattekronor och att ekonomisk forskning rimligtvis bör uppmärksamma även andra delar av det ekonomiska systemet.
Pingback: hakank.blogg