3G

Jonas Söderström skriver klokt och intressant om 3G-tekniken. Han beskriver den hajp som omgärdar tekniken i dagsläget, om hur reklamen överdriver bildkvaliteten på de bilder som man kan skicka till varandra, tron på trådlös videoöverföring med hög upplösning osv. Han skriver också att det har ekonomiska följdverkningar:

Det skulle kanske inte heller vara så farligt, om det inte kändes som man hängt upp hela Sveriges framtid inklusive min framtida pension på att vi ska skicka digitala vykort till varandra.

Just det.

Vad är 3G? I någon mening är det ju mobilt Internet. Och just därför tycker jag det är lite märkligt med den här idén om att man ska ha täckning överallt. Vore det inte bättre med att börja med att försöka få täckning där de flesta människorna faktiskt finns och där dessa människor sitter stilla? För det är ju när vi sitter stilla som vi använder Internet. Arbetsplatser, tågstationer, flygplatser, kaféer. Alltså 802.11!

Och det är ju just det här som håller på att hända. 802.11 håller på att hända – här har vi ett slags mobilt Internet som redan idag möjliggör mailande mm på flygplatser, på kaféer mm, alltså där man verkligen behöver det. Det här sker kommersiellt men även ideellt – hela Central Park är fylld av gratis wi-fi, grannar upplåter bandbredd via 802.11 osv osv. Hellre trådlöst bredband (trådband?) i min laptop på ett kafé än i min telefon i svampskogen!

Jag behöver inte kolla mailen när jag är ute och kör bil eller plockar svamp. Låt istället wi-fi växa fram som små bubblor som omger de ställen där vi befinner oss. Tänk om varje järnvägsstation hade wi-fi – när tåget stannar till tankar man ner mail och webbinnehåll som kan hålla långpendlarna sysselsatta till nästa station. En annan metafor är näckrosor som ger nättäckning på de delar av världen där folk rör sig mest.

802.11 är en snabbare teknik – 11 Mbit/s och uppåt – än vad 3G kommer att vara (1 Mbit) och den existerar redan idag. Den har växt fram organiskt utan storskaliga statliga projekt där Glesbygsverket och andra aktörer – hej alla centerpartister! – varit rädda för att framtiden inte kommer till byn om man inte har täckning precis överallt. (802.11 behöver verkligen inte innebära att landsbygden åsidosätts. Man kan mycket väl tänka sig att man får små lokala wi-fi-aktörer på orter som Reftele, Ås och Gnosjö.) Utbyggnade av 802.11 går långsamt – kom igen nu, alla kommunbibliotek, kaféer och hotell! – men det finns trots allt, till skillnad från 3G som inte finns alls.

3G framstår allt mer som ett misslyckat projekt, det riskerar att bli IT-erans Stålverk 80. Tyvärr har det, som Jonas Söderström påpekar, dragit med sig telekombranschen, eftersom höga priser på andelar av elektromagnetiskt spektrum (auktionerna i England mfl länder) eller politikernas överdrivna krav på utbyggnad och täckning (Sverige) har lett till att operatörerna fått problem med ekonomin och dragit ner på inklöpen av prylar vilket i sin tur fått företag som Ericsson på fall.