Björn Rosengren är på P1 just nu i ett inslag om Ericsson. Han påstår att den offentliga sektorn borde utveckla 3G-tjänster för att därmed skapa ett behov av dessa tjänster -> folk efterfrågar 3G -> mobiloperatörerna bygger ut -> Ericsson får beställningar -> staten, pensionsspararna och alla andra mår bättre av en ökad aktiekurs för Ericsson.
Men, hallå? Hur djup är egentligen analysen? Vilka belägg finns för att 3G kommer slå i Sverige? Borde man inte hellre satsa på att göra den offentliga sektorn Internetanpassad än att göra den 3G-anpassad? Internet fungerar, folk använder tekniken redan idag och den offentliga sektorn skulle kunna bli ännu bättre om de använde nätet istället för papper, post och telefon för att interagera med medborgarna (som småbarnsförälder ser man hur kostsam hanteringen av föräldraförsäkringen är, det är en faslig massa pappersblanketter som skickas fram och tillbaka).
3G funkar i Japan där folk är trångbodda och kör Internet på små telefonskärmar därför att de inte har någon avskild plats i hemmet där de kan maila. Men i Sverige? Ska vi verkligen bygga ut 3G för att göra Ericsson glada?
Men tänk om teleoperatörerna byggde ut 802.11 så man äntligen kunde få lite användning för det AirPortkorf som sitter i iBooken… Hellre det än mail och webb i ett litet telefonfönster.