I framtiden är att forska som att blogga, skriver Bruce Sterling i en (smått ironisk) take på allt vad citizen science heter (min favorit inom genren just nu: Galaxy Zoo).
Ja, det kanske det blir (not).
Jag kommer att tänka på ett paper som Staffan Müller-Wille presenterade på den brittiska vetenskapshistoriska konferensen i Leicester nyligen. Han har ett projekt om hur Linné hanterade vad som kallats 1700-talets bioinformatikkris: mängden tillgänglig information inom naturalhistoria ökade snabbt, bland annat som en följd av forskningens allt mer globala räckvidd; exotiska djur och växter upptäcktes och skulle inordnas i systemen.
Det Müller-Wille beskrev i Leicester var ett på något vis bloggliknande ”content management system”: de nya upptäckterna infördes i icke-linjära textmängder uppbyggda för att möjliggöra tillägg, små texter och tentativa betaversioner skapades, systemets kategoriseringar tog materiell form. Metaforen kanske inte skall sträckas alltför långt, men forskning har varit som att blogga.
En ytterligare likhet: inte bara sättet att skriva var bloggliknande. 1700-talets naturalhistoria var crowdsourcad till max.
Programmet inför den brittiska vetenskapshistoriska konferensen i Leicester har publicerats. Där finns bland annat en session om ”What comparative history can offer to the history of science” med bidrag som Hermione Gifford, ”Who can build us a jet? A comparison of scientific and industrial collaboration in jet engine development in Britain and Nazi Germany” och David Munns, ”‘A phytotron … we already have a cyclotron, why all this duplication?’: Towards a comparative history of Cold War science”; Karin Tybjerg om ”The Astronomical and Mechanical Self-fashioning of Ole Rømer”; en session om industriforskning som kanske kan erbjuda användbara internationella jämförelser för mitt intresse för svenska industriforskningsinstitut; museologi; Nicolas Rasmussen om ”Maurice Seevers and the Political Economy of Addiction Science in mid-20th Century America”; en session om meteorologihistoria; en session om förhållandet mellan patentering/juridik och innovation kan kanske spegla dagsaktuella frågor; en session om hur vetenskaps-, teknik- och medicinhistoriker kan använda filmmediet; vetenskap och nationalism; Staffan Müller-Wille om Linné och kommunikationstekniker; en session om forskares samröre med regeringsmakten, bland annat kring efterkrigstidens civilförsvar; kolonial vetenskap och så vidare och så vidare.
Ska bli skoj.
Min presentation är ett bidrag till vetenskapernas mediehistoria och diskuterar Lundaobservatoriets vintergatspanorama, som jag följer genom 50 års användning inom vetenskap, populärvetenskap, museer, planetarier, TV mm.
