Människan och fåglarna: 12 000 års historia

Jag läste ”Fåglarnas sak har alltid varit vår”, Jonas Ellerströms streckare (1 augusti). Det är en mycket bra essärecension av Tim Birkhead, Birds and us: a 12000-year history, from cave art to conservation (Viking, 2022). Boken följer människans umgänge med fåglar från grottmålningar till Richard Dawkins via Egypten (ibis), Aristoteles och Plinius d.ä., tidigmoderna naturalhistoriker som Conrad Gessner, mathållningen i engelsk medeltida aristokrati (på godset Hunstanton där ”[m]er än 20 arter änder, vadare, hönsfåglar och tättingar sköts, tillreddes och åts. Samtidigt förföljdes de artgrupper hänsynslöst vilka betraktades som skadedjur: kråk- och rovfåglar, skarvar, kungsfiskare, hackspettar”), 1600-talets naturalteologi (John Ray), Darwin, Konrad Lorenz.

Och mycket annat. Det här är en streckare som rymmer mycket, inte minst uppskattar jag Ellerströms kombination av fascination och glädje över boken – för det är sällan som man ser en streckare om en bok som essäisten inte finner intressant – med ett flertal kritiska instick om lapsusar längs vägen, saker som Birkhead hade kunnat utveckla, saker han slätar över. Man blir i vilket fall nyfiken på att läsa boken, som tycks vara ett intressant amalgam av vetenskapshistoria, kulturhistoria, religionshistoria. Och ibland är det givande med de långa linjernas historia istället för de fallstudier som mitt ämne så ofta hemfaller år.

Jag är själv inte ornitolog; efter koltrast, skata, blåmes, sädesärla och möjligtvis något kryss till är det slut med mina identifikationskunskaper. Men jag är desto mer intresserad av fågelskådningen som kultur, och tycker mig finna flera beröringspunkter mellan mina amatörastronomers umgänge med stjärnor och galaxer och fågelskådarnas umgänge med fåglarna. Precis som amatörastronomerna drivs fågelskådarna av olika slags ideal, det finns olika typer, ett slags amatörastronomins och fågelskådningens subkulturer.

Det sistnämnda beskrivs mycket väl i boken Skådare – ett släkte för sig (2006), Mark Cockers insiktsfulla bok om fågelskådarna och deras egenheter. Den boken är utgiven på Ellerströms förlag; ytterligare ett exempel hur Jonas Ellerström, förläggare och fågelskådare, bidrar till att ge ornitologin och fåglarna en plats i vår kultur.

Jag hoppas han fortsätter med dessa bidrag.

Det här inlägget postades i vetenskapshistoria och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.