Så fördelas forskningsanslag

Michèle Lamont har nyligen publicerat en bok om arbetet inom kommittéer som beslutar om forskningsanslag: How professors think: Inside the curious world of academic judgment.

En recension av boken tar bland annat upp det lite paradoxala faktumet att besluten ”are based on little information. It is thought unfair to pay too much attention to track records. (All proposals are born equal.)”1 Det här tycker jag var lite intressant. Visst, det är paradoxalt: man borde ta reda på, kan tyckas, om den som söker anslag har en framgångsrik track record. Å andra sidan tycker jag det är något uppfriskande det här med att man faktiskt, i varje fall i de mångvetenskapliga kommittéer Lamont studerat, kan ge anslag till en innovativ ansökan från någon som inte har gjort så mycket, framför någon som redan gjort en massa.

Lamont har, parentetiskt sagt, en del annat intressant på gång. Här på Forskningspolitiska institutet har några av oss en tid diskuterat det här med att studera samhällsvetenskap och humaniora ur ett forskningspolitiskt/vetenskapssociologiskt/vetenskapshistoriskt perspektiv (och Anna Tunlid hade ett bra konferensbidrag på temat förra året). Lamont är inne på ett liknande spår, och kontrasterar STS-fältets många studier av naturvetenskap och teknik med den relativa bristen på motsvarande sociologiska och historiska perspektiv på humaniora och samhällsvetenskap:

Over the past quarter century, the interdisciplinary field of science studies has grown enormously as scholars have examined the physical and biological sciences through a variety of social and historical lenses. By contrast, the social study of the intellectual fields that comprise the social sciences and the humanities remains underdeveloped. Although a large number of scholars are interested in the social dimensions of knowledge production in the social sciences and are engaged in both theory building and empirical research in the area, their ideas and findings have yet to be interlinked and brought into dialogue with one another. As a result, there is little coherent understanding of the processes of knowledge production, organization, and distribution in these fields.

  1. Adam Kuper, ”Great grants”, TLS 18 september, s 25. []
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.