2.0

Det här har man ju hört en del:

Use the word “social” and “2.0″ for everything, it does not have to make sense. These buzz words of the day will soon go out of style since all kinds of uncool Media 1.0 are talking about it, but for now it is the in thing to use. It is a bit like the Dilbert mission statement generator, just take an existing term and add Social in the start and 2.0 in the end and voilá, you’re cool. For example “Social Work 2.0″, “Social Search 2.0″
[…]
of course via Jaiku (Twitter is soooo over)

Mer här.

[via Eriks länkar.]

Det här inlägget postades i nätkultur. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till 2.0

  1. Thomas skriver:

    Det är liksom i biotech just nu. Allt ska vara “robust” och “high throughput analysis”.

  2. Ludvig skriver:

    2.0-man undrar i bland hur mycket på allvar det är. Tänk på “Die Hard 4.0” bara…

  3. Gustav skriver:

    Thomas: det går moden i vetenskapen; buzzwords surrar all over the place. Någon borde göra en diskursanalys av användningen av buzzwords i anslagsansökningar och liknande dokument. (Anslagsansökningar är väl förresten den stora oanvända textresursen i modern vetenskapshistoria?)

  4. Thomas skriver:

    Ja, anslagsansökningar har bara använts i några fall. En annan rätt outnyttjad källtyp är konseljakterna som innehåller allt material som ligger till grund för anställning av professorer vid universiteten. Ett fullständigt unikt material för diskursorienterede studier av svensk forskningspolitik.

  5. Thomas skriver:

    (PS — ditt spamfilter läcker, se difojoz’s kommentar)

  6. Gustav skriver:

    Pappren kring professorstillsättningar har utnyttjats en del av svenska vetenskapshistoriker.

  7. Thomas skriver:

    Ja, jag tror (i all blygsamhet?) att jag var den förste som systematiskt använde konseljakter som källmaterial, när jag skrev min avhandling om den svenska ekologins 1900-talshistoria (The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation, 1986).

    Men poängen var att ingen, såvitt jag vet, systematiskt har utnyttjat materialet till en forskningspolitisk studie (eller känner du till någon?).

  8. Gustav skriver:

    Nej, jag känner inte till någon systematisk genomgång av en stor mängd tillsättningsärenden, i flera discipliner parallellt, alltså någon som i praktiken bara kollar på pappren kring tillsättningar. Där har du en poäng, det vore kanske ett bra avhandlingsämne i gränsytan mellan vetenskapshistoria och forskningspolitik.

    Däremot är det ju ganska vanligt att avhandlingar av typen studier i disciplinen X:s historia (fysik, filosofi, genetik, astronomi, historia och så vidare) använder sig av papper från ett antal centrala professorstillsättningar. Kul material, oftast, eftersom man där – i sakkunnigutlåtanden, överklagandeinlagor och annat – artikulerar saker som man annars håller tyst om.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *