I en intressant debattartikel tittar Nils Hansson och Bo Rothstein på akademisk mobilitet vid svenska universitet. De börjar med en rapport från SNS 2014 och uppdaterar den med ny data:
Mer än 70 procent av professorerna i historia i Lund och Uppsala hade gjort sin forskarutbildning vid sin egen institution. Bland de svenska fysikerna var siffran 50 procent.
[…]
Vi har tittat på hur situationen ser ut nu tio år senare. Vad gäller historia så har situationen i Lund och Uppsala inte förändrats alls. Mer än 70 procent av historikerna som nu har en professur i Lund disputerade även där och så är det även i Uppsala. Tittar vi mer generellt på humaniora så ligger motsvarande andel för internrekrytering för Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet (där ämnen som filmvetenskap, svenska, engelska, grekiska, latin och svenska ingår) också på cirka 70 procent. Merparten av universitetsprofessorerna inom humaniora rekryteras således internt. Situationen vid institutionerna i fysik vid de båda universiteten är däremot lägre. Färre än hälften av fysikprofessorerna i Lund och Uppsala har disputerat vid den egna institutionen. Internrekryteringen är fortsatt klart lägre än inom humaniora.
Jag är inte förvånad. Men det är bra att få siffror på detta problem.