Sagor och spioner

James Murphy recenserar en bok om brittisk underrättelsetjänst i Washington under det andra världskriget:

It was, in a sense, an apprenticeship for later careers as successful fabulists: Roald Dahl was to produce baroque fantasies for children while Ian Fleming did much the same for adults; David Ogilvy would give lessons in showmanship to Madison Avenue itself1

Det verkar som om underrättelseverksamhetens träning inför kommande karriärer som sagoberättare även gäller i andra tider …

  1. James M. Murphy, ”Dodgy dossiers”, TLS August 21&28, 10-11, 10 []
Det här inlägget postades i Böcker. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.