Kategoriarkiv: astronomihistoria

Fysiska modeller av teleskop och observatoriekupoler

Under designfasen av enmetersreflektorn med tillhörande kupol noterade Cyril Young, den ingenjör på Grubb Parsons som var mest involverad i skapandet av instrumentering för observatoriet i Saltsjöbaden och den huvudsakliga kontakten för Bertil Lindblad i kommunikationen med Grubb Parsons, att … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Förnyelsen av Stockholms observatorium

Knut Lundmark ger Yngve Öhman råd om strategier för vilka tjänster han bör söka och passar därmed på att jämföra och värdera de svenska observatoriernas relativa positioner och framtidsutsikter 1935: Ditt eget observatorium som ju är ett av de större … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Företagen i observatoriets experimentella system

I det experimentella system som Lindblad och stockholmsastronomin hämtar näring ur finns företag. De generella och icke-astronomiska tekniker som astronomerna använder finns i andra discipliner men också i företag, de är gränsobjekt som knyter samman observatoriet med såväl andra akademiska … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

Verkmästare och instrumentmakare på Stockholms observatorium

För att skapa astronomiska data på Stockholms observatorium behövde man få ett heterogent experimentellt system att fungera. Precisionsoptiken och finmekaniken i de stora teleskopen; detektorerna i form av fotografiska plåtar eller fotomultiplikatorer; sidoutrustning som mikrofotometrar; de flera ton tunga kupolerna … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tyg, presenningar och rep på Stockholms observatorium

Konstruktionen av instrumenten och kupolerna på observatoriet i Saltsjöbaden handlar mycket om precisionsmekanik som kugghjul i monteringen, elektronik, olika optiska arrangemang, tunga metallstrukturer (kupolerna vägde åtskilliga ton), sladdar som kopplar ihop fotomultiplikatorn med de elektroniska avläsningsinstrumenten, stora kar för försilvring … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter | Lämna en kommentar

Instrumentfriktion

Den senaste tiden har jag i mina arkivstudier lagt märke till ett för mig tidigare okänt hinder för flödet av astronomisk teknik och instrumentering till Stockholms observatorium. 1947 inrättades Forskningsrådens instrumentdelegation. För att få beställa vetenskaplig instrumentering från utlandet var … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , | Lämna en kommentar

När man bodde på observatoriet

När Stockholms observatorium flyttade från centrala Stockholm till Saltsjöbaden planerades redan från början för att astronomerna och deras familjer skulle bo på observatoriet. Med tiden, inte minst efter ett tilläggsanslag från Wallenbergstiftelsen i mitten av 1940-talet, utökades dessa bostäder. En … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Rebekah Higgitt

En bra intervju med Rebekah Higgit:

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Välkommen till observatoriet

Det var ett noga regisserat evenemang när Stockholms observatorium i Saltsjöbaden invigdes fredagen den femte juni 1931. Lindblad hade lagt ner mycket möda på att skapa en händelse, en offentlig manifestation av astronomin. Att titta lite närmare på vem som … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kontinuitet och modernitet: Saltsjöbaden den 5 juni 1931

Den 5 juni 1931 samlades omkring 300 gäster för att högtidligt inviga vad som var ett av norra Europas bäst utrustade astronomiska observatorier. Invigningen skedde med pompa och ståt: HM Konungen var där liksom prinsarna Carl och Eugen, statsminister Carl … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Mikrofotometrar: Schiltfotometern

Fototekniken var en central teknik vid observatoriet i Saltsjöbaden (även om det fortfarande dyker upp en liten andel visuella observationer i materialet så sent som vid mitten av århundradet). Men det räcker inte att säga att den till stora delar … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Lumalampans labb

Lumalampan Aktiebolag var en stor arbetsgivare, med 1350 anställda vid århundradets mitt. Startat av Kooperativa Förbundet, KF, 1930 för att konkurrera med en kartell av glödlampstillverkare som höll priset för glödlampor artificiellt högt, lyckades man snart få ner priset på … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lumalampan och Stockholmsastronomin

I utforskandet av de instrument som astronomerna i Saltsjöbaden och Anacapri använder för att skapa data – eller epistemiska ting, för att tala rheinbergerska – är det tydligt att det finns ett samspel mellan flera olika slags instrument och apparatur. … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

När Yngve Öhman fick hjälp av det svenska flygvapnet för att göra experiment med solobservationer

Den 16 januari 1959 observerade Yngve Öhman hur en mörk störning hastigt rörde sig över solskivan och när den nådde solranden var den tvärtom synlig som ett ljust protuberansliknande föremål. ((Öhman, Y. ”Apparent solar prominences caused by jet planes crossing … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Instrument som förbindelselänkar mellan astronomi och andra delar av vetenskap, teknik, industri

Gunnar Larsson-Leander observerade början av förmörkelsefasen för den variabla stjärnan VV Cephei 1956-1957 med en specialiserad utrustning. Till den stora visuella tuben på dubbelrefraktorn, med 61 cm öppning, kopplade han en fotoelektrisk fotometer för att mäta objektets ljusstyrka med hög … Fortsätt läsa

Publicerat i astronomihistoria | Etiketter , , , | Lämna en kommentar