INTELLECTUAL PROPERTY AND THE BIOSCIENCES

White Rose IPBio Symposium and Summer School

Devonshire Hall, University of Leeds, 7-8 July 2010

With the recent overturning by a US court of patents on genes associated with breast cancer, questions about the role of intellectual property in the biological sciences are high on the agenda. This meeting, comprising a one-day symposium and a half-day summer school, and bringing together international experts in law, science policy, history, philosophy, sociology and other disciplines, will aim to clarify key issues and explore ways forward.

SYMPOSIUM

The symposium will take place on Wednesday 7 July 2010 and will run from 9am to 6pm as follows:

09.00-09.20 Registration

09.20-09.30 Introduction by Gregory Radick (Centre for History and Philosophy of Science, Leeds)

09.30-10.15 Robert Cook-Deegan (Institute for Genome Sciences and Policy, Duke): ”Gene Patents and Policy: The Neverending Story”

10.15-11.00 Daniel Kevles (History, Yale): ”Enforcing Intellectual Property Rights in Fruit Trees and Plants: Contracts, Patents and the Courts in the 1920s and Now”

11.00-11.30 Coffee Break

11.30-12.15 Bronwyn Parry (Geography, Queen Mary, London): ”Patents and the Challenge of ‘Sharewaring’ in Post-Genomic Bioscience: The Case of Model Mice”

12.15-13:00 Jane Calvert (Innogen, Edinburgh): ”Ownership, Sharing and Community-Building in Synthetic Biology”

13.00-14.00 Lunch

14.00-14.45 Aurora Plomer (SIBLE, Sheffield): ”Stem Cell Patents in a Global Economy: The Legal Challenges”

14.45-15.30 Antony Taubman (IP Division, World Trade Organization): ”Rights to Exclude, and Rights to be Included: Reviewing the Ethical Basis for IP in the Life Sciences”

15.30-16.00 Coffee Break

16.00-16.45 Lady Lisa Markham (Harrison Goddard Foote, patent attorneys, Leeds): ”Tiptoeing around Restrictions in Biotechnology Inventions: A Practitioner’s Experience”

16.45-17.30 Rebecca Eisenberg (Law, Michigan): ”The Future of Diagnostic Patents”

17.30-18.00 Concluding discussion

SUMMER SCHOOL

The summer school will take place the next day, on the morning of Thursday 8 July 2010, and is intended to give postgraduate and postdoctoral researchers working in the broad areas of intellectual property and the biosciences an opportunity for feedback on recent work (in the form of pre-circulated papers).

Applications should include an abstract — no longer than one page — and a brief CV. The deadline for submission is Friday 18 June. Those participating in the summer school will also be expected to attend the symposium, for which the registration fee will be waived.

REGISTRATION

To register for the symposium or apply for the summer school, please contact Berris Charnley, email: Berris.Charnley@gmail.com, postal address: Centre for History and Philosophy of Science, Department of Philosophy, University of Leeds, Leeds LS2 9JT. The registration fee – which covers lunch and coffee – is £60.00, though it is hoped that a student subsidy will be available.

Places are limited, so pre-registration is strongly encouraged.

THE WHITE ROSE IPBIO PROJECT

Launched in May 2009 in association with the IPBio Network (http://www.ipbio.org/) and with funding from the White Rose Consortium (http://www.whiterose.ac.uk/), this project seeks to provide staff and students across the White Rose universities — and across the disciplines bearing on intellectual property in the biological sciences — with new opportunities for collaboration, with each other and with some of the best scholars from around the world.

The White Rose IPBio Project Team are: at Sheffield, Aurora Plomer (Law), Margaret Llewelyn (Law) and Richard Jones (Physics); at York, Tom Baldwin (Philosophy) and Andrew Webster (Sociology); and at Leeds, Graham Dutfield (Law) and Gregory Radick (History and Philosophy of Science). The Project Administrator is Berris Charnley (HPS, Leeds).

THE AHRC OWNING & DISOWNING INVENTION PROJECT

The symposium and summer school are co-located with the conference ”Managing Knowledge in the Technosciences, 1850-2000″ organized by the AHRC project ”Owning and Disowning Invention”. Further details can be found at www.owninganddisowninginvention.org

Utmanaren, Zotero, har väl varit sisådär stabil det senaste året (det är inte alltid sådana här grejer håller jämna steg med nya versioner av Word och operativsystem, till exempel). På min engelskspråkiga blogg har jag skrivit några inlägg om hur det funkar rent praktiskt, och jag måste konstatera att med 2.0, fortfarande en betaversion, och Wordinsticksmodulen 3.0 (en alfaversion!) funkar det hela ganska bra tillsammans med Firefox 3.5.3, Mac OS 10.5.6 och Word 2008.

Det är alltmer sällan som jag numera använder Endnote när jag skriver, Zotero har blivit mitt förstaval.

Zotero, utvecklat vid Center for History and New Media vid George Mason University, är ännu ett exempel på framgångsrik utveckling av högkvalitativ open source-mjukvara i akademiska sammanhang (ni vet, det där som innovationsforskare inte ser om de bara räknar licenspengar och patent i sitt sökande efter universitetens samhällsnytta).

DPT har börjat med taggar. Inte för att jag orkar retroklassificera alla inläggen tillbaka till våren 2002, men jag börjar lägga till taggar åtminstone på de nya inläggen. Det finns en poäng med en friformigare taggtaxonomy vid sidan av en mer strikt kategoriindelning; lite som skillnaden mellan SAB-klassning och keywords för ett paper.

Jag fick en massiv överdos Sherlock Holmes/Jeremy Brett under jullovet.

Annan kulturupplevelse under jullovet: var och såg Avedonutställningen på Louisiana. Jättebra.

Fusk med livsmedel är inte bara en fråga för ICA i det tjugoförsta århundradet, viktorianerna var rätt duktiga på att fuska med livsmedel de också. [Via History Carnival #60 som också tipsar om brittisk kärnvapensäkerhet (inget trams med koder och sånt, aptera bomben med en cykelnyckel); Barry Goldwaters mentala problem och speciell reklamkampanj inför presidentvalet 1964, publicerat på CONELRAD, en blogg om kalla krigets kulturhistoria; och så vidare].

The Eco-Patents Commons: open innovation kommer till miljöområdet.

Office of Technology Assessment, vars nedmontering 1995 vi ju alla liberala och progressiva beklagade, tycks vara svår att återstarta; Chris Mooney skriver.

Jaiku och Karin Knorr-Cetina? Jomenvisst.

STS borde syssla mer med samhällsvetenskap och humaniora enligt det här CFP:et.

Vi som inte kan få nog av Philip K. Dick har en själsfrände i David Nessle. Han tipsar dessutom om den här Dick-möter-2008-bloggen.

The history of intellectual property has drawn increasing attention in the history of science. A vast corpus of literature including histories of the political, economic, and legal frameworks of innovation, histories of particular technologies, histories of specific enterprises and their R&D investments have been accumulating in recent decades. This literature has addressed the development of the world’s patent systems and explored the existence of arrangements for intellectual property protection outside the patent system such as trade secrets. It has also provided valuable information on the norms and understanding of patenting activities associated with the production and commercialization of products ranging from mechanical devices to therapeutic methods. It has also demonstrated that forms of intellectual property are the product of fragile compromises that have radically changed through time. Ideas of intellectual property and how to protect it have been revealed as features of broad systems of political economy, closely connected to the production and appropriation of the product itself and expressing a variety of means of control, certification and valorization. These systems have promoted the establishment of boundaries between private and common goods that are both real and historically contested.

Läs resten av CFP:et på Biomedicine on display. Sista datum för abstracts: 1 november.

Ämnet för Gaudillières uppsats är regleringen av bioteknik. Han intresserar sig för mötet mellan den nationella och den internationella nivån och jämför två fall i två länder: genetiska tester i samband med risker för att utveckla bröstcancer (det så kallade Myriadpatentet), och genetiskt modifierade organismer och deras användning i livsmedelsproduktion. Intellectual property rights, patentering av genetiskt material och vilka aktörer som är drivande i regleringen av bioteknik är centrala delar av papret.

Inte minst gillade jag hans försök att komplicera jämförelsen av Frankrike och USA. En bild där Frankrike står för stark stat och en medicinsk-vetenskaplig profession som bak lyckta dörrar gör upp om regleringar och där USA står för mer av offentlig debatt men även mer marknadsorienterad politik, är helt enkelt en för enkel bild, menar Gaudillière. Den verkar gälla någorlunda när det gäller fallet med bröstcancer, men exemplet med GMO-grödor visar på stark lekmannaaktivism och att ”civil society” inte alls är maktlösa i franska teknovetenskapliga debatter, utan istället att ”regulation has been pushed forward by an alliance of consumers, ecological organizations, and farmers’ unions.” Han beskriver det som en konvergens av olika intressen troggad av såväl konflikter kring globaliseringen av jordbruket som BSE-krisen, ”which weakened the traditional management off agricultural affairs”. Processerna för riskanalys blev, i det fallet, mer diversifierade och kontroversiella än i det amerikanska fallet. Man kan alltså inte bara häva ur sig (om nu någon gör det) att fransk forskningspolitik är på ett sätt och amerikansk på ett annat när det gäller bioteknik, utan att se till de enskilda fallen.

Gaudillière försöker hantera det här analytiskt med att införa fyra närmast idealtypiska regleringsparadigm. Och då ska man lägga märke till att Gaudillière inte ser reglering i snäv bemärkelse: ”regulation does not mean only a system of legal constraints; it includes all sorts of norms and guidelines regulating the uses of biotechnological goods in the laboratory, in the plant, in the hospital, and in the field.” (269) Varje regleringsparadigm mobiliserar olika aktörsgrupper, innebär olika synsätt på vad som är ett ”public good” och hur staten bör intervenera i relation till marknader. Dessa fyra (professional regulation; regulation by the industry; regulation rooted in the activities of the state administrative bodies; civic-consumer regulation) kan sedan hänga ihop i mer eller mindre grad; alternatively competing, juxtaposed or combined, som Gaudillière skriver.

Jag funderar på om inte detta kan vara en framkomlig väg när det gäller att diskutera mitt material när det gäller reglering och beslutsprocesser i relation till livsmedelsteknologier sedan mitten av 1900-talet. Speciellt det här med att en given bioteknisk konfiguration (jag vet, här är det Gaudillières akademiska franska som via engelskan hamnat i något slags svenska …) kan associeras med olika ”ways of regulating” (G. anknyter här till Pickstones ”ways of knowing” och ”ways of doing”), menar jag känns tilltalande och belysande av en del av det källmaterial jag arbetat med.

En detalj jag fäste mig vid: man ju inte låta bli att tycka att det finns hjältar inom forskningspolitiken utanför det traditionella forskningspolitiska systemet, som när den forskningspolitiska aktivistgruppen National Breast Cancer Coalition i början av 1990-talet förmådde politikerna att flytta över 300 miljoner $ från försvarsbudgeten till cancerforskningen.

En annan sak som slog mig när jag läste pappret är att University of Utah har lyckats med konststycket att spela med i två av det sena 1900-talets mest omtalade publika kontroverser kring patentering och kommersialisering av vetenskapsnära teknik: Pons och Fleischmans ”cold fusion” i slutet av 1980-talet och Myriads patentering av en bröstcancergen. Det är inget som Gaudillière skriver om, men man undrar om det är en slump eller om det funnits något slags incitament på just det universitetet att hålla sig framme i kommersialiseringssammanhang post-Bayh-Dole Act?