onsdag, december 30, 2009
Kevin Dunbar studerar kreativitet inom naturvetenskapen; nu uppmärksammas hans forskning i halvpoppiga Wired (vars journalist verkar ha missat att Dunbar inte är den förste att inse att ”all those philosophers of science — from Aristotle to Karl Popper — had missed something important about what goes on in the lab”).
Karl Palmås sätter in SAAB-affären i en kontext av säkerhetspolitik och militärindustri.
Michael Scammells biografi över Arthur Koestler har publicerats. Recensioner i Slate och The New Yorker
Jag blev intervjuad i Lundagård.
Jag läser ett paper av Jamie Cohen-Cole om tankar om kreativitet och rädslan för konformitet i amerikansk samhällsvetenskap under det kalla kriget. Det handlar om hur en grupp ledande forskare såg sig själva, sin egen akademiska gemenskap och de värderingar som rådde där som ett mikrokosmos och en idealtyp, ett slags förebild, för det amerikanska samhällets utveckling.
En sak som känns lite intressant, nästan gulligt, är hur de använde sig själva på bild som forskningsobjekt. När Charles Darwins The Expression of the Emotions in Man and Animals kom ut i en ny upplaga 1955 innehöll boken bilder från tvärvetenskapliga konferenser: mimiken hos Marshall McLuhan, Margaret Mead och andra toppforskare får där representera människan.
Människan, förkroppsligad av Forskaren: en berättelse inte helt främmande för 1950-talet.
Och för att knyta an till musiken i föregående post: det går att ladda ner datorvarianter av Brian Enos Oblique strategies.
