Jag minns i slutet av 1990-talet, när jag satt och skrev färdigt min avhandling (och därmed levde ett slags pendlande tillvaro mellan prokrastinering och tolvtimmarssessioner i Word) och de första nätbaserade citizen science-projekten började dyka upp. Som avkoppling till avhandlingsskrivandet anslöt jag till några av dem: jag deltog i sökandet efter de största kända primtalen via projektet Mersenne, jag beräknade kryptokoder med distributed.net och installerade Seti@home för att bidra till den astrobiologiska forskningen.
Det här var ju inte enbart en cool grej rent naturvetenskapligt och matematiskt, upptäckte jag snart, utan även intressant ur ett perspektiv av forskningskommunikation och vetenskapens interaktion med allmänheten. Här deltog bokstavligt talat miljontals människor i forskningsprogram. I de nätbaserade fora, bloggar och youtubekanaler som växte upp kring de olika citizen science-projekten utspann sig många interaktioner mellan forskare och allmänhet och mellan vetenskapsintresserade medborgare.
Jag började alltså tycka att det här kommunikationsperspektivet var intressant att studera empiriskt, och vid en konferens i Köpenhamn 2008 presenterade jag ett paper som handlade om Folding@home i en session tillsammans med Malin Sandström och Thomas Söderqvist.
Johan Kärnfelt och jag har ett projekt om amatörastronomins historia, och en av delarna där behandlar citizen science-projektet Galaxy Zoo och dess spin off-projekt i the Zooniverse. Vi har fått finansiering för ett inledande pilotprojekt om just the Zooniverse av LETStudio vid Göteborgs universitet.
Adam Bencard skriver nu om ytterligare ett intressant citizen scienceprojekt, denna gången inom fiskeriforskningen: vad gör man om man snabbt behöver identifiera 5 000 fiskar? Jo, man laddar upp dom på Facebook och hoppas att en större grupp fiskintresserade tar sig an uppgiften. Vilket de också gjorde.
Projektet illustrerar bland annat att den här typen av nätbaserade projekt inte enbart handlar om mer eller mindre okunniga clickworkers à la Amazon Mechanical Turk, utan ibland handlar om att med hjälp av nätbaserade plattformar knyta samman expertis över institutionella gränser.
lördag, februari 20, 2010
Amatörastronomi har en lång historia och en intressant utveckling de senaste åren är användningen av nätbaserade verktyg för att hålla igång stora samarbetsprojekt där amatörer hjälper forskarna på olika sätt. Sådana ”citizen science”-projekt handlar om en verklig interaktion mellan forskarsamhället och intresserade icke-forskare, där ett utbyte av arbetskraft, resurser och kunskap sker. Det kan gälla att dela med sig av processorkraft – ”distributed computing” som Folding@home och Seti@home, som jag hade en konferenspresentation om sommaren 2008 – men även samarbeten där deltagarna gör mer aktiva insatser, som Galaxy zoo.
Alex Soojung-Kim Pang diskuterade tidigt den här typen av projekt i termer av erfarenheter av vad vi vet om amatörernas roll i vetenskapshistorien och peer production à la Benkler. Jag tror att det kommer skrivas en del intressant om den här typen av samarbetsprojekt inom STS och vetenskapshistoria de kommande åren. Inom deliberativ demokrati-ansatsen inom forskningspolitik har man ju länge studerat medborgarpaneler och annat, men ofta handlar det bara om att hålla medborgarna informerade om vetenskap; här handlar det om att få medborgarna att aktivt delta i kunskapsproduktionen.
Galaxy zoo, som med en räcka papers visat att det går att göra riktig vetenskap med amatörastronomer som bidrar med galaxklassifikationer, går nu vidare med ett nytt projekt: i Solar Stormwatch bearbetar amatörforskare flödet av data från de rymdbaserade solobservatorierna Stereo på jakt efter solstormar och andra rymdväderfenomen.
Rymdväder är ett intressant område i sig, med bland annat en historia som går tillbaka till femtiotalet och det internationella geofysiska året, och samtida akademi-industrirelationer där forskare försöker utveckla metoder för att utveckla och sprida rymdväderprognoser. Solstormar kan störa vitala infrastrukturella system inom kommunikations- och kraftdistributionssektorerna, vilket ger solforskningen och rymdväderverksamheten spännande tillämpningar. Nu har forskningsfältet alltså även fått en citizen science-aspekt. (Det finns även en iPhone-app för de som vill följa solen och rymdvädret med hjälp av data från Stereo.)
Filed in vetenskap
|
Also tagged amatörastronomi, amatörforskning, citizen science, folding@home, peer production, rymdväder, seti@home, Solar stormwatch, space weather, vetenskapshistoria, Yngve Öhman, Yochai Benkler
|
