Det perfekta tomrummet » forskarbloggar

Forskarbloggar

Gustav — Tue, 15 Feb 2011 10:12:59 +0000

Jag sitter och förbereder ännu en föreläsning om forskarbloggar. Det är en allmänt hållen föreläsning på Wilhelm Agrells grundkurs i Underrättelseanalys som ges här på FPI. Jag kommer diskutera hur kommunikationspraktiker påverkats i kunskapsintensiva organisationer – med universitetet och forskarvärlden som fokus – i och med framväxten av digitala medier. I mina förberedelser anknyter jag förstås till aktuell forskning, bland annat Lilia Efimova och Sara Kjellberg.

På ett sätt kan man ju driva tesen att det inte har varit en så radikal förändring (som historiker är det alltid lätt att dra till med gammalt vin i nya läglar-argumentet). Innan bloggar hade man faxar, bulletin boards och maillistor som komplement till trögrörliga vetenskapliga tidskrifter; bloggdelen av arsenikDNAdebaclet häromsistens och vad det säger om peer review kan mycket väl jämföras med kommunikationscirkusen i samband med kall fusion.¹

Så något slags bakgrund till kommunikationspraktiker inom vetenskapen, ett samtidshistoriskt Knowledge in transit-perspektiv, kommer föreläsningen att innehålla.² Men å andra sidan måste man ju ändå öppna för förändringen – historikerns poäng kanske då blir ett slags glidande, la longue durée-förändring.

Nåväl.

Även om min föreläsning mest kommer att behandla forskarbloggar internationellt och i mer teknik- och naturvetenskapligt orienterade ämnen, kan man ju fundera över hur det fungerar i den egna delen av akademin.

I november höll Nina Wormbs, Thomas Söderqvist och jag en paneldebatt på Teknik- och vetenskapshistoriska dagar om forskarbloggar. I den efterföljande diskussionen blandades bloggskeptiska och bloggpositiva inlägg, men tydligt var att det fanns ett relativt stort intresse för mediet. En av deltagarna i diskussionen, teknik- och näringslivshistoriken Gustav Sjöblom på Chalmers kommenterade debatten på sin nystartade blogg Flöden, där man på senaste tiden kunnat läsa bra inlägg om informationssamhällets historia, njutningen av att arbeta i arkiv och specifikt företagsarkiv (”att tillbringa två dagar bland mappar om administrativ rationalisering på 1960-talets Asea kommer nog aldrig att bli ett folknöje”) och så vidare.

För några år sedan var vi inte så många teknik-, medicin- och vetenskapshistoriker som bloggade, men på något vis tycker jag ändå att det håller på att byggas upp ett slags vetenskapshistorisk bloggosfär (internationellt finns det förstås en sedan länge). På sikt tror jag att det kommer att få betydelse för hur vårt ämne utvecklas.

Lewenstein, Bruce V. “From Fax to Facts: Communication in the Cold Fusion Saga.” Social Studies of Science 25, no. 3 (August 1, 1995): 403-436.
Secord, James A. “Knowledge in Transit.” Isis 95 (2004): 654–672.

Några länkar

Gustav — Sun, 12 Dec 2010 13:21:56 +0000

Johan Karlsson Schaffer är lite intressant motvalls i antigentrifieringsfrågan, specifikt i en debatt huruvida det är radikalt eller småborgerligt att bosätta sig i Majorna:

Själv lutar jag åt att gentrifieringskritiken har kört fast, i synnerhet som kritiken sällan tycks resultera i något konstruktivt, utan snarare paradoxalt nog bidrar till gentrifieringen. Nästa gång jag ska sälja en lägenhet hyr jag inte bara in en homestajlist, utan också en sociolog som får varna för gentrifiering, för det tycks som ett säkert sätt att driva upp priserna.
William Proxmires Golden Fleece Award i crowdsourcad tiotalsversion. Är det detta förespråkarna för en mer deliberativ forskningspolitik eftersträvar?
Chris Rowan om webbaserad peer review i ljuset av den senaste veckans kritik mot NASA:s arsenikbakterier. [via Guardian.] Ett par kemister och biologer i Pufendorfinstitutets astrobiologigrupp var också smått skeptiska i förrgår. Över huvud taget skulle man kunna göra en studie på det här debaclet som bygger vidare på Lewensteins cold fusion-uppsatser.¹
Som komplement till vaniljmedias rapportering om besparingarna – för humaniora och samhällsvetenskap tycks det snarare handla om ett dråpslag – inom brittisk universitetssektor läser jag Alice Bell bland annat här och här.

Bruce V. Lewenstein, “From Fax to Facts: Communication in the Cold Fusion Saga,” Social Studies of Science 25, no. 3 (August 1, 1995): 403-436. Bruce V. Lewenstein, “Cold Fusion and Hot History,” Osiris 7 (1992): 135–163.

Forskarbloggar

Gustav — Wed, 10 Nov 2010 10:26:06 +0000

Jag är på väg mot Göteborg och konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar, där jag bland annat ska sitta i en paneldebatt med Nina Wormbs och Thomas Söderqvist om forskarbloggar; vi ska reflektera över fördelar och nackdelar med blogging för forskning och förmedling inom vårt fält.

Ja, vad ska vi med bloggande till, egentligen? Som ett led i förberedelserna har jag rotat lite i arkiven här på DPT:

Man kan blogga skrivandet av en bok, som Jon Agar – han håller förresten konferensens keynote – gjort under arbetet med den kommande Science in the Twentieth Century – and Beyond. Generellt gäller, tror jag, att bloggandet kan vara ett sätt att hålla igång vårt skrivande, det slags ”low stakes writing” som Howard S. Becker talar om. Samma idé var Alex Soojung-Kim Pang inne på när han diskuterade fyra argument för den bloggande akademikern: skrivhantverket, tillitsargumentet, nätverksbyggande och varumärkesbyggandet.

Men jag ser även forskarbloggandet i ljuset av kultursidornas förändring. Det är trångt på kultursidorna, inte minst för facklitteratur; bloggar kan vara ett medium för diskussioner som inte får plats någon annanstans.

Sen har vi det här med källmaterial; sociala medier kommer, i takt med att tiden går, att bli mer och mer en källa för oss vetenskapshistoriker, vilket kan ge oss intressanta möjligheter som vetter åt digital humaniora och svåra utmaningar vad gäller bevarande och arkivering av källmaterial.

Peer review och blogging

Gustav — Tue, 19 Oct 2010 19:43:42 +0000

Ett av mina måsten just nu är att bli färdig med min referee-rapport av ett manus till en internationell vetenskapshistorisk tidskrift utgiven av ett Stort Förlag. Det är en viktig och lärorik uppgift men samtidigt något jag måste peta in mellan en massa andra arbetsuppgifter; ännu en anledning att än en gång fundera över det akademiska publiceringssystemet, detta eviga spörsmål.

Mitt funderande fördjupades av en grej jag hittade alldeles nyss på nätet. Historikern Mike O’Malley skriver ett läsvärt inlägg där han reflekterar över för- och nackdelar med peer review-systemet; dessutom sätter han det i samband med akademiskt bloggande.

Rekommenderas.

Vetenskapshistoriska bloggar

Gustav — Tue, 31 Aug 2010 08:02:02 +0000

Jaipreet Virdi gör en enkät om vetenskapshistoria och blogging inför en artikel i History of Science Societys nyhetsbrev.

Forskarbloggar på konferens

Gustav — Wed, 09 Jun 2010 19:57:43 +0000

Metabloggandet fortsätter; nu verkar det som om vi får till en konferenssession om forskarbloggar på Teknik- och vetenskapshistoriska dagar i Göteborg i november.

Fast jag måste tillstå att jag nästan, nästan, nästan börjar tröttna på det. Inte bloggandet, alltså, men metabloggandet, metapratandet, metaskrivandet – kan vi inte bara blogga och gå vidare, utan att prata om forskarbloggandet som om det vore något så himla speciellt och nytt? Det är det ju inte! Inget som kommer riva upp himmel och jord.

Eller, vänta, det är det kanske? Är jag bara överdrivet allergisk mot webboptimism efter att ha läst lite för många Wired de där åren i slutet av 1990-talet? Forskarbloggar är ju något som erbjuder möjligheter till interaktion inom och utom forskarvärlden; om vi menar allvar med att 1800-talets populärvetenskap spelade roll för vetenskapens utveckling, för att ta ett slumpvis exempel, med all dess populärvetenskap i pressen, offentliga föreläsningar, världsutställningar och så vidare och så vidare, så borde ju interaktionerna rimligen även spela roll för oss.¹

Kolla till exempel Malin Sandströms replik till en intervju med Inger Atterstam. Hur mycket utrymme hade beretts till denna interaktion i tryckta medier?²

James Secord, Bernard Lightman och många fler historiker har förstås diskuterat 1800-talets populärvetenskap; det är en del av den vetenskapshistoriska litteraturen som nu börjar anta rätt stora proportioner. Mitt eget lilla bidrag till genren är en studie av Edgar Allan Poes kosmologiska teorier, som förhoppningsvis kommer tryckas i höst.
Parentetiskt tycker jag bägge har sina poänger. Atterstam är en av få som inte springer i flock när larmet går (akrylamid) och är väl så nära en Daniel J. Greenberg vi kommit i Sverige, och hennes kritik mot forskarvärldens mekanismer för självförhärligande förtjänar verkligen att lyftas fram. Malin har helt rätt i, menar jag, att svenska massmediers rapportering om forskning är alldeles för mager och alldeles för Nature-centrisk och att det ibland är ett lite väl långt hopp från forskning till pressmeddelande (som ju egentligen tycks vara en poäng hon delar med Atterstam). Men det är som sagt ett ämne för en annan bloggpost. Kanske.

Vetenskapsbloggande

Gustav — Tue, 01 Jun 2010 06:54:30 +0000

Åsa M. Larsson skriver en serie läsvärda inlägg om vetenskapsbloggande; i del två, som precis publicerades, diskuterar hon saker som tilltal, språk och vem publiken är, medan del ett tar upp bloggförfattarens motivation.

Rekommenderas!

Om bloggande för akademiker

Gustav — Mon, 10 May 2010 13:18:25 +0000

Malin Sandström och Sara Kjellberg

Häromsistens satt jag i en paneldebatt om bloggande på universitet tillsammans med Sara Kjellberg, Malin Sandström och Stefan Larsson, en av skribenterna på Cybernormer. Det blev till ett givande samtal om hur universitetets forskare och lärare kan använda bloggar för att kommunicera med andra forskare, med studenter, med allmänheterna.

Här är Stefans anteckningar från mötet och här är en reaktion från några i publiken.

Att bloggande kan vara ett sätt att öka synligheten för forskare var en sak som kom upp på panelen, något som även Mi Lennhag på Statsvetenskap här i Lund tog upp när hon intervjuades om bloggande som verktyg för akademiker i gårdagens SvD.

Bloggnyheter vid Lunds universitet

Gustav — Tue, 19 Jan 2010 14:58:20 +0000

Lunds universitet syns mer i bloggosfären. En gemensam bloggplattform har sjösatts (den bygger på Wordpress, vilket är rätt tänkt) och på en gemensam nyhetssida länkas till bloggar skrivna av lundaforskare och -studenter.

Uppsala universitet twittrar

Gustav — Thu, 08 Oct 2009 07:15:39 +0000

Uppsala universitet twittrar – eller, ja, snarare är det universitetets informationsavdelning som twittrar. Via flödet pekas det på händelser vid universitetet. I praktiken är det en samling länkar till pressmeddelanden från infoavdelningen, som uppdateras när nya pressmeddelanden läggs ut.

Inte så mycket att orda om, egentligen: nästa naturliga steg i informationsavdelningarnas tekniska utveckling. Pressmeddelanden på stencil, sen Xerox, webben, RSS-flöde och nu twitterflöde.

Den stora grejen är snarare forskare som bloggar och twittrar, utan att det passerar informationsavdelningarna.