Skip to content

Category Archives: forskningspolitik

Medicinska spökskrivare

tisdag, maj 31, 2011

En journalist på the Guardian uppmärksammar fenomenet med medicinska spökskrivare, ett forskningspolitiskt intressant område som diskuterats ganska länge nu. För att bara nämna ett par startpunkter: Ben Goldacre och Sergio Sismondo.1

Även om man skulle sympatisera med den journalistiska vinklingen, undrar jag alltså lite över vad som egentligen är nytt i artikeln och ställer mig därför lite frågande inför den underton av ”kolla här vad jag avslöjat” som jag tycker mig se i texten. Men det är väl en etablerad del av medielogiken.

  1. Sergio Sismondo, “Ghost Management: How Much of the Medical Literature Is Shaped Behind the Scenes by the Pharmaceutical Industry?,” PLoS Med 4, no. 9 (2007): e286.; Ben Goldacre. [↩]
Also filed in | Tagged , , , | Comments (0)

EU och humsam

onsdag, maj 25, 2011

Frank van der Most uppmärksammar ett inspel från Freie Universität Berlin om att satsa mer på humaniora och samhällsvetenskaper inom ramen för EU:s forskningsfinansering och det märkliga i att humsam befinner sig i en så pass underordnad position i de sammanhangen – humsam får lite pengar därifrån och när det sker är det ofta som ett slags stödvetenskap åt program inom naturvetenskap och teknik. Intressant, men det lär nog dröja innan saker och ting blir bättre.

Also filed in | Tagged , , , | Comments (0)

Några länkar

söndag, december 12, 2010
  • Johan Karlsson Schaffer är lite intressant motvalls i antigentrifieringsfrågan, specifikt i en debatt huruvida det är radikalt eller småborgerligt att bosätta sig i Majorna:

    Själv lutar jag åt att gentrifieringskritiken har kört fast, i synnerhet som kritiken sällan tycks resultera i något konstruktivt, utan snarare paradoxalt nog bidrar till gentrifieringen. Nästa gång jag ska sälja en lägenhet hyr jag inte bara in en homestajlist, utan också en sociolog som får varna för gentrifiering, för det tycks som ett säkert sätt att driva upp priserna.

  • William Proxmires Golden Fleece Award i crowdsourcad tiotalsversion. Är det detta förespråkarna för en mer deliberativ forskningspolitik eftersträvar?
  • Chris Rowan om webbaserad peer review i ljuset av den senaste veckans kritik mot NASA:s arsenikbakterier. [via Guardian.] Ett par kemister och biologer i Pufendorfinstitutets astrobiologigrupp var också smått skeptiska i förrgår. Över huvud taget skulle man kunna göra en studie på det här debaclet som bygger vidare på Lewensteins cold fusion-uppsatser.1
  • Som komplement till vaniljmedias rapportering om besparingarna – för humaniora och samhällsvetenskap tycks det snarare handla om ett dråpslag – inom brittisk universitetssektor läser jag Alice Bell bland annat här och här.
  1. Bruce V. Lewenstein, “From Fax to Facts: Communication in the Cold Fusion Saga,” Social Studies of Science 25, no. 3 (August 1, 1995): 403-436. Bruce V. Lewenstein, “Cold Fusion and Hot History,” Osiris 7 (1992): 135–163. [↩]
Also filed in | Tagged , , , , , , , | Comments (1)

De två kulturerna

torsdag, oktober 21, 2010

Olof kommenterar en nyhetsartikel av Colin Macilwain i Nature med att här, i artikelns frammanande av en motsättning mellan naturvetare och teknologer, ligger ”[t]he real science wars”.

Det kanske ligger något i det. På liknande sätt har jag länge tyckt att en strikt gränsdragning och motsättning mellan naturvetare och humanister ibland känns artificiell, när det kanske i själva verket är så att naturvetare och humanister ligger relativt sett ganska nära varandra i vetenskapssyn. En C.P. Snow för det tjugoförsta århundradet hade inte ställt naturvetenskap mot humaniora.

Artikeln i Nature pekar på att den forskningspolitiska legeringen naturvetenskap-ingenjörskonst som länge varit för handen kan komma att krackelera om det blir för stora nedskärningar. Texten behandlar brittiskt akademiskt liv, som förstås under den senaste tiden levt under det Damoklessvärd som regeringen Camerons besparingar utgör.

Men motsvarande potential för en ökande motsättning mellan naturvetenskap och teknik behöver inte bara uppstå i länder med skenande statsskuld och storskaliga sparpaket på nationell nivå. Forskningspolitik kan efter autonomireformen och en del andra förändringar bli något mer lokal till sin karaktär, som Mats så klokt observerade vid ett av våra intressanta seminarier nyligen.

Ponera att ett universitet börjar göra större omfördelningar mellan fakulteterna. Vad skulle hända då? Skulle vi få ett slags lokal variant av de ökande motsättningar mellan naturvetenskap och teknik som Macilwain ser på nationell nivå? Och hur skulle stämningarna bli inom de fakulteter som fick det otacksamma arbetet att genomföra besparingarna?

Also filed in | Tagged , , , , | Comments (1)

Intellectual property and the biosciences

måndag, juni 7, 2010

Intressant symposium som annonserades på Mersenne-listan nyligen:

INTELLECTUAL PROPERTY AND THE BIOSCIENCES

White Rose IPBio Symposium and Summer School

Devonshire Hall, University of Leeds, 7-8 July 2010

With the recent overturning by a US court of patents on genes associated with breast cancer, questions about the role of intellectual property in the biological sciences are high on the agenda. This meeting, comprising a one-day symposium and a half-day summer school, and bringing together international experts in law, science policy, history, philosophy, sociology and other disciplines, will aim to clarify key issues and explore ways forward.

SYMPOSIUM

The symposium will take place on Wednesday 7 July 2010 and will run from 9am to 6pm as follows:

09.00-09.20 Registration

09.20-09.30 Introduction by Gregory Radick (Centre for History and Philosophy of Science, Leeds)

09.30-10.15 Robert Cook-Deegan (Institute for Genome Sciences and Policy, Duke): ”Gene Patents and Policy: The Neverending Story”

10.15-11.00 Daniel Kevles (History, Yale): ”Enforcing Intellectual Property Rights in Fruit Trees and Plants: Contracts, Patents and the Courts in the 1920s and Now”

11.00-11.30 Coffee Break

11.30-12.15 Bronwyn Parry (Geography, Queen Mary, London): ”Patents and the Challenge of ‘Sharewaring’ in Post-Genomic Bioscience: The Case of Model Mice”

12.15-13:00 Jane Calvert (Innogen, Edinburgh): ”Ownership, Sharing and Community-Building in Synthetic Biology”

13.00-14.00 Lunch

14.00-14.45 Aurora Plomer (SIBLE, Sheffield): ”Stem Cell Patents in a Global Economy: The Legal Challenges”

14.45-15.30 Antony Taubman (IP Division, World Trade Organization): ”Rights to Exclude, and Rights to be Included: Reviewing the Ethical Basis for IP in the Life Sciences”

15.30-16.00 Coffee Break

16.00-16.45 Lady Lisa Markham (Harrison Goddard Foote, patent attorneys, Leeds): ”Tiptoeing around Restrictions in Biotechnology Inventions: A Practitioner’s Experience”

16.45-17.30 Rebecca Eisenberg (Law, Michigan): ”The Future of Diagnostic Patents”

17.30-18.00 Concluding discussion

SUMMER SCHOOL

The summer school will take place the next day, on the morning of Thursday 8 July 2010, and is intended to give postgraduate and postdoctoral researchers working in the broad areas of intellectual property and the biosciences an opportunity for feedback on recent work (in the form of pre-circulated papers).

Applications should include an abstract — no longer than one page — and a brief CV. The deadline for submission is Friday 18 June. Those participating in the summer school will also be expected to attend the symposium, for which the registration fee will be waived.

REGISTRATION

To register for the symposium or apply for the summer school, please contact Berris Charnley, email: Berris.Charnley@gmail.com, postal address: Centre for History and Philosophy of Science, Department of Philosophy, University of Leeds, Leeds LS2 9JT. The registration fee – which covers lunch and coffee – is £60.00, though it is hoped that a student subsidy will be available.

Places are limited, so pre-registration is strongly encouraged.

THE WHITE ROSE IPBIO PROJECT

Launched in May 2009 in association with the IPBio Network (http://www.ipbio.org/) and with funding from the White Rose Consortium (http://www.whiterose.ac.uk/), this project seeks to provide staff and students across the White Rose universities — and across the disciplines bearing on intellectual property in the biological sciences — with new opportunities for collaboration, with each other and with some of the best scholars from around the world.

The White Rose IPBio Project Team are: at Sheffield, Aurora Plomer (Law), Margaret Llewelyn (Law) and Richard Jones (Physics); at York, Tom Baldwin (Philosophy) and Andrew Webster (Sociology); and at Leeds, Graham Dutfield (Law) and Gregory Radick (History and Philosophy of Science). The Project Administrator is Berris Charnley (HPS, Leeds).

THE AHRC OWNING & DISOWNING INVENTION PROJECT

The symposium and summer school are co-located with the conference ”Managing Knowledge in the Technosciences, 1850-2000″ organized by the AHRC project ”Owning and Disowning Invention”. Further details can be found at www.owninganddisowninginvention.org

Also filed in | Tagged , , , | Comments (3)

Världens största teleskop

måndag, maj 3, 2010

- Gud, vad coolt!

Reaktionen från min tolvåriga dotter när jag berättar om E-ELT är spontan och tvärsäker: Sverige bör definitivt delta i byggandet av världens största teleskop.

Idag har det hållits ett möte i Stockholm med ledande astronomer om just Sveriges deltagande i E-ELT, teleskopprojektet som är ett av den europeiska astronomiorganisationen ESO:s profilprojekt för den näraliggande framtiden. Det finns långt framskridna planer på att konstruera ett teleskop med 42 meters primärspegel, tänkt att stå färdigt på en bergstopp i Atacamaöknen i Chile 2018 eller så. Prislappen är i dagsläget beräknad till 900 miljoner euro till vilket kommer driftskostnader. ESO har lång erfarenhet av att driva stora teleskopprojekt på chilenska bergstoppar, det går tillbaka till 1960-talet, så det här är ett riktigt trovärdigt projekt. Vad man inte har i dagsläget är pengar: inom ESO:s befintliga budget ryms E-ELT inte utan man måste ragga mer pengar, kanske via nya medlemsstater.

Och nedläggning av befintliga projekt.

Stora satsningar kan ju leda till nedläggning av annan verksamhet: den stora faciliteten är, i frånvaron av tillskjutna extraresurser, något som kan dränera resurser från annan verksamhet. Eller som Lars Börjesson på VR:s infrastrukturråd klart uttryckte det i en rak fråga till astronomerna i Stockholm idag: är det OK för er att ”nappa på E-ELT om det betyder mindre pengar för annat sen?”1

I fysik ledde en liknande situation till en konflikt på 1960-talet, vilket Sven Widmalm diskuterat i en intressant uppsats.2 Olle Edquist har påpekat något liknande kring ESS, något som även Olof Hallonsten skrivit om.

Redan har det framkastats förslag om att stänga ner NOT (Nordic Optical Telescope); redan har det protesterats mot detta förslag. En annan besparingsåtgärd kan vara att skippa Sveriges deltagande i det framtida radioastronomiska projektet Square Kilometre Array.

Vi får väl se hur man väljer att prioritera.

Kontentan av mötet i Stockholm idag tycks vara att svensk astronomi går med på satsningen att skapa världens största teleskop.3

ESO kommer säkerligen kunna bygga ett riktigt fint teleskop, men de måste ju för tusan få till det här med namngivning lite bättre. E-ELT (European Extremely Large Telescope), vad är det för ett namn? Det är som det brukar vara med ESO:s teleskop, trista ingenjörsmässiga akronymer och/eller indikationer på storleken: CAT (Coude auxiliary telescope), VLT (Very large telescope), NTT (New Technology Telescope), 3.6-m telescope och 1.52 m telescope är några av de teleskop som varit Europas ögon mot rymden.

Annat är det i USA, där teleskop och observatorier namngivits efter ledande astronomer (Hubble, Mayall, Baade), astronomiska superentreprenörer (Hale), stora upptäckare (E-ELT:s amerikanska konkurrent, också planerad för start 2018, heter Giant Magellan Telescope (parentetiskt sagt blir det mindre än E-ELT)) eller de finansiärer som gjort anläggningarna möjliga (Hooker, Keck, Carnegie).

Vilket osökt får mig in på en lösning på såväl namnfrågan som ekonomifrågan.

The Persson Observatory …

The Kamprad Telescope …

Vad är väl 900 miljoner euro för Stefan Persson eller Ingvar Kamprad om det innebär att man kan bygga världens största teleskop? Min dotter fann helt rätt ord:

- Gud, vad coolt!

  1. Flera källor till den här bloggposten kommer från Robert Cumming, som under dagen lagt ut inlägg både på Twitter och Facebook från mötet i Stockholm. Det har varit intressant läsning att följa hans flöde. [↩]
  2. Sven Widmalm, ”Big Science in a Small Country: Sweden and CERN II”, i Svante Lindqvist ed., Center on the Periphery: Historical Aspects of 20th-Century Swedish Physics (Canton, MA: Science History Publications, 1993) [↩]
  3. Update: här finns viss dokumentation från hearingen i Stockholm. [↩]
Also filed in | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Comments (1)

Så fördelas forskningsanslag

måndag, november 2, 2009

Michèle Lamont har nyligen publicerat en bok om arbetet inom kommittéer som beslutar om forskningsanslag: How professors think: Inside the curious world of academic judgment.

En recension av boken tar bland annat upp det lite paradoxala faktumet att besluten ”are based on little information. It is thought unfair to pay too much attention to track records. (All proposals are born equal.)”1 Det här tycker jag var lite intressant. Visst, det är paradoxalt: man borde ta reda på, kan tyckas, om den som söker anslag har en framgångsrik track record. Å andra sidan tycker jag det är något uppfriskande det här med att man faktiskt, i varje fall i de mångvetenskapliga kommittéer Lamont studerat, kan ge anslag till en innovativ ansökan från någon som inte har gjort så mycket, framför någon som redan gjort en massa.

Lamont har, parentetiskt sagt, en del annat intressant på gång. Här på Forskningspolitiska institutet har några av oss en tid diskuterat det här med att studera samhällsvetenskap och humaniora ur ett forskningspolitiskt/vetenskapssociologiskt/vetenskapshistoriskt perspektiv (och Anna Tunlid hade ett bra konferensbidrag på temat förra året). Lamont är inne på ett liknande spår, och kontrasterar STS-fältets många studier av naturvetenskap och teknik med den relativa bristen på motsvarande sociologiska och historiska perspektiv på humaniora och samhällsvetenskap:

Over the past quarter century, the interdisciplinary field of science studies has grown enormously as scholars have examined the physical and biological sciences through a variety of social and historical lenses. By contrast, the social study of the intellectual fields that comprise the social sciences and the humanities remains underdeveloped. Although a large number of scholars are interested in the social dimensions of knowledge production in the social sciences and are engaged in both theory building and empirical research in the area, their ideas and findings have yet to be interlinked and brought into dialogue with one another. As a result, there is little coherent understanding of the processes of knowledge production, organization, and distribution in these fields.

  1. Adam Kuper, ”Great grants”, TLS 18 september, s 25. [↩]
Also filed in | Tagged , , , | Comments (0)