As currently constituted, the blog will post entries consisting of the abstracts of the papers, bibliographic details, and, where available, links to the papers in question. Where the editor has something additional to say about the paper, and time to say it, he’ll include this too.

Henry Farrell (som bland annat skrev en uppsats för några år sedan om bloggar och politik) driver en blogg om statsvetenskap som verkar vara en vettig användning av bloggmediet: som väljare av papers, en akademisk DJ.

[via Crooked timber.]

Jag ägnade en stund av eftermiddagen åt att ta en titt på forskningsfältet astrobiologi; man gör en sökning på Web of science med keywordet ”astrobiology”, sparar ner filen och stoppar in den i Citespace och får så en uppfattning om centrala papper och tidskrifter.

Se även mer om Citespace på Information aesthetics.

Nature skriver om forskningsfusk. Enligt Natureartikeln verkar det som om det inte finns så många studier av hur utbrett forskningsfusket är, men att det förmodligen är ganska vanligt: ”In an increasingly competitive environment where appointments, promotions and grant applications are strongly influenced by publication record, researchers are under intense pressure to publish, and a growing minority are seeking to bump up their CVs through dishonest means.” Hur påverkar detta allmänhetens bild av universiteten och forskningen?

Artikeln behandlar också fraudometrics, nya automatiserade metoder för att hitta forskningsfusk. Inspirationen kommer från de allt populärare elektroniska tjänsterna som används för att hitta fuskande studenter.

Aktörer som de stora akademiska tidskriftsförlagen och även den kanske viktigaste pionjären inom open acess, Arxiv, är intresserade. Arxiv har hittat flera tusen papper av olika forskare med besvärande överlappning; de kommer nu publiceras på arxiv så får forskarna reagera.

Ett verktyg för att hitta papper som överlappar har utvecklats av Christian Collberg. Collberg och hans kollegor har bland annat skrivit en rapport (pdf) om självplagiat (när forskare återanvänder text från egna tidigare publicerade papper utan att referera) inom datavetenskap. (Se även detta papper.) Collbergs verktyg, Splat, kan laddas ner här: vågar du släppa loss Splat på din hårddisk?

I ett system som ger så kraftiga fördelar för de som publicerar mycket kommer vi nog få leva med det här problemet länge. Ett steg bort från otyget – istället för att hitta olika former av plagiat – vore kanske att de som delar ut anslag, tillsätter tjänster och utvärderar forskargrupper och universitet i mindre utsträckning räknade papper och i högre utsträckning faktiskt läste och utvärderade vad forskarna har kommit fram till. Mer kvalitativa metoder, mindre kvantitativa i utvärderingssvängen. Men för den som läst bland annat den senaste forskningspropositionen ser en annan utveckling. Den senaste propositionen är, som Mats sa när vi hade seminarium om den nyligen, bibliometrins genomslag i denna genre.

Publish or perish är en stark tendens och den är så stark att den kan få forskare att köra Splat på manus och sedan återvända till tangentborden beväpnade med synonymordböcker och en förhöjd känsla av vikten av att skriva om texten så att manusen inte fastnar i plagiatfilterprogrammen. I denna något dystra framtidsvision kanske vetenskaplig framgång inte kommer sig av bättre tankemöda, insikter och labbtekniker som leder till nya upptäckter av vad som faktiskt existerar där ute i Verkligheten, utan om Text och Texthantering.

(Lite offtopic: en Googlesökning på fraudometrics ger idag den 19 maj 2005 noll träffar. Hittade jag just på ett nytt ord?)

Hypotesen att nedgången skulle bero på att ekonomerna blivit mer intresserade av utomskandinavisk preprintlitteratur tycks inte bekräftas av RePEc som har en liknande nedgång.

Är det som lockat forskare till att använda preprintarkiv den elektroniska tillgängligheten i sig – pdf-er är snabbare än en tur till biblioteket och fem minuter vid xeroxapparaten – snarare än preprintsens karaktär av snabbhet i förhållande till peer reviewprocessen? I takt med att fler och fler riktiga tidskrifter blir elektroniskt tillgängliga i fulltext så minskar den relativa exklusiviteten av elektronisk tillgänglighet som ett preprintarkiv alltid haft.