Vid fikabordet nyligen diskuterade vi Akademiska Hus och det faktum att företaget i fråga har ett vinstkrav på sig. Det är ansenliga summor som går tillbaka från universitet och högskolor, nu senast har siffran 6.5 miljarder för 2015 nämnts.
En av kollegorna påstod att dessa pengar regelmässigt så att säga byter departement när de skickas tillbaka in i staten; det hela innebär alltså en överföring från Utbildningsdepartementet till … ja, var de nu tar vägen vet jag inte, men poängen är alltså att vi inte satsar 69 miljarder på universitet och högskolor utan 62.5 miljarder. Att ha ett vinstkrav från statens sida på Akademiska Hus är ju ett val man gjort vid någon tidpunkt och gör att siffran inte riktigt speglar den reella investeringen i högskolesektorn.
Nu är jag själv knappast någon kvantitativt arbetande historiker så det stör inte min egen forskning, men inte sällan förekommer ju sifferuppgifter på utgifterna för utbildning och forskning i såväl debatt som i akademiska publikationer. Man kan tycka att dessa siffror, när de används i sådana sammanhang, borde anges som den reella utgiften, alltså med vinsten avdragen, om avsikten är att belysa hur mycket en viss spallationsanläggning, till exempel, kostar som andel av statsbudgeten, jämföra olika regeringars satsningar på högskolesektorn, med mera. Vinstuttaget kanske dessutom förändras över tid.
Någon borde upprätta en mer realistisk statistik över statens utgifter för forskning och högre utbildning, med data bakåt i tiden som tar hänsyn till vinstkravet på fastighetsbeståndet (som ju dessutom förmodligen varierar över tid, så uppgiften är inte helt trivial att ta fram).
Men det kanske redan är gjort?