Världens största teleskop

– Gud, vad coolt!

Reaktionen från min tolvåriga dotter när jag berättar om E-ELT är spontan och tvärsäker: Sverige bör definitivt delta i byggandet av världens största teleskop.

Idag har det hållits ett möte i Stockholm med ledande astronomer om just Sveriges deltagande i E-ELT, teleskopprojektet som är ett av den europeiska astronomiorganisationen ESO:s profilprojekt för den näraliggande framtiden. Det finns långt framskridna planer på att konstruera ett teleskop med 42 meters primärspegel, tänkt att stå färdigt på en bergstopp i Atacamaöknen i Chile 2018 eller så. Prislappen är i dagsläget beräknad till 900 miljoner euro till vilket kommer driftskostnader. ESO har lång erfarenhet av att driva stora teleskopprojekt på chilenska bergstoppar, det går tillbaka till 1960-talet, så det här är ett riktigt trovärdigt projekt. Vad man inte har i dagsläget är pengar: inom ESO:s befintliga budget ryms E-ELT inte utan man måste ragga mer pengar, kanske via nya medlemsstater.

Och nedläggning av befintliga projekt.

Stora satsningar kan ju leda till nedläggning av annan verksamhet: den stora faciliteten är, i frånvaron av tillskjutna extraresurser, något som kan dränera resurser från annan verksamhet. Eller som Lars Börjesson på VR:s infrastrukturråd klart uttryckte det i en rak fråga till astronomerna i Stockholm idag: är det OK för er att ”nappa på E-ELT om det betyder mindre pengar för annat sen?”1

I fysik ledde en liknande situation till en konflikt på 1960-talet, vilket Sven Widmalm diskuterat i en intressant uppsats.2 Olle Edquist har påpekat något liknande kring ESS, något som även Olof Hallonsten skrivit om.

Redan har det framkastats förslag om att stänga ner NOT (Nordic Optical Telescope); redan har det protesterats mot detta förslag. En annan besparingsåtgärd kan vara att skippa Sveriges deltagande i det framtida radioastronomiska projektet Square Kilometre Array.

Vi får väl se hur man väljer att prioritera.

Kontentan av mötet i Stockholm idag tycks vara att svensk astronomi går med på satsningen att skapa världens största teleskop.3

ESO kommer säkerligen kunna bygga ett riktigt fint teleskop, men de måste ju för tusan få till det här med namngivning lite bättre. E-ELT (European Extremely Large Telescope), vad är det för ett namn? Det är som det brukar vara med ESO:s teleskop, trista ingenjörsmässiga akronymer och/eller indikationer på storleken: CAT (Coude auxiliary telescope), VLT (Very large telescope), NTT (New Technology Telescope), 3.6-m telescope och 1.52 m telescope är några av de teleskop som varit Europas ögon mot rymden.

Annat är det i USA, där teleskop och observatorier namngivits efter ledande astronomer (Hubble, Mayall, Baade), astronomiska superentreprenörer (Hale), stora upptäckare (E-ELT:s amerikanska konkurrent, också planerad för start 2018, heter Giant Magellan Telescope (parentetiskt sagt blir det mindre än E-ELT)) eller de finansiärer som gjort anläggningarna möjliga (Hooker, Keck, Carnegie).

Vilket osökt får mig in på en lösning på såväl namnfrågan som ekonomifrågan.

The Persson Observatory …

The Kamprad Telescope …

Vad är väl 900 miljoner euro för Stefan Persson eller Ingvar Kamprad om det innebär att man kan bygga världens största teleskop? Min dotter fann helt rätt ord:

– Gud, vad coolt!

  1. Flera källor till den här bloggposten kommer från Robert Cumming, som under dagen lagt ut inlägg både på Twitter och Facebook från mötet i Stockholm. Det har varit intressant läsning att följa hans flöde. []
  2. Sven Widmalm, ”Big Science in a Small Country: Sweden and CERN II”, i Svante Lindqvist ed., Center on the Periphery: Historical Aspects of 20th-Century Swedish Physics (Canton, MA: Science History Publications, 1993) []
  3. Update: här finns viss dokumentation från hearingen i Stockholm. []
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

1 svar på Världens största teleskop

  1. Robert Cumming skriver:

    Citatet från Lars Börjesson i mitt twitterreferat är inte ordagrant återgivet (framförallt sa han vare sig OK eller nappa) men jag tror att jag fick ner det han menade. Det är ju svårt nog att få ner vad folk säger och ännu svårare att krympa ner till twittergränsen på 140 tecken och vara noga med citat och parafraseringar.

    De reaktionerna på mitt Facebook-flöde som du länkar till syns inte för allmänheten och är nog lite för beroende på kommenterarnas personliga förhållanden till mig för att tas på mycket stort allvar.

    Angående att stänga ner. Det nämndes på mötet att ESO varit mycket duktigt på att lägga ner då det behövdes. NOT är inget ESO-teleskop och även om det skulle kunna stängas finns det gott om saker för sådana små teleskop att göra, gärna koordinerat (läs Astronets rapport om saken (som Andy Lawrence har kommenterat) och möjligheter för NOT att profilera sig inom t ex utbildning.

    Angående namnet är du inte ensam: det vittnar Facebook-gruppen Rename the E-ELT! om. Jag återkommer med lite mer material om det där 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.