<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Arkivmaterialets materialitet</title>
	<atom:link href="http://www.gustavholmberg.com/tomrum/2009/06/26/arkivmaterialets-materialitet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.gustavholmberg.com/tomrum/2009/06/26/arkivmaterialets-materialitet/</link>
	<description>En samling observationer av Gustav Holmberg. ISSN 1651-4335</description>
	<lastBuildDate>Wed, 08 Feb 2012 15:23:27 -0500</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.4</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: Nina Wormbs</title>
		<link>http://www.gustavholmberg.com/tomrum/2009/06/26/arkivmaterialets-materialitet/comment-page-1/#comment-239930</link>
		<dc:creator>Nina Wormbs</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 Jun 2009 07:13:31 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.gustavholmberg.com/tomrum/?p=2098#comment-239930</guid>
		<description>Det är något särskilt med arkivmaterial, i vilken form det än har. Kanske har det att göra med känslan av att man faktiskt arbetar när man går igenom arkivmaterial. När det gäller läsning av alla dessa böcker och artiklar så är resultatet alltid obestämbart, men efter ett arkivbesök så känner i alla fall jag att jag vet något mer än innan. Det ger en viss tillfredsställelse.
Själv har jag suttit med ett personarkiv en del på sistone, men bara valda delar. Nu sist var det Harry Scheins tal och skrifter 1969-1978. Väldigt kul. När det gäller materialiteten så är en så kort tidsrymd inte så upplysande, men tejpbitarna som då fäste de ihopklippna föredragen har torkat ihop och faller som små höstlöv ur pappershögarna. Kvar är bara gula fyrkanter.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det är något särskilt med arkivmaterial, i vilken form det än har. Kanske har det att göra med känslan av att man faktiskt arbetar när man går igenom arkivmaterial. När det gäller läsning av alla dessa böcker och artiklar så är resultatet alltid obestämbart, men efter ett arkivbesök så känner i alla fall jag att jag vet något mer än innan. Det ger en viss tillfredsställelse.<br />
Själv har jag suttit med ett personarkiv en del på sistone, men bara valda delar. Nu sist var det Harry Scheins tal och skrifter 1969-1978. Väldigt kul. När det gäller materialiteten så är en så kort tidsrymd inte så upplysande, men tejpbitarna som då fäste de ihopklippna föredragen har torkat ihop och faller som små höstlöv ur pappershögarna. Kvar är bara gula fyrkanter.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

