Archive for December, 2007

Länkar

Hade det inte varit jul och min tillvaro pendlat mellan mat, familjeliv och avslappnat läsande och TV-tittande - den kompletta DVD-boxen med Sherlock Holmes i Jeremy Bretts skepnad inhandlades nyligen, och jag läser om Foucaults pendel för sjätte gången eller så, varvad med Renaissance Self-Fashioning som jag, pinsamt nog, inte läst tidigare; ett kapitel in och den är jättebra -, så hade jag väl haft tid och ork att skriva något mer substantiellt om följande som numera enbart får stå som relativt okommenterade länkar:

Family Security Matters sätter samman listan över de tio farligaste kurserna på amerikanska universitet. [via historikerbloggarna Eric Rauchway och Ari Kelman.]

Hur många gånger har man inte lite skämtsamt pratat om såpoperan “Institutionen”, alternativt “Fakulteten” eller “Universitetet”? Det är man tydligen inte ensam om - några statsvetardoktorander på Harvard har inte bara skämtat om det utan har gått från ord till handling och spelat in ett pilotavsnitt på elva minuter [via Crooked timber.]

Precis innan julmatsexcesserna började i hemmet prövade vi Peter Englunds sopprecept. Gott, ungefär lika gott som förra gången jag plockade upp ett recept ur bloggosfären.

Skrivknep

Academic productivity recenserar How to write a lot av Paul Silvia. Verkar vara en bra bok: att skriva är svårt, så det finns inga smidiga genvägar; skaffa dig skrivvanor; håll koll på din produktivitet; grupptryck är bra och så vidare. Kanske något att skaffa, att ha bredvid Howard S. Beckers bägge hantverksböcker.

Alf Rehn om Research Assessment Exercise

Alf Rehn skriver om utvärderingar inom den akademiska världen, om monografins fördelar jämfört med papers (trots att han är ekonom) och om bristen på respekt för de som publicerar på något annat än engelska. Tänkvärt.

OA inom STS

Open access-tidskriften Spontaneous Generations har precis debuterat. Den drivs av doktorander (men artikelförfattarna i första numret är i många fall definitivt inte doktorander). Jag vet inte om det är bra eller mindre bra för tidskriftens framtid.

Sen kan man ju undra över avsaknaden av trackbacks och annat sånt, för att knyta upp det hela till den diskussion som försiggår på Crooked timber och en massa andra ställen; en variant av inflödet på Arxiv hade väl varit något?

Om förgängligheten

Ett av de källmaterial jag använder för tillfället är nätbaserat. Det är en digital kökkenmödding - nej, fel metafor, kanske snarare ett ytterst välorganiserat arkiv med såväl kronologiska som systematiska ingångar - i form av ett webbforum med tiotusentals inlägg, en dokumentation av en vetenskaplig trading zone som sträcker sig mer än fem år tillbaka. Det är ett ypperligt källmaterial för en analys av vissa frågeställningar inom livsvetenskapernas samtidshistoria (mer om min forskning sen - men det är något jag petat i av och till ganska länge nu, och som så sakteliga börjar röra sig från hobbyprojektnivån (som den nyfikne historiker jag är kan jag inte låta bli att ha en eller annan frågeställning liggande på lut, vid sidan av det jag arbetar med) till det där stadiet då man börjar mecka med projektansökningar, förslag till papers och session på konferenser och annat).

Men så började det hicka. Något var fel med servern. Forumet låg nere. De många användarna som möts i forumet började pressa på om forumets omstart och det sattes upp ett annat forum; förslag började komma om att lägga ned försöken att få igång det gamla forumet, dumpa det och göra en ren omstart. Så verkar det bli.

Jag kan förstå de projektdeltagare som vill kunna prata vidare om den senaste utvecklingen och därför vill ha en funktionell mötesplats, men jag, då, med mitt forskningsprojekt? Jag blev faktiskt lite skakis och började tänka sådana där metafysiska historikertankar - nej, inte Toynbee, Spengler med flera, snarare sådan där vardagsmetafysik som man ibland drabbas av; den som rör arkiv och bevarande, källmaterialets förgänglighet, den lyckliga slumpen när man hittar något oväntat och den oersättliga förlusten när något oväntat för evigt försvinner.

Bilder från filmatiseringen av Rosens namn där den galne bibliotekarien Malachias i upplösningen bränner det absolut sista existerande exemplaret av andra boken av Aristoteles Poetik flimrade för mitt inre (nej, det gjorde de inte och ja, jag överdriver: ett webbaserat samarbetsverktyg inom proteindynamik är inte Aristoteles försvunna verk om humor).

Så kom det gamla forumet upp igen; alla nya inlägg verkar postas i det nya men det gamla ligger kvar där. Lycka. Jag kan fortsätta min analys av den här vetenskapliga kommunikationsplattformen.

Men det finns ett gnagande orosmoment där nånstans. Som historiker har jag jobbat med ganska handfasta material, snabbt och skickligt och systematiskt förvarade och framplockade av arkivarier och bibliotekarier; materialen är just material, materiella lämningar från förgången tid. De har känts stabila: oavsett om det gällt astronomiska almanackor från 1720-talet, astrofysikaliska forskningspublikationer från 1880-talet, livsmedelstekniska policydokument från 1950-talet eller brevväxlingar mellan solforskare på bägge sidor om järnridån på 1960-talet har man inte direkt känt någon påtaglig känsla av att källan liksom kan försvunna från en stund till en annan, upplösas i atomer samtidigt som man arbetar med den.

Bevarandeaspekten är en ibland påtalad men trots det illa skött del av internet, ett slags teknologiskt misslyckande. All heder åt Brewster Kahle och hans gäng, men det är något som saknas här.

Seminarium

Tyvärr kan jag inte åka - skolavslutning i Lund samtidigt - men ännu ett intressant seminarium på Niels Bohr-arkivet:

Niels Bohr Archive
History of Science Seminar

Friday 21 December 2007, 11.15am
Auditorium A, Niels Bohr Institute
Blegdamsvej 17, Copenhagen

Steven Shapin
Franklin L. Ford Professor of the History of Science
Harvard University

“Science and the Modern World”

Abstract:
Do we live in a scientific world? At least since Max Weber in 1918 announced the “disenchantment” of the world, social and cultural commentators have insisted, or assumed, that we do. This lecture will assess some very substantial senses in which science is now the defining and most authoritative form of knowledge, and has been since perhaps the late nineteenth century. And it will point to a series of considerations which argue that we do not now, and never have, inhabited a scientific culture. Connections will be pointed out between this problematic state of affairs and the changing identity of the scientist in the twentieth and twenty-first centuries.

The end of cyberspace

200-nånting sidor in i Spook country, och det är en läsning full av materialitet; beskrivningarna av det taktila, det fysiska, är så utmejslade och så ofta återkommande att de frammanar en närvarokänsla som ligger långt bort från den platonska cyberspace som vi brukade förknippa honom med, då, för länge sedan, på 1980-talet. Det här stråket fanns även i Pattern recognition. Från cyberspace till the end of cyberspace; är nyfiken på att se vad Alex Soojung-Kim Pang kommer att göra av konceptet.

Förutsägelse: om ett hundra år kommer Spook country och Pattern recognition användas av historiker som vill diskutera delar av det tidiga tjugoförsta århundradets samhälle ur ett material culture-perspektiv. Gibson kommer alltså inte att vara en en-idé-författare.