Fågelinfluensan

fagelinfluensa.info öppnar i dagarna. Bra inititiativ, men inte mycket till innehåll ännu.

En mer samlad omvärldsanalys om fågelinfluensa saknas än så länge på sajten, menar jag; här är det enbart ett svenskt perspektiv som tillhandahålls, i dagsläget verkar det inte finnas något som fördjupar och informerar om vad som händer internationellt.

Och det är ju lite märkligt. Fågelinfluensan sprider sig över såväl geografiska som organisatoriska gränser och aktualiserar därmed vetenskapliga, medicinska och politiska relationer på massor av nivåer. Bara en sån sak som hur forskarvärlden tacklar fenomenet vore intressant att få reda på mer om. Men på fagelinfluensa.info finns i dagsläget, vad jag kan se, mest information om hur man ska bete sig när man hittar en död fågel, vad kattägare ska tänka på och sånt. Jag tänker mig att det är ett medvetet val som informatörerna gjort, de ser sin sajt som något som ska ge konkreta svar på konkreta frågor. Och de har inte direkt misslyckats, det är raka puckar på frågor från alla de som oroas över om man vågar mata vilda fåglar och fortsätta äta kyckling.

De som i likhet med mig är intresserade av hur sjukdomen sprider sig över världen, undrar något över dynamiken i forskarvärldens responser till problemet och vill veta något om hur organ som WHO och FAO beter sig måste alltså i dagsläget pussla ihop den bilden från andra källor. Det låter sig kanske göras, men hur bra den bilden blir är mycket svårt att säga. Någon draghjälp från fagelinfluensa.info får man i varje fall inte.

I en ledarartikel den 16 mars pekade Nature på att mycket kunde göras för att förbättra situationen. WHO:s data över sjukdomsfall hos människor har, enligt artikeln, högst varierande kvalitet och är dessutom bristfälligt sammanställd och publicerad. Situationen verkar vara än värre när det gäller utbrott i fågelbesättningar:

Data on outbreaks in poultry are even more sparse, and mostly come from the World Organisation for Animal Health (OIE). Someone at the UN Food and Agriculture Organization (FAO) is maintaining a file of cumulative bird outbreaks from OIE and other data, and is making it available to researchers and journalists. But it is incomplete, lacks good location data and contains errors.

Och Nature kritiserar inte bara internationella organisationer inom FN-systemet utan riktar även en kritiskt granskande blick mot den egna branschen, vetenskapsvärlden. Data släpps inte tillräckligt snabbt och är inte tillräckligt öppet tillgängliga:

Genetic data are also lacking. When samples are sequenced, the results are usually either restricted by governments or kept private to an old-boy network of researchers linked to the WHO, the US Centers for Disease Control and Prevention, and the FAO. This is a far cry from the Human Genome Project, in which all the data were placed in the public domain 24 hours after sequencing. Many scientists and organizations are also hoarding sequence data, often for years, so they can be the first to publish in academic journals. With the world facing a possible pandemic, such practices are wholly unacceptable. Nature and its associated journals are not alone in supporting the rapid prior exposure of data when there are acute public-health necessities.

Natures artikel slutar med en plädering för öppet tillgängliga databaser över data med anknytning till fågelinfluensan. Ytterligare stöd för öppenhet har kommit från forskare i senaste numret av Nature: ”Keeping sequences secret, whatever the motivation, slows down scientific progress and hinders efforts to protect public health” skriver Salzberg, Ghedin och Spiro.

Ett försök att pussla samman en bild över fågelnfluensans spridning över världen, trots data av ojämn kvalitet, finns hos Declan Butler som använder Google Earth. Här kan hans data laddas ner.

[via Stefan Geens/ Ogle Earth.]