Science skriver om ett par papper som visar på bristande insyn i vissa forskningsprojekt: forskare som vill kolla andra forskares resultat nekas ibland tillgång till data. Cirka en tredjedel av de 1849 forskare inom livsvetenskaperna som tillfrågats uppges ha sysslat med sådant “withholding behavior”. I en parallell undersökning tillfrågades 1077 juniora forskare - doktorander och postdocs - om de ibland nekats tillgång till data; en fjärdedel svarade ja, specielllt inom områden med hög konkurrens mellan forskargrupper eller med länkar till industrin.
Nu kan man ju alltid ifrågasätta den här typen av statistiska undersökningar. Hur beter sig folk egentligen när de besvarar enkäter? Likafullt är det här förmodligen ett inte helt ovanligt fenomen. Och det skulle kunna komma att sanktioneras i svensk lag: i november lämnade utredaren Marianne Levin en utredning till utbildningsdepartementet som enligt Ny Teknik föreslår att forskningsresultat vid svenska universitet - finansierade med offentliga medel - ska kunna hemligstämplas i upp till fem år (20 år om det gäller vetenskapliga resultat som kan leda till patenterbara uppfinningar).
Visst, CUDOS är en saga. Men vi kan väl låtsas, ändå?
Kanske hjälper sekretess - implementerad “frivilligt” av enskilda forskare som i den amerikanska undersökningarna visade vara så vanligt, eller implementerat genom en kanske kommande svensk lagstiftning - den enstaka forskargruppen en kort tid. Den kanske hjälper till att kortsiktigt kommersialisera ett forskningsresultat. Men vidga perspektivet - i tid och till att gälla något mer än en enstaka forskargrupp/företag/universitet - så är det nog inte speciellt bra. (Och offentligt finansierad forskning bör väl komma hela branscher eller rent av hela samhället till godo?) Förmodligen kan en sådan inlåsning av vetenskaplig kunskap under längre tid sakta ner både den vetenskapliga utvecklingen och takten på tekniska innovationer. Läs mer i Richard Nelsons papper i Research Policy (här finns en preprint för den som saknar access till tidskriften.
Hwang’s rise involved celebrity-minded scientists, state bodies in South Korea concerned with national prestige, funding agencies accountable to government masters, educational institutions bent on international competition, and journalists intent on good stories. They came together in a complex symbiosis to create a distorted image of scientific achievement.
Martin Kemp - vilken tillgång han varit i Natures skribentstall ! - kopplar Hwangskandalen till en komplicerad väv av faktorer. Behovet av vetenskapliga hjältar, ett behov som emanerar ur flera olika processer, spelar roll för det vetenskapliga fusket.
Det här kan i sin tur kopplas till den inverterade fuskaren, dvs forskaren som hjälte och de uppsatser om forskningsfusk som flera av oss på FPI sitter och knåpar på (ja, jag vet, ärade redaktör, min text kommer, snart).
Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet ger kursen Vetenskap och teknik i samhället, 10 p. Den går på halvfart och syftar till att ge en inblick i hur vetenskapssamhället fungerar, vilken roll vetenskap och teknik har för samhällsutvecklingen, kopplingar mellan vetenskap och politik, modern vetenskapshistoria, vetenskap i media, teknik och krig och så vidare. Det finns fortfarande några platser kvar på kursen. Mer information.
Published on January 24, 2006
in Media.
Nu har det hänt igen - jag är irriterad på Sydsvenska Dagbladet. Flera gånger det senaste året har jag velat kolla upp en artikel som varit publicerad i tidningen och det är omöjligt med mindre än att jag går till biblioteket och bläddrar mig fram igenom läggen. Tidningen finns inte i de gängse fulltextdatabaserna Mediearkivet eller Presstext (och långt ifrån allt läggs ut på hemsidan - vad trodde ni?). Bläddring i lägg går väl an - om man har en lämplig bibliografi, men Artikelsök är inte helt tillförlitlig.
Hur kan man välja bort att finnas i fulltextdatabaserna? Det är ju som att aktivt göra valet att tidningens opinionsbildning - ledarartiklar, debattartiklar och annat - citeras i mindre utsträckning.
Det har varit en del diskussioner om peer review-processen i efterdyningarna av den senaste tidens avslöjanden om forskningsfusk. I den här bloggposten ställer en av redaktörerna för Nature Neuroscience frågan om man bör införa double blind peer review, vilket har genererat vissa kommentarer.
Nature har bloggat ett tag och det växer upp nya bloggar i koncernen: i går kväll kom den senaste i raden, nyhetsbloggen som verkar ha till syfte att möjliggöra kommentarer till Natures nyhetssida.
senaste kommentarer