Hemligstämplad forskning

Mertons CUDOS är normer, inte en empirisk beskrivning av hur forskningen fungerar. Det vet vi. Det påminns vi ständigt om.

Nu senast med förslaget att det ska gå att hemligstämpla forskning finansierad med delvis offentliga medel i upp till fem år (Ny Teknik).

Häromdan gick LU ut med uppmaningen att vi forskare skulle publicera oss i Open Access för att göra forskningen mer tillgänglig än om den publiceras i kommersiella tidskrifter med alla de inskränkningar i tillgänglighet det innebär. Men vad är väl en inskränkning utformad i stil med att man måste ta sig in på UB (fysiskt eller elektroniskt) för att läsa papers jämfört med en fet hemligstämpel rakt i nyllet?

Vem skriver debattartiklar mot det här? Eller kommer det bli ännu en icke-fråga i det politikområde som anses som så viktigt för det moderna ”kunskapssamhället” men så sällan debatteras?

Det här inlägget postades i universitets- och forskningspolitik. Bokmärk permalänken.

2 svar på Hemligstämplad forskning

  1. jimjimblund skriver:

    It is important to realize that the belief that science can explain everything is not in itself a scientific belief: it is a belief about science. There is no way in which it could be scientifically tested, and I can see no plausible way in which it could be arrived at by rational argument. It is a metaphysics.

  2. Jakob skriver:

    Egentligen är ju forskning varken fri eller tillgänglig för gemene man p g a att så stora delar av nya papers publiceras i vetenskapliga tidskrifter och dessa har man enbart tillgång till som student eller universitetsanställd, ingen dödlig råd att prenumera på dessa.

    Det är en demokratifråga och därför är projekt som wikipedia.org extremt viktiga för att kunskap ska bli fritt tillgänglig och för att lösa rättvisafrågan mellan nord och syd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.