Trendgrafer är en kul grej på knuff.se. Google Zeitgeist för svenska bloggosfären.
Archive for September, 2005
Forskningsfusk är alltid intressant. Science skriver om ett fall där serverloggar, Googlesökningar och ip-nummer figurerar.
John Tresch recenserar Peter J. Bowler och Iwan Rhys Morus, Making Modern Science: A Historical Survey i Science och gillar boken: “Making Modern Science will be a great help in introductory courses and will provide important background for advanced courses”.
Det är en liten trend nu med fler och fler övergripande introducerande texter inom vetenskapshistoria och STS; Sismondo, Yearley, Hård & Jamison, Pickstone och nu Bowler och Rhys Morus. Bra, inte minst för de som jobbar med grundkurser på området.
“Smör är en naturprodukt och får bara innehålla mjölkfett. Smör framställs genom att man kärnar grädde och tillsätter salt och mjölksyrakultur.Vattenhalten får vara max 16% och inga andra tillsatser eller fetter får förekomma” hävdar tillverkarna av Svenskt smör. Po Tidholm skriver om hur svenskt smör numera tillverkas: “Smaken tillsätts i efterhand från importerade plastdunkar med smörarom från firman Dairy Chem i Illinois.” Vem har rätt? På smörpaketen i mitt kylskåp står inget om några tillsatser av smörarom.
[via Isobel Hadley-Kamptz.]
Relaterat:
På förpackningen till ölkorven jag köpte häromdan (av märket “Delikat ölkorv”, duh) står det: “Till 100 g färdig vara har använts 130 g kött.”
Klimatforskaren Roger Pielke, Colorado State University, hoppade av en klimatkommitté ledd av USA:s regering, eftersom han hävdar att hans resultat och tolkningar inte fick utrymme. Pielke intar ståndpunkten att andra faktorer vid sidan av koldioxidutsläpp också spelar roll för klimatförändringar. I tungt politiserade områden kan det vara svårt med lösningar som involverar flera faktorer (”nu jäklar är Bush så pass i händerna på oljeindustrin och hans experter är så säkra på att människan inte betyder ett jota i klimatfrågan att vi bara måste få till en entydig lösning: allt är människans fel”). Eller så är han en vetenskaplig diva som inte tolerererar normalt redigeringsarbete. Jag vet faktiskt inte.
I varje fall: sedan en tid tillbaka kör Pielke och hans grupp en blogg. Kanske ytterligare ett exempel på hur inomakademisk blogging kan betyda något för det vetenskapliga samtalet.
[via klimatbloggen, Real climate. Det har redan uppstått en vetenskaplig dialog mellan de bägge bloggarna. Diskussion inför öppen ridå. Lite 1665-känsla får man ändå.]
En del som beklagar sig över den amerikanska devolutionen tar fasta på dumheter som president Bush sagt eller gjort. Inget fel i det. Men det finns andra anledningar att känna viss ledsamhet över utvecklingen i USA, anledningar som inte har med det nuvarande ledargarnityret att göra. Förfallet började före George W. Bush.
Ta Office of Technology Assessment, till exempel, som dödades för tio år sen av Gingrich och hans anhang. De hade verkligen behövts i dagens allt mer politiserade (och antivetenskapliga) forskningspolitiska klimat i vad som fortfarande är världens största vetenskapsnation.
Nästa vecka handlar min föreläsning på STS-kursen om vetenskapliga normer, peer review, forskningsfusk mm. Igår handlade den om nätverksansatser i STS och en av studenterna (det är en bra grupp med insiktsfulla frågor) kommenterade, apropå heterogena nätverk med vissa typer av icke-akademiska allierade, att det kan uppstå problem med trovärdighet och sanningshalt. Sant, så sant.
Som av en slump innehåller nya numret av Nature (publiceras idag) en nyhetsartikel om en diskussion av metaanalyser inom läkemedelsområdet, utförd av Veronica Yank vid University of Washington, Seattle. Undersökningen presenterades vid Fifth international congress on peer review and biomedical publication.
“She estimates that little more than half of the industry-funded studies that reached a favourable verdict actually had the data to back it up.”
Man blir kanske inte förvånad.
Har beställt Krimskys senaste bok i ämnet, kanske kan man koppla ihop de här bäggre grejerna.
Häromdan träffade jag Åsk Wäppling för första gången. Hon visade sig vara ytterligt trevlig, allmänbildad, mycket kunnig och lättkonverserad. Inget man blir förvånad över, egentligen, efter att ha läst hennes blogg. Himla bra att ha en så trevlig person i grannskapet.
Dessutom förstärks Öresundsregionens bloggosfär med ytterligare krafter; Steffanie Müller flyttar, blev det klart idag, till Lund för ett nytt jobb. Grattis till det nya jobbet (som dessutom lär ha blivit klart på födelsedagen)!
Häromterminen återvände jag från Powerpoint (nåja, jag körde förstås Keynote) till whiteboard + OH i mina föreläsningar. Jag var trött på den linjära formen, svårigheten att improvisera och den låga upplösningen på projektorns bilder. Till detta kom 90 minuters surr från projektorn. Det enda som väl var bra var den arkiveringsfunktion som presentationsprogrammet innebar; där fanns alla mina föreläsningsbilder, snyggt ordnade och omflyttningsbara, till nästa gång det blev dags.
Leonid Teytelman, doktorand på UC Berkeley, tycker likadant. Han undrade hur utbredd uppfattningen var bland studenterna och gjorde en enkät bland 172 studenter. 48 % tyckte att de lärde sig mer på föreläsningar framförda med traditionella tekniker, 40 % lärde sig mer på PowerPointföreläsningar, 12 % visste inte. Projektorn var dessutom sövande: “60% find staying awake easier during a chalkboard lecture, while only 13% are more alert with PowerPoint.” Och så vidare.
Teytelmans resultat kan förstås skärskådas (hans undersökning är en liten grupp studenter, som av en slump kan en i sig briljant men teknofobisk icke-projicerande föreläsare ha ställts mot en trist, dryg och sövande PowerPointfantast utan att Teytelman tycks ha korrigerat för detta och så vidare). Likafullt tycker jag han har rätt, även om jag bygger det mer på egen erfarenhet än på en enkätundersökning bland studenter.
Ett alternativ till Andreas Ekströms förvisso plausibla Mats Olsson-tolkning är att många betydligt populärare och dyrare events köpts av TV3, TV4 och flera andra kanaler som jag inte ens kan namnet på. Återstår sporter som speedway och rally. De håller Jan Svanlund sysselsatt och fyller ut tablån med “sport”, men ingen bryr sig egentligen.
Först ska prata om framtid och vetenskap på ett “vetenskapscafé” som anordnas av universitetet. Ur ett idéhistoriskt perspektiv, förstås. Men det blir nog mindre Campanella och Thomas More, mer Herman Kahn, Tor Ragnar Gerholm och Carl Sagan. Nuclear winter, synthetic history, simuleringar av kärnvapenkrig på RAND, that kind of thing. Mitt slags idéhistoria, alltså.
Sen ska jag morphas till riktig framtidsforskare, inte bara diskutera framtidsforskningens idéhistoria: är inbjuden till Malmö Högskolas bibliotek för att delta i en diskussion kring framtida forskningsbibliotek med Birgitta Olander och andra.
Ser fram emot bägge grejerna.
När jag gick från Gleerups igår med den nyligen införskaffade Gangsters var jag nog lite förbryllad; inte orolig, men nästan. Vad skulle det här vara, skulle det vara bra?
Eftersom jag gillade Gentlemen så mycket som gymnasist och student, eftersom jag läste om den så många gånger under 1980- och 1990-talen, var frågan om hur uppföljaren skulle vara inte helt trivial. Klas Östergren hade blivit äldre. Jag hade blivit äldre. Världen blivit en annan värld. Kan man verkligen skriva en uppföljare till Gentlemen, 25 år senare, och komma undan med det, göra det snyggt?
Igårkväll, när jag stängde boken efter femtiotalet sidor, visste jag. Den var bra. Den var mycket bra. Det är bara att fortsätta läsa.
Tack, Klas!
Striden kring intelligent design och om amerikanska politiker ska kunna prega in idéer om livets ursprung som saknar täckning i vetenskapen på skolschemats undervisning i naturvetenskap pågår för fullt. Ett tecken i tiden är att två texter i frågan landat på Natures top-10 lista över texter som laddades ner flest gånger under augusti: “Keeping religion out of science class ligger på andra plats och “Scientists attack Bush over intelligent design ligger på tionde plats.
Ny blogg på Lunds universitet: Andreas Bergh, Nationalekonomiska institutionen, skriver på Berghs betraktelser.
Sheila Jasanoffs nya bok Designs on nature: science and democracy in Europe and the United States verkar enligt den förvisso icke okritiska recensionen i Nature vara intressant. Recensenten pekar på en av Jasanoffs slutsatser: “core concepts of democracy such as citizenship and accountability cannot be satisfactorily understood without considering the politics of science and technology.” Nog är forskningspolitik ett allt viktigare politikområde. Inte för att det märks så mycket i Sverige, dock.
senaste kommentarer