Archive for August, 2005

Patent, teknisk utveckling och demokrati

Dan Ravicher, vars plattform Pubpat är intressant, intervjuas i Science.

America’s cup

Så är då kvalificeringstävlingen till America’s cup - också känd som bränn 70 miljoner skattekronor på något som knappast tillhör uppdraget för offentlig sektor - igång. Än så länge leder kritikerna solklart med 3-0 över påhejarna i bloggosfären: Olof, Nils på Erlanderbrigaderna och undertecknad.

Det är dags för offentlig sektor att fundera lite över vad som är dess kärnverksamhet.

Hade jag varit student eller anställd på Malmö högskola hade jag varit förbannad:

När America´s Cup-administrationen intar högskolans lokaler på Östra Varvsgatan, tas de nya studenterna emot i tält. Studentkåren får inte synas i sponsrade tröjor och tillåts inte heller möta studenterna bakom de hårt säkerhetsbevakade dörrarna.

rapporterade Sydsvenskan för en månad sen. Därefter har jag inte hört en enda protest från Malmö högskolas personal. Varför är det så tyst därifrån?

Den gamla skolan

Köpte just Precious, nya singeln med Depeche Mode på iTunes. Den är ju riktigt bra! Ekon av Music for the masses eller Violator, bandets höjdpunkter.

(Jag vet, jag borde skrivit det här på synthblogg, men vaddå, lite elektronik måste ju finnas kvar här på DPT.)

Striden om vetenskapen

Det där gamla science wars, ni vet, handlade ju om att vad man såg som postmodernistisk mumbojumbo (med, mer eller mindre uttalad, vänsteraffinitet) attackerades för att inte förstå vad vetenskap egentligen var. Trist. Dött. Utspelat. Stridsyxan nedgrävd.

Nu kommer nästa (amerikanska) science wars, fast med omvända politiska tecken: det är den amerikanska högern som anses vara antivetenskaplig. Bush och intelligent design och allt det där; motangreppet är The Republican War on Science: the book, the blog och massor av bloggosfärisk aktivitet. Läs mer hos Brian Leiter och Pharyngula.

Oh, dear. Får de svenska politiker som tror på virvlat vatten och annat att framstå som rena rama råpositivisterna.

Forskningens kommunikationsmönster

arXiv lägger till trackbackfunktionalitet till sina preprints och öppnar därför ännu en brygga mellan open access och den vetenskapliga bloggosfären.

Visst, det finns problem med trackbacktekniken som sådan i form av spam. Men det faktum att man jobbar med bloggbaserade format på arXiv är högintressant och visar på något slags insikt om vart den vetenskapliga kommunikationskulturen är på väg.

Jag har varit inne på det tidigare här.

[Via Cosmic Variance och Crooked timber.]

ESA väljer ryskt, igen

Ännu en gång har stabil rysk rymdteknologi fått rycka in när 80-talsdinosaurien rymdskytteln har flygförbud. ESA väljer Soyuz i oktober för ett flertal experiment som annars skulle åkt rymdskytteln upp till ISS (Nature).

Delade referenser

There’s no greater sign that an article is important than when a colleague e-mails “Hey, you should see this.” Connotea takes the same principle but broadens the benefit.

Nature skriver om social bookmarking i vetenskapen. De hämtar framför allt exempel från sin egen tjänst Connotea.

Relaterat: Socialmarks har börjat dyka upp i referralstatistiken på en av mina bloggar.

“i huvudsak mörker”

Om trenderna förlängs kan vi skönja en framtida värld där den överväldigande majoriteten av människor samlats i städer; där en mycket fåtalig landsbygdsbefolkning bedriver ett intensivt och högproduktivt jordbruk på begränsade arealer; där ytterligare begränsade områden utanför städerna
nyttjas för rekreation; och där resten av världen återlämnats till naturen, som successivt återställer något som påminner om det “ursprungliga” tillståndet. Den nattlige flygresenären kommer att se jättelika kluster av ljus, ibland förbundna med pärlband av ljuspunkter längs transportlederna, men därutöver i huvudsak mörker.

Marian Radetzky skriver, tycks det mig, om Norrland.

Samlandets mentalitet

I vissa subkulturer inom fotovärlden - och då pratar jag om riktig fotografering, inte megapixeldigitalfluff - finns begreppet user. Det används om en kamera som införskaffats för att användas, inte stoppas i bankfack och vitrinskåp, som samlarna gör. I de här kretsarna är det inte alls självklart att kameror ska användas, inte bara samlas på.

Och fotosamlande är big business. Många äldre män sitter runt om i världen och köper på sig utrustning som de drömde om men inte hade chansen att införskaffa då det begav sig, då de var unga och drömde om en framtid som fotojournalister.

Det finns olika grupperingar i de här subkulturerna. En av de mest extrema sägs ibland vara de som samlar på Nikons mätsökarkameror. Ta till exempel Nikon SP, en för sin tid avancerad mätsökarkamera som konkurrerade med Leica M3 men som relativt snabbt försvann från sortimentet i takt med att tillverkare som Nikon och världens fotojournalister gick över till spegelreflexkameror som den populära Nikon F och dess efterföljare. Omkring 22 000 SP tillverkades (att jämföra med, till exempel, 950 000 Nikon F).

De fotoentusiaster som var i tonåren vid mitten av 1900-talet läste om Capa, Cartier-Bresson och allt vad de hette, de där tuffa fotograferna och deras Leicor, Nikon, Contax. Idag har de hur mycket pengar som helst och är beredda att betala. Ett tecken är den samlare som nyligen tycks ha betalat 1 500 $ för den tomma kartong i vilken en Nikon SP levererades för cirka 50 år sedan. 10 000 pix för en tom kartong som det en gång legat en kamera i.