Archive for July, 2005

Medicinens nutidshistoria

Ännu ett intressant CFP via Medical Museion Weblog:

CALL FOR PAPERS – 4. helse- og medicinhistoriske årsmøde, København, fredag-lørdag 2-3 december 2005

Årets helse- og medicinhistoriske møde handler om “Medicinens nutidshistorie”.

Medicin- og helsehistorien er ikke nogen undtagelse fra devisen om at Minervas ugle først flyver i skumringen. De fleste medicin- og helsehistorikere arbejder jo med tidsperioder der ligger uden for de nulevende historiske aktørers hukommelseshorisont. Men interessen for den medicinske samtidshistorie er stærkt stigende.

Vi er interesserede i alle slags bidrag, der kan belyse aspekter af medicinen i de sidste 50 år. Med “medicin” mener vi (ligesom tidligere årsmøder) sygepleje, farmaci, lægevidenskab, biomedicin, folkesundhedsarbejde, populære forestillinger om sundhed og sygdom, etc.

Vi er åbne for mange forskellige slags tilgange til nutidshistorien. At skrive medicinens nutidshistorie har mange berøringspunkter med andre humanistiske og samfundsfaglige tilgange til medicinen, fx. medicinsk antropologi, medicinsk sociologi, medicinsk filosofi, medicinsk etik, forskningspolitiske studier – og i det hele taget det felt, som kan kaldes “medical science and technology studies”.

Vi ved at der findes mange i Danmark (og nabolandene) der arbejder med disse og lignende emner, så derfor har vi udvidet årets møde til to dage.

Der vil være plads til både lidt længere (35 min + 20 min diskussion) og lidt kortere (15 min + 10 min diskussion) oplæg.

Mødet foregår også i år på Medicinsk Museion i København. Der vil være god tid til kaffepauser og mingling. Der vil blive serveret frokost og alle er velkommen til at tage bøger, artikler og andet relevant materiale med til bogbordet. Det koster 100,- at være med, også for oplægsholdere.

Deadline for et 150-ords abstract er fredag den 16. september. Sendes til undertegnede, cp@mm.ku.dk

Det endelige program vil blive sammensat af arrangørsgruppen, der består af:
Søren Bak-Jensen, Medicinsk Museion, KU
Lene Koch, Sundhedstjenesteforskning, KU
Poul Kruse, Farmacihistorisk Fond, Hillerød
Anne Løkke, Historie, KU
Susanne Malchau, Dansk Sygeplejehistorisk Selskab, og Sygeplejevidenskab, ÅU
Lene Otto, Etnologi, KU
Nils Rosdahl, Dansk Medicinsk-historisk Selskab
Morten Skydsgaard, Steno Museet, ÅU
Thomas Söderqvist, Medicinsk Museion, KU

For yderligere spørgsmål vedr. temaet og programmet, kontakt Søren Bak-Jensen, sbj@mm.ku.dk eller Thomas Söderqvist, ths@mm.ku.dk

Med venlig hilsen,

Charlotte Ploug
Kontorfuldmægtig
Medicinsk Museion
tlf. 3532 3821, cp@mm.ku.dk

Bloggande akademiker

Alex Soojung-Kim Pang skriver om vad forskare kan få ut av att blogga. Han har identifierat fyra huvudsakliga argument för forskare och andra i kunskapsbranschen att blogga:

  • Bloggandet är ett sätt att öva och förfina hantverket: “For writers, blogs are to publishing as speed chess is to a formal tournament: the same basic game, but faster, edgier, and rougher in an interesting way.” Att fyra av en snabb bloggpost kanske inte är något som tar tid från skriva forskningsrapport eller förbereda en föreläsning, utan snarare ger något till de uppgifterna.
  • Tillitsargumentet. Genom att blogga arbetsprocessen uppnås transparens och tilltro.
  • Inomvetenskaplig kommunikation. Blogging kan vara ett sätt att nätverka, citera, argumentera inom vetenskapen. Blogging blir då ytterligare en vetenskaplig praktik, vid sidan av konferenser, publikationer, preprints. Pang nämner bland annat bloggande högenergifysiker, kosmologer och strängteoretiker som ivrigt tycks diskutera forskningen med varandra.
  • Varumärkesbyggande: att få spridning för ens idéer.

Det kan nog ligga en del i det mesta här. Själv gillar jag Howard S. Becker och de tips han la fram i Writing for social scientists, bland annat idén att inte hetsa upp sig för mycket för en enstaka skrivuppgift utan skriva ofta, ofta. Passar in i Pangs första argument. Och det andra är klassisk vetenskapshistoria/STS (inte för inte är Pang en astrofysikhistoriker som muterat sig till teknikanalytiker och framtidsforskare). Det var ju bland annat via de nya litterära teknologierna (där föddes papret) som den vetenskapliga revolutionens forskare bidrog till att etablera tilltro.

Att den anonyme skribenten Ivan Tribble i The Chronicle of Higher Education tycker tvärtom är ju bara att beklaga. Kommentarer är egentligen överflödiga, men argumenten som framförs av Matthew G. Kirschenbaum förtjänar uppmärksamhet.

[se även diskussionen hos Erik.]

Agnotology: The Cultural Production of Ignorance

Det här kom nyss på en mailinglista. Ser kul ut.

Call for Papers

Patrick Suppes Center for the Interdisciplinary Study of Science and
Technology, Stanford University

“Agnotology:  The Cultural Production of Ignorance”
  
Professors Londa Schiebinger and Robert Proctor seek papers for the
preparation of a volume introducing a new theoretical perspective and
methodology - agnotology, the cultural production of ignorance-into
interdisciplinary science studies. Papers should explore how ignorance is
produced or maintained in diverse settings, through (for example)
deliberate or inadvertent neglect, secrecy and suppression, document
destruction, and myriad forms of inherent or avoidable culturopolitical
selectivity and forgetfulness. The point is to develop a taxonomy of
understandings and uses of ignorance, but also tools for understanding how
and why diverse forms of knowledge do not or did not “come to be” or are
delayed or neglected at different points in history. Examples include the
ignorance of cancer hazards caused by the “doubt” peddled by trade
associations (Brown and Williamson’s “doubt is our product”), the
non-transfer of birth control technologies from colonial outposts to
imperial centers (by virtue of successive chains of disinterest and
suppression), the non-development of certain technologies by virtue of
structural apathies or disinterest, impacts of disciplinarity on
agnotogenesis, etc.  The proposed volume is exploratory and open-ended,
with the purpose of coming to grips with how ignorance has been
understood, created, and ignored, linking this also to allied creations of
secrecy, uncertainty, confusion, silence, forgetfulness, etc - especially
as these pertain to scientific inquiries and outcomes. The idea is that a
great deal of attention has been given to epistemology (the study of how
we know), when “how or why we don’t know” is often at least as
interesting-and remarkably undertheorized by comparison.

While the volume will focus on science, the general approach will also be
taken up in other disciplines, including cultural studies, history,
literary studies, anthropology, and sociology.
Paper proposals should include a working title plus a 300 word abstract.
Please send to Londa Schiebinger at schiebinger@stanford.edu by August 30,
2005.

Terrordåd och nyhetsmedia

Irish eyes, 0707 and citizen journalism
Månhus beta, Bryta nyheter

Kapitelsammanfattning

Håller på med Svante Nordins biografi över Hedenius; de välskrivna sidorna rinner fram, läsningen går smidigt. Perfekt sommarläsning. Bloggar kanske en del innehållsligt längre fram, men nu bara en typografisk detalj som jag tycker är värd att uppmärksammas: kapitlen inleds med en telegramartad sammanfattning, ett tiotal nyckelbegrepp, som om kapitlets underrubriker samlats ihop och placerats på en enda plats alldeles i början, under kapitelrubriken. Det finns säkert någon layoutmässig fackterm för det här (som jag så här på rak arm mest kommer ihåg från läsningen av Jules Verne för en massa år sedan), men någon sådan känner jag inte till. Det hela funkar dock på.

Snyggt omslag också! Böcker är materiella objekt, det kommer man aldrig ifrån.

Fox news

Fox news: vad sysslar de med?

[via Londonist.]

Londonbombningarna

David Hall har under dagen ambitiöst följt utvecklingen i London.

Skillinge

Vi var på Österlen ett par dar. Skillinge är ett vackert fiskeläger som ingår i den sedvanliga medelklassifieringen av Österlen, vilket bland annat avspeglas i huspriser. DPT-läsare som passerar genom Skillinge är säkerligen intresserade av Antikvariat Samlaren som var riktigt bra.

Bomberna i London på nätet

Förändringar i Livejournals moods “shocked” och “scared”:

shocked.jpg
scared.jpg

[Data från The world according to Livejournal på Informatics institute, University of Amsterdam, tips från Ross Mayfield.]

Dessutom: Technorati dignar under sökningar, 9 av 10 handlar om attacken mot London. Bloggsöktjänsten som indexerar 12 miljoner bloggar noterade även en ökning i antalet poster, aggregerade över hela den korpus av texter som indexeras, på omkring en tredjedel.

London

Terrordåd i London: Londonist har ett inlägg som uppdaterats fortlöpande under dagen. Guardians nyhetsblogg och Wikipedias sida innehåller också mycket information. Här finns the Beebs sida.

Med en 15 mm får fotografen plats själv i bilden

Al Kaplan har fått upp en ny bildsida: amerikansk socialrealism med cigaretter och fotografen själv i bild. Bra användning av 15 mm:s vidvinkel. Fler bilder här.

Presentidé till den som har allt

På Lunds universitets hemsida finns Återbrukstorget, där anställda och institutioner avyttrar begagnade prylar. Bland alla bokhyllor, Volvo 245-or och urvuxna skridskor dyker det ibland upp lite mer universitetsspecifika grejer. Som den här:

400 kV elektronmikroskop

Ett 400 kV transmissionselktronmikroskop är tillgänglikt för intresserad. Flytt och uppmonteringskostnad, 600 000 kr, betalas av mottagaren.

Blocket, släng er i väggen!