”Bara på min egen institution har hälften av professorerna egna bolag som är direkt koppade till deras forskningsfält. Risken för bristande objektivitet, och i värsta fall att forskningsresultat som missgynnar företagen tystas ned, är uppenbar” hävdade professor Johan Thyberg på Karolinska institutet i en debattartikel förra våren. KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson replikerade att KI skulle göra en översyn av förhållandena. KI:s ambition att undersöka frågan var en vällovlig rivstart av en då nytillträdd rektor, men frågan är hur mycket som hänt sedan dess. Det gäller inte bara på KI utan även på andra ställen i svenska forskarvärlden som knappast ens debatterat frågan. Den allmänna forskningspolitiska opinionen handlar ju mer om hur den akademiska forskningen ska närma sig industrin, än om riskerna för att tilltron till akademin eroderar.
I USA händer det emellertid saker. Harriet Wallberg-Henriksson nämner i sin artikel NIH och ett förslag till uppstramning av akademi-industrikontakter. Nu, ett år senare, rapporterar Nature att en sådan ordning implementerats: ”All the agency’s employees will now be banned from doing paid or unpaid consulting /…/. Senior employees are banned from receiving many types of monetary gift, and from holding any stock in biotechnology, pharmaceutical and medical-device companies”. Natures ledarartikel hävdar också att sannolikheten för liknande granskningar av potentiella intressekonflikter inom andra delar av den amerikanska forskarvärlden ökar.