En samling observationer av Gustav Holmberg. ISSN 1651-4335
Nobelpreisbörse: sätt igång och spekulera i vem som får Nobelprisen. Fiktiva börser: kul grej för folk med för lite att göra på jobbet. Ser illa ut för Stephen Hawking, hans IPO misslyckades. Kanske tycker man att det räcker med astrofysik för ett tag (efter 2002 års pris). Man kan också diskutera på sajtens forum, till exempel om varför det inte finns några kvinnliga fysiker på G.
[Länk via mymarkup.]
Lunds universitet registrerar sina studenter och deras studieprestationer i systemet Ladok. Lärosätets ekonomisystem Orfi används för att hålla koll på det komplicerade pengaflödet vid Nordens största universitet. Bägge systemen ligger för närvarande nere “på grund av nätverksrelaterade säkerhetsproblem”. Studierektorer kan inte, upptäckte jag alldeles nyss, skriva ut intyg till studenter. Ekonomisekreterare kan inte sköta pengarna. Lärare kan inte registrera resultat. Universitetsledningen kan inte göra sina strategiska budgetöverväganden. Och, som en liten detalj, doktorander kan inte lägga in ansökningar i universitetets interna stipendieportal, en nog så viktigt och återkommande aktivitet i doktorandens tillvaro som ser till att han eller hon får pengar till konferens- och arkivresor, bokanskaffning och liknande.
“Databaserna och deras innehåll är inte påverkade så vitt vi kan se för närvarande” noterar LDC på en sida med driftsinformation. Det känns ju tryggt.
Medan jag skrev den här notisen ändrades dessutom LDC:s formulering på sidan. Systemen öppnas nu upp och blir tillgängliga. “Grundlig genomgång har gjorts av systemen och alla tecken tyder på att intrångsförsök inte varit framgångsrika.”
För en kort stund känns den administrativa basen gunga. Inte bara så att vi inte kommer åt systemen, datordriftspersonal kollar också så att innehållen i systemen inte är påverkade. Själva innehållet i systemet … Pengar och poäng …
Men det klarade sig. Den här gången.
Le Tigre spelar i Malmö 2 oktober.
Har kikat runt på några mobiltelefoner och abonnemang. Ingen verkar ha RSS. Varför? Har jag missat någon?
Vanligtvis välunderrättade källor berättar att det inte går att mobiltelefonera inifrån Språk- och litteraturcentrum. Orsaken sägs vara att byggnaden - Lunds universitets senaste satsning, med en prislapp på 230 miljoner kronor och invigd samtidigt som universitetsledningen blir uppmärksam på ett stigande underskott och därför tillkännager det första (à 110 miljoner kronor) i en rad av besparingspaket (som bland annat kommer slå mot några av språkämnena) - delvis är konstruerad av något slags betong som skärmar av mobilernas kommunikation med omvärlden.
Is it a bug or a feature? kanske någon undrar. I och för sig störs inte föreläsningar och biblioteksutrymmenas bubblande tankegrytor av pipande telefoner och studenter som högt skvallrar om helgens eskapader. Men jag har svårt att tänka mig att det kan vara något annat än ett misstag …
Framsynta studenter identifierar betongen som ett hinder och routar runt den genom att köra Skype via nätet.
Mängden nerladdningar från S-WoPEc uppvisar en avtagande trend sedan ungefär ett år tillbaka. Har ekonomerna tröttnat på att läsa preprints? (De har inte tröttnat på att skriva, mängden preprints ökar stadigt.)
Hypotesen att nedgången skulle bero på att ekonomerna blivit mer intresserade av utomskandinavisk preprintlitteratur tycks inte bekräftas av RePEc som har en liknande nedgång.
Är det som lockat forskare till att använda preprintarkiv den elektroniska tillgängligheten i sig - pdf-er är snabbare än en tur till biblioteket och fem minuter vid xeroxapparaten - snarare än preprintsens karaktär av snabbhet i förhållande till peer reviewprocessen? I takt med att fler och fler riktiga tidskrifter blir elektroniskt tillgängliga i fulltext så minskar den relativa exklusiviteten av elektronisk tillgänglighet som ett preprintarkiv alltid haft.
A visual history of spam. Vore intressant att se den här mängden mailtexter (en korpus så god som någon) undersökas vad gäller innehåll, språk osv. Kan man se förändringar i nigeriabrevens retorik och kan man undersöka vilka olika författare som döljer sig bakom de texterna? Finns massor av uppgifter här för forskare som tröttnat på att fundera över vem som egentligen skrev Shakespeares texter och vem som var Skogekär Bergbo och Bo Baldersson.
[Länk via boingboing.]
Den internationella rymdstationen, ISS, är en blandning av reagansk teknonationalism, internationellt samarbete USA-Europa-Japan-Ryssland, ryska ekonomiska problem.
Så värst mycket forskning har man inte fått för de 800 miljarder kronorna projektet kostar. Det är inte så konstigt. Projektet har inte speciellt mycket med forskning att göra.
Och nu finns risken att den går sönder helt.
Här är en förteckning över tillfällen då ISS är synlig från södra Sverige de närmaste tio dagarna. ISS är synlig som en ljusstark “stjärna” som rör sig och går lätt att identifiera med uppgifterna i länken, där man även kan få fram stjärnkartor. Kanske bäst att passa på, man vet inte hur länge rymdstationen finns …
The Candidates on Science (Science).
US Election (Nature).
127 miljarder. Det är mycket pengar. Speciellt som det är US Dollars. Det är vad det kommer att kosta att leverera ett av de önskemål som kommer från president Bush, nämligen att skicka människor tillbaka till månen. Siffrorna kommer från en rapport från Congressional budget office och rapporteras i Nature. (Det är i och för sig lite oklart om summan gäller enbart att skicka människor till månen, eller om det även gäller Mars. Den intresserade kan dissekera rapporten.)
Bush har pekat med hela handen och givit NASA ett nationellt uppdrag. För så mycket vetenskap är det inte frågan om. Här handlar det mesta om nationell prestige. Man får inte speciellt mycket vetenskap eller teknisk spin-off av pengarna. Precis som förra gången det var en rymdkapplöpning.
Thomas Gold ler nog i sin himmel.
Ibland funderar jag över akademiker som använder nätet: hur de använder webben för att marknadsföra sig gentemot såväl andra akademiker som olika slags extramurala publiker; hur olika slags mentaliteter visar sig i de olika sätten att använda och inte använda nätet. Forskare använder nätet på så många olika sätt och det vore intressant att inventera och upprätta typologier.
Men så finns det ju ett slags metanivå där forskare inte själva hanterar sin webbnärvaro. Richard Dawkins är ett gott exempel på en icke-kommunicerande webbmänniska, men vad gör väl det när man har en fansida.
1800-talets forskarstjärnor hade handsekreterare, idag har man någon som systematiserar föreläsningar och artiklar åt en.
Jag gillade ju inte Quicksilver, Neal Stephensons bamse. Den är helt enkelt för pratig och har för låg densitet. Slutade läsa efter en 3-400 pratiga sidor.
Nu har Johan Anglemark startat en kampanj som verkar lovvärd!
Forskning och framsteg ska starta en blogg. Kan säkert bli en intressant fortlöpande bevakning av vetenskapsvärlden.
senaste kommentarer